Kvällen efter skoningen hade Pan inte vart som han brukade, han hade gått lite konstigt och inte vart lite vinglig. Detta hade inte jag märkt av när jag gått men hade han lite lugnande kvar i kroppen så kanske han inte känt av någon smärta om sömmar eller annat hamnat fel. Vilket fall som helst visst vi inte riktigt vad som blivit snett..

Så jag gick en promenad med honom på runt en timme, När han gick på asfalt så syntes ingenting och inte ens när jag travade honom lite men sedan när han kom på grusväg så blev det synligt och tog emot på honom och han blev väldigt vinglig som om han inte visste vart han skulle sätta fötterna. Även när jag travade lite så så halta han lite. När jag sedan kom ut på asfalt igen så minskade det och han gick rent efter några minuter och travade rent med, jag kylde sedan frambenen i 15 min och kom fram till att det måste varit på insidan av hoven som han var öm, Där kom stenarna åt på grusvägen men på asfalten så var det inget som kändes där.

Lilla gossen var inte sämre senare på kvällen heller vid fodring.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments