Vet inte om brasilianarna har missuppfattat? Det ska gå åt sommar men ju längre det går mot sommar ju sämre väder.

Det har åskat flera dagar i rad. Regnat varje dag men nu är det varmt igen. Fast jag litar aldrig på det (pga svensk) så får chock och har för mycket kläder på mej varje gång jag går ut.

Idag har jag haft lektion med Kazuko.
Kan rekommendera alla en privat språklärare. Vi har jättemysigt.
Sen har jag varit o handlat och nu lagar jag mat. Vi ska träna kl 18 sen dricka bubbel o äta sötpotatispommes o egengjorda butternutpumpa - och ricotta pastejer.
Alltså ej pastej som svensk pastej utan detta är som en friterad liten pirog me nån specialdeg.

I onsdags kom våra grejer från Sverige. Det va rätt märkligt att se alla flyttlådor som det stod ”Ljungby flyttfirma” på och tänka att för 2 månader sen stod vi i Sandvik och packade ihop det o sa ”Tänk när vi packar upp det i Sao Paulo”.
Livet ändå.

Detta har varit världens längsta vecka. Inte så rolig?
Men vi sa igår att bara för att vi är här måste man ju inte va superglad hela tiden. Det är ju annars lite känslan jag har. Har ej fog att va sur osv pga lever lyxliv.

Men kan va sur ändå believe me.

Ska nu se om min butternutpumpa är mjuk nu så jag kan fylla mina pasteis.

Nedan del av min uppfostran från instastories.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Ok så trodde jg publicerade detta i... tisdags. Tydligen inte. 

Skit samma nu gör jag det.


Ok så började skriva i fredags. Nu är det tisdag.

Ja tycker det är sjukt tråkigt att ba: rada upp vad jag gjort och så men nu tänker jag kanske göra det iaf typ.

Förra helgen var vi på utflykt. Känns redan längesen. Dom firade helgon (Nossa senhora Aparecida om nån är intresserad) plus dia das criancas. Barnens dag. Så Tor va ledig torsdag-fredag. I onsdags efter träning (mitt på dagen det var 36 grader varmt och jag sprang runt och skulle ta ut pengar till maiden och gick till flera olika som ej funkade innan nån va snäll och förklarade att jag måste gå till just den banken för att kunna ta ut.)

Iaf. Tog uber til Scania och sedan åkte vi. Typ halv fyra. Det är 20 mil till Ihla Bela och vi var framme på hotellet halv tolv. Vi väntade på färjan i nästan tre timmar. Så mycket kö. Och det var kö i princip hela vägen. Inte bästa stämning i bilen; man ba tänker. Hur fixar man åka på bilutflykt här om man har barn?! Det är jobbigt med två vuxna.

Sen var vi iaf på Ihla Bela torsdag- lördag.

De va fint och vi åkte båt och de va kul till en början tills jag va genomblöt o bara ville åka hem.

Ok så uppradning av min förra braiga vecka:

Förra måndagen åt jag lunch med ny kompis Ingrid från crossfit. (Hon är brasilieria även om det inte låter så på namnet). Hon jobbar vid Avenida Paulista så jag åkte dit och åt med henne på hennes jobblunch. Fick bra tips om buss-app så nu är det smidigare.

Tisdag tränade jag på morgonen. Sen blev jag förvirrad över vilken tid min distanskurs började p.g.a det blev sommartid här förra helgen. Men jag löste det. Sen åkte jag till Santo Andre ca kl 15. Skulle testa buss. Det gick bra men jag va framme halv sju. Otroligt. Fyra byten osv osv. Men jag va glad ändå pga kunde fråga och förstå bra.

Hem åker jag fortsatt uber. De tar en timme.

I Onsdags hade jag, som vanligt portugisiskalektion med kazuko. Sen åkte jag typ 30 minuter bort och käkade lunch med anna ny person, som jag hittade när jag la ut kontaktanons i grupp på facebook. Han heter Vidar och är från blekinge och har bott i Brasilien 4 år. Jag fick följha med och kolla på huset som han o hans kille håller på o byga.de va fett stort och coolt.

På kvällen tränade vi.

I torsdags hmmm. Jag gjorde vanliga saker på dagen. Tränade (fick kindpuss av två olika personer på träningen, kände mej som en i gänget) och lagade mat och gick o handlade o sånt tror jag. Sen åkte jag tunnelbana + buss till Santo Andre. De gick perfekt. 2 timmar. Efter skolan hämtade Tor mej så åkte vi till Sao Bernardo och åt på mexikansk restaurung med hans kollegor Sebastian och Eduardo samt Sebastians tjej Christina som va på besök. Gott.

I Fredags hade jag språklektion och träning och på kvällen hade jag o Tor after work i Vila nova. Vi åt smårätter och drack öl. Älskar alla smårätter här.

I lördags handlade vi massa mat, hade hetsig diskussion (jag va hetsig Tor inte) över Metoo, delade en flaska bubbel och åt macka till mellis. Sen kom folk och vi grillade och hade fest till kl 02.

Förra veckan var en bra vecka.J Jag hade kompisar fick komplimanger (bra på portugues, bra uttal, va ganska bra på Pr-grejerna på crossfiten, Kazuko fortsatt nöjd med mej osv) Den här veckan vill jag helst kolla på film och äta mat. Kanske p.g.a väder? Det är typ 18 grader och regn.

Imorgon kommer våra grejer från Sverige! (vi fick skicka med en container med saker). Ser fram emot resten av mina kläder och att få lite inrätt här iaf, det är extremt tomt nu. På kvällen ska vi igen till Sao Bernardo och äta med Sebastian och Christina (och fler tror jag). Dom åker hem sen tråkigt tråkigt.

Ok hej då.

PS: Min dator vägrar ta emot min mobil? D.v.s få in bilder. Men här är lite bilder från Ihla Bela iaf.

Likes

Comments

Jag har ådragit mej 2 skador av betydelse och 1 av mindre betydelse men inte helt försumbar pga estetisk konsekvens. Samtliga hände första veckan.

1. Vi handlar på Pão de Açúcar
dvs typ Ica. Det är något fel på hjulen på kundvagnen (det verkar vara en vanligt förekommande fel). Ena hjulet sitter liksom fast på nåt vis. Jag måste ta i utav bara helvete för att den ska gå rakt fram o inte svänga. Fattar ni? Man blir ju helt skogstokig på sånt. Vill slänga den i väggen.
På grund av att vagnen hela tiden vill svänga åt vänster så sparkar jag plötsligt in min vänster lilltå i vänster hjul.
Kändes som jag klöv hela tån. Det gjorde jag inte, men jag bröt upp nageln. Den satt kvar i ca 4 veckor sen ramlade den av för två veckor sedan.
Jag trodde då att jag inte hade nån nagel på lilltån. Tänkte att den börjar väl växa ut snart. Men började också bli lite orolig pga inget verkade hända?
Vågade inte heller titta efter ordentligt pga jätteotäckt.
Men! I lördag sent på kvällen, styrkt av alkohol, tittade jag till den och insåg att jag hade en nagel!
Slutet gott allting gott.

2. Har nog nämnt detta innan? Men. Skulle skala en mango eller dylikt. Med alldeles för stor kniv, pallade ej ta fram mindre. Skalade också mot mej vilket ju är ett kardinalfel såklart. Tog vid ett tillfälle lite för mycket o körde kniven rätt igenom mango och in i tummen. Blev ordentligt djupt sår. Blödde resten av dagen.
Dagen efter skulle vi till federala polisen och ta fingeravtryck. Gick ju sådär. Blev helt svart på bilden typ.
Det jag undrar är måste jag skära upp min vänstertumme för att kunna matcha mitt fingeravtryck om jag skulle behöva lämna det nångång?

3. Första veckan på Crossfit skulle vi träna ”sprint” (idiotiskt). Det vill säga springa fram o tillbaka x antal gånger i salen. Snabbt.
Min sämsta gren är att göra saker snabbt. Förutom skriva och knyta skosnören.
Framförallt är springa snabbt och vända min sämsta gren.
Jag ramlade såklart. I vändning. Skrapade upp höger knä. Rätt ordentligt. Har jättefult ärr där nu.


Slut på skador.

Likes

Comments

Brasilien har extremt mycket helgdagar. Vår första vecka här var den långhelg (med obligatorisk klämdag fredag) och nu är det dags igen. Och i november igen. Sen är det jul.

Vi ska åka till havet, Ihla Bela . Håller i denna stund på att försöka boka (via whatsapp, allt här sker via whatsapp) ett rum på, vad det ser ut som sjukt fin pousada. Iaf på utsidan. Det är, vad vi sett hittills, generellt rätt fult på hotell och pousadas här.

Men detta så fint ut. Hoppas dom svarar att det finns plats till oss.

Idag får vi besök! Tors kollegor från Oskarshamn (han jobbade där inna vi kom hit) Rabi och David är ute på långresa. Tror dom kommer från Sydafrika hit? Dom ska va här 2 nätter. Jag typ längtar. Är som en tvättsvamp efter att prata med folk typ. Har nog aldrig känt så tydligt nånsin hur mycket energi jag ändå får av att träffa folk. Har ibland tänkt att jag nog är introvert men jag kanske inte är det? Nu är det iofs extrem situation, till och med den mest introverta bli extremt sällskapssjuk efter en månad on her/his own. (alltså jag är noll procent deppig och känner mej inte speciellt ensam, tror jag är bra rustad för detta samt är duktig på att vara med mej själv men alltså- jag blir ju lite hetsig när jag väl träffar andra än To nur hehe.)

Imorgon kommer fler personer hit på kalas. Andra som jobbade med Tor, Rabi och David på Scania Oskarshamn,. På onsdag ska vi på mingel hos Elin och på torsdag åker vi till Praian. Nöjd med vecka.


I övrigt har jag haft bra start på veckan. Va på lunchpass på crossfiten och dom har nån slags PR - vecka (personlig rekord då alltså för den oinvigde). Idag var det bland annat abmat, det vill säga vanliga situps med matta under svanken (nåt corssfitpåhitt att ha den där abmaten, jag tycker väl att den mest är rätt okonstruktiv men jaja). Jag gjorde 400 stycken sen hade jag slagit rekordet med råge och tänkte att det här kan väl inte hålla på med hela passet?. Jag tycker typ inte det är jobbigt av någon anledning. Vet ej varför men jag skulle nog kunna göra lika många till.

Nu har jag rekord på boxen och har *gjort mej ett namn*. Alla impade och nu har jag sår på skulderbladen och vid svanskotan. har för tunn hud för Crossfit-golv, det vill säga svart lite typ räfflad matta som skaver sönder huden.

Fick lite omplåstring av gulliga coach Gerhard, ändå värt.

Nog om detta.

Det är som sagt restaurant week här nu. I helgen provade vi två stycken. Den i fredags, var en besvikelse. Men den i lördags var mycket bra.

Action förresten; Förra veckan såg jag mitt livs första dragna vapen ( som ej är för mullvad/lerduva eller annat vilt). Vi skulle gå hem efter öl på fredag kväll, på vår gata stod polis med dragen pistol mot bilarna som stod i kö där. Vet ej varför, om nån försökt råna en bil ? Samtidigt hörde vi ett, vad vi tror, skott avfyras.

Man hör rätt ofta skott avfyras. Eller vad det är. Men det låter väldigt mycket så, och jag vet inte vad det är annars. Och i början tänkte vi jaha nu skjuter dom fyrverkerier igen. Fast man ser aldrig några fyrverkerier. Och Tor ba de låter som ett automatvapen?

Men jag vet inte. Kanske är det fyrverkerier.

I söndags var vi på sedvanlig utflykt. Till Ibirapueira park. Typ latinamerikas största park? Eller ljuger jag?

Det finns ett brasil-afro museum, som faktiskt var väldigt bra.

Sen grillade vi igår kväll, det gör i visst också varje söndag.

Ok jag hade inte så mycket kul att berätta. Àte logo.

Likes

Comments

Så i tisdags var det dags som ni vet för mej att ge mej ut i metrodjungeln (p.g.a lyckades ju ej hitta en himla buss j******). Gick hem ifrån kvart över tre för att VERKLIGEN vara i god tid.

Framme i Santo André insåg jag att jag gick fel sist, om man går under jorden (nerför en trappa) så kommer man ut till en stor rodovaria d.v.s busstation. Jag visste genom danska Luise att det ska gå bussar till universidade en gång i halvtimmen men inte varifrån.

Försökte kolla skyltar och så vidare men frågade tillslut en dam som det stod " Posso ajudar" på ryggen och det verkar ju bra. Finns buss till universidade UABC?

Varpå lång och snabb harang som man ej fattar.

DET är också en spaning. "Alla" gör så. Man kan typ titta på en person med sin dummaste fatta ej min men dom förstår ändå inte att man inte förstår? Och när dom förstår och ska säga igen så går det lika fort och lika, antagligen, omständligt*. Man ba men varför kan ni inte sakta ner lite ni ser ju på mej att jag inte fattar? Om man inte kan språket och frågar om info vill man ha en kort mening till svar. "Buss nr x till universitet. Avgår där borta." Men nej. (Danska Luise höll med mej om detta, hon sa att enda gången dom pratar långsamt är typ när dom pratar engelska. Man ba fast då behöver du inte prata långsamt. Engelska kan jag? ) Ok så istället för att sakta ner och så säger dom Ah du fattar inte. Sen ger dom upp. Eller engagerar alla människor runt omkring.

Hon ringde nån kollega ("jag har en utlänning här och hon undrar detta") och frågade om var min buss skulle gå. Sen skulle hon förklara och jag förstod inte riktigt ( grejen är också när man är för dålig på ett språk så är det ju inte helt säkert att ens fråga har gått fram rätt). Hon frågade folk som gick förbi om dom pratar engelska men det var det ju ingen som gjorde. Hon var också nån spärrvakt som släppte in folk till bussen. Min okunskap orsakade lite kö och hon pekade då på mej och typ ropade till folk som gick förbi : Ela é estrangeira. Ela é estrangeira! Hon är utlänning. Utlänning! Slog samtidigt ut med händerna som vad jag ska jag göra, det är inte mitt fel att det blir kö det är den här utlänningen som inte fattar nåt.

Tillslut så kom vi överens om vilket håll jag skulle gå iaf. När jag kom upp på perrongen visste jag fortsatt inte vart jag skulle. Gjorde nytt försök att fråga person, med ungefär samma händelseförlopp.. Han ropade till sin kollega typ 10 bort och sa att jag har en utlänning här som undrar detta.

Han pekade sen, där borta. Ok.

Gick dit. Frågade kille som stod där om bussen till Uniabc härifrån. Han ba hm kl hel och klockan halv tror jag. Ok men den går härifrån? Ja. Jag andades ut. Men sen säger han, hm vilket universitet sa du? Jag upprepar och han ba nä men det är nog inte den här, du ska till buss t17. Jaha sa ja. Men precis då kommer en buss som det står UNIABC på. Jag ba är de min? Han ba ja gå gå!

Så jag hoppade på. Efter en stund säger chaffis: Var ska du? Jag säger vart jag ska. Han ba det är här! OK säger och hoppar av. Kände direkt att nä detta ser väldigt lite ut som min skola. Men man vet aldrig jag kanske kom på nån bakgata nu. Går in.

Vid spärren är det en tjej som undrar vart jag ska om jag har papper o.s.v o.s.v. Jag blir typ irriterad för jag har inga papper och har inte behövt de nångång (och börjar bli less på att försöka ta mig till skola nu). Jag frågar om detta är UNIABC hon ba ja. Jag säger att jag ska på portugueseclass. Hon ser konfunderad ur. Jag visar på min mobil var jag brukar gå. Jag ba pratar du nån engelska, hon säger ja. Jag säger extremt långsamt att jag tror jag är fel. Men dom fattar liksom inte att jag fattar att jag är fel. Och jag blir helt tokig då? Jag känner att det inte är mitt himla fel att jag kommer fel när jag inte kan fråga nån och busschauffören släpper av mej helt taikon.

Personer engageras i detta i vanlig ordning. "Utlänningen här säger att hon ska på detta och o.s.v o.s.v.." Tillslut kommer en tjej som "pratar engelska" och ska förklara för mej att det finns en annan skola (på portugisiska ändå när allt kommer omkring) en bit bort så om du bara går där och där. Jag ba jaha hur långt typ? Hon ba :Sim. Ok, suckar inombords vi får se. Jag tackar så mycket ("por nada " som min lärare säger). Och börjar gå. Efter en stund kommer jag på att jag ska google mapsa såklart. Då är jag 3 km från min skola.

Jaha. Tar en uber.

Kom tillslut fram men en halvtimme försent.


Berättade alltihopa för min professora Kazuko igår. Men lite andra (färre) ord. Hon är mäkta impad av mej. Främst för att jag är så modig. SÅÅ modig. Och så duktig. Hon har aldrig varit med om någon som studerar så mycket som jag (Skrattade när hon sa det. Första och sista gången någon säger det).

Igår när jag åkte buss typ 20 minuter (premiär) och sen gick hem (ca 5 km) berättade jag det för Celia (empan, remember aka bästis) när jag kom hem. Kände på mej att hon också skulle tycka jag va modig. Vilket hon tyckte. Jag samlar komplimanger nu, smart smart.


Idag ska jag återigen till skola. Inte så pepp. Kommer åka taxi inser jag för nu är klockan visst redan tre och jag är inte redo att åka redigt än.

Igår var vi på pedikyr. (Yes Tor också, mycket obekväm). Tänkte de skulle billigt men inte såå billigt: 120 spänn. För två! Och menar då inte två fötter som mamma trodde (suck) utan två personer ofc.

Ska boka manikyr imorgon.

Até proxima!


Avslutar med sommarbild från humlegården. Känns som hundra år sedan.

Likes

Comments

Jaha då firar vi en månad som São Paulo- bor. Vad fort det gick?

Spaningar så far:

Kassapersonalen är OTROLIGT långsamma. Alltså det är som att dom tävlar om vem som är långsammast? Men det verkar orimligt. eller? Eller så är kassorna i Sverige bäst i värden. Är det dom? Finns det tävling? Brassarna kanske lägger prestige i att va så mycket härligt loja och don't give a shit about-aktiga som möjligt. Eller är det en aktiv handling från typ... hälsoministern? 20 minuters påtvingad mindfulness om dagen.

En annan spaning som vi upptäckte i helgen är: Det är ett mycket stort projekt att köpa tunnelbane-/busskort. Ingen vet vart?

Vi funderade på om det också är en aktiv handling, för att undvika att tunnelbanan blir helt överbefolkad (vilket den borde vara då den tydligen är "kort" i relation till stadsstorlek) så gör trafikkontoret det omöjligt för folk att köpa kort, och engånsbiljetter blir för dyrt i längden så? Problem solved.

Vi var på tunnelbaneutflykt i lördags. Med från början mission att åka till Ibirapueira Park men slutade med sunkhak på Paulina Avenista i flykt undan regn och väntan på att klockan skulle bli 20 så vi kunde gå till bokat bord på restaurang.

Vi försökte hur som helst köpa kort på flera ställen, men alla sa att vi skulle gå nån annanstans, inklusive 1 privaterson som kom och "overheard the conversation" och sa att vi kanske kan köpa vid station Bandeiros. Så vi åkte dit men hittade inget ställe. Fortsättning följer

Idag skrev jag till min cossfitkompis (träffat en gång men säger kompis det känns bra) Ingrid och frågade men har ej fått svar. Hon kanske inte vet heller.


I fredas drack vi öl och åt lite coxinha efter jobbet.


<-----

När vi kom hem skickade vi den här Claudio (vår "möbelkille". Nyckeln som vi fått efter mycket om och men till vår portbox funkade ej. Han sa vi skulle få en annan.

Gömmer oss från regn på sunkhak i lördags. Avelina Paulista är egentligen en fancy street men vi hann inte till fancy delar innan de började regna.

Efter gömmet och zoo apa i flytande form, på sunkhak åkte vi o mötte upp Tors kollegor Arve, Sebastian och Kristian på en Peruansk restaurang som jag bokat bord på. Det är restaurantweek här nu och man fick 3 rätter för typ 150 spänn. Ändå bra? Dock va inte maten superbra tyvärr. Förätt bäst i vanlig ordning. Sen gick vi till en bar och drack drinkar med glasspinnar i. Jag va på asbra humör (tenderar visst att va det när jag träffar andra nu när jag ligger på socialt underskott). Vid halv ett åkte vi hem.

På söndagen var vi på marknad. Eller hantverksby. Embu das Artes om man är intresserad. Vi köpte drinkpinnar och salladsbestick och en kruka. Och åt lunch. Nedan två dåliga bilder varav en med citat. Jag menar bönröran men drog ovetandes ett gbg skämt. Då tar Tor en snap.

Sen fick vi äntligen vila men då gick solen i moln. Det har regnat typ varje dag här i 5 dagar. Ska de va så?

Nu ska jag gå o träna om en stund och sen ta mig till skolan. Alltså har googlat sönder mej efter busslinje dit men hittar inte och jag blir helt tokig av irritation? Det går bussar här nere hela tiden som det står Santo Andre på. Får väl gå ner och chansa sen.


Hej då.

Likes

Comments

Ok fortsatt veckans bästa dag? Lördag också bra såklart men fredag har en fin feeling going on. 

Igår var jag på äventyr. Jag åkte tunnelbana hela vägen från Morumbi till Santo André. Det tog två timmar med 3 (4) byten. São Paulos tunnelbana är jättefin. Mycket finare än Stockholms. Men, fick jag lära mej av Kawasaki idag, den byggdes inte förrän 1973. Så den är ny och fräsch. Den håller fortfarande på att byggas ut men det har tagit lite stopp p.g.a korruption och dylikt. (Min lärare heter ej Kawasaki men det är lätt att råka säga nya japanska märken varje gång vi pratar om henne. Hoppas de ej är rasistiskt?).

När jag väl kom fram till slutstation så tänkte jag Jaha hur ska jag ta mej härifrån till skolan då? Det är 1.6 km dit och i vanliga fall hade jag ju bara gått men kände lite att jag inte va sugen på att börja gå utmed typ motorväg i skymning och (faktiskt) regn.

Frågade en man i kiosken. "Finns buss till universitet här"? Och han sa "Buss? Nej det är så nära det finns inga bussar. " Sen han jag inte fråga mer innan han började fråga tusen frågor om var jag var ifrån, om Sverige, tog fram en världskarta och bad mej peka ut var Sverige låg. (Aah det är jättelångt!) Och pratade om Sibirien (fattade ej riktigt varför).

Sen undrade han om Sverige är ett socialistiskt land och verkade bli förvånad när jag sa att det är en demokrati. Sen frågade han hur relationen är mellan Sverige och Ryssland nu. Det översteg med råge mina portugisiska-kunskaper (kanske kunskaper över huvud taget hum hum). Jag sa eh typ fem gånger sen gick han vidare i samtalet. Tills jag sa att jag va tvungen att gå och frågade om jag kan promenera till skolan. Eller egentligen sa jag: Kan jag? och gick med fingrarna på disken. Ja kan, sa han. Är säkert? sa jag. Jajaja, sa han. Men jag kände nja som sagt var så jag ringde uber. När jag hoppade in så undrade han om det va första gången jag beställt en uber. Jag ba eeh ne. Han ba jag har varit har fem minuter. Jag ba ok sorry och kände mej ovärldsvan. 

Hade sedan trevlig lektion. Fattar helt plötsligt de mesta Ivan (o professor) säger och jag inser nu att jag inte fattar sämst av alla. Jag ba ill Tor" Alla pratar typ flytande portugues i gruppen". Nu ba nä är typ en kanske två som pratar asbra (som dessutom är sydamerikaner och pratar spanska hur svår kan de va), resten fattar mycket sämre än jag ? Typiskt human brain att bara lägga märke till dom som är bättre. 

Fick sällskap i ubern hem av Luise, dansk tjej som är på internship och läser i samma grupp som jag, kuriosa. 

Ok nu är klockan 15.40 och jag har hållit på att skriva detta hela dagen. Först blev jag avbruten av Tor i morse som ringde och berättade ett lösen (som han försökte kryptera på ett smart sätt men som jag förstörde genom att säga jaha så lösen är alltså********?.) samt berätta att han kommit på en affärsidé som han ville fråga vad jag tyckte om. Jag hade inte så mycket och säga mer än att ja jättebra men tänk om nån blir skjuten? Han hörde av sig på eftermiddagen och sa att iden redan var tagen och företaget i full gång typiskt.  

Klockan 09 kommer min professora. (Portvakterna har fattat min språknivå nu, dom säger allting i slow motion när dom ringer.) Kl 12.15 tränade jag. Börjar komma tillbaka i gamla vanor. Fjärde passet den här veckan, det är kul och alla är gulliga. Alla säger om du behöver hjälp eller undrar nåt så hör av dej här är mitt nummer varsågod. 

Nu har jag ätit, duschat, plockat undan lite, satt igång diskmaskin och tvättmaskin och sminkat mej och nu är jag klar för fredag kväll. Ska läsa lite nu innan Tor kommer hem och då ska vi dricka fredagsöl på hak samt leta efter pedikyr tjoho! 

Brasilien är top notch so far kom hit alla.

Beijous. 


(Avslutar med jättestor bild på sköldpadda som kanske inte syns men den är där. Vi såg den i Paraty.)

Dom känns som ett låtsasdjur?

Likes

Comments

Idag är min upptagna dag som jag skrev på Instagram.

I morse var jag på gymmet. Min känsla för träning känns helt annorlunda nu än vad den bukar göra. Jag tränade inte på hela sommaren. Så länge att jag typ slutade bry mej? Ok tänkte skriva en fortsättning här men det är nog *triggervarning på det så avstår.

Jag var iallafall på gymmet. Har börjat gå "powerwalks" där. Något jag aldrig trodde jag skulle göra. Men det är smidigt, samt säkert och mycket svalare än att göra det ute.

Försökte mej på att prata med en av PT*arna som jobbar där. Yes box vi har det också om jag inte sagt det? PT at our service.

Har även hittat squashbanan samt insåg idag att det finns en skateramp också.

Skulle försöka fråga hur det funkar med tennislektioner. (Mest för att jag ska kunna berätta för Tor när han kommer att jag gjort nånting lite produktivt iaf). Alltså skrattar inombords. Jag vet hur hur jag låter, jag är ju en invandrare som knappt kan prata, säger allt i presens och typ bara verb. Men han fattade och jag fick svar.

2/3 av dagens to do är avklarade. Eller 3/4 om jag räknar med matlagning. Gjorde mat åt Tor så han kan äta när han kommer hem så MODERNT!!

Ska om en timme åka till Santo Andres (därav matlagning i förtid). Har hittills halvt velat strunta i det p.g.a är långt och meckigt (fast EGENTLIGEN är det för att det är på kvällen- hatar att ha sånt på kvällen.) men efter att Tor pratade "förstånd" med mej förra veckan (han är så himla rationell gäsp) så har jag bestämt att köra vidare för det är ju rätt kul att åka dit?
Jag åker även uber dit så hur jobbigt kan det vara.

Första gången (alltså typ dag 3 vi var här) va det pådrag när jag skulle åka. Hela första veckan hade vi en chaufför som körde omkring på oss till polisen och såntdär, vi kollade om han kunde köra mej till skolan. Vilket han kunde.

Vår vanliga telefon hade ringt flera gånger om dagen och när man svarade så var det ingen där? Och Tor ba: Dom kollar nog när vi är hemma och sånt (Som på film, alltså skämt) Men den här tisdagen trodde jag på det helt plötsligt. Dessutom ringde portvakten (tjugo i fra och inte kl fyra dvs 20 minuter för tidigt??!) och sa ett namn (som ej lät som chaufförens namna?) jag ba skrev till Tor: Fråga Regina varför det ringer och nu är det nån konstig där nere!!! Som att dom skulle veta.

Jag tyckte även de va konstigt att chauffören ringde upp, det "brukar" dom inte göra utan bara vänta utanför på gatan. Jag tänkte jaha nu sa jag nog ja att dom kan släppa in personen där nere och han vet att jag är hemma jösses jösses. Hade typ puls 200 i hissen och varje gång jag öppnad en dörr. Hoppade höt när jag mötte en person i antren, det häner sällan.

Men det var ju bara chauffören såklart. Stackars Regna trodde nog jag va e helt hysterisk person o hon skrev hej hannah your drivers name is this and he's driving this typ of car osv. Please let me know if you need any help.

Han körde mej till skolan. Men för stackars Regina (som typ är hela scanias assistent) ta reda på vart jag skulle för jag ba i vanlig ordning ja ska till det universitetet hon ba: Vilken port- Jag port? hm ingen aning. Så hon ringde till min lärare och sen sms:ade hon mej att han skulle hämta mej vi receptionen.

Och chauffören... asså dom är extremt mån om en. Jag tänkte han skulle släppa av mej vid dörren men nej han följde med in. Frågade massa frågor till folk och sen skulle jag fråga frågor (han pratade noll engelska och jag noll portuguese) och jag visste inte vad han tyckte att jag skulle fråga. Jag visste liksom vilken byggnad och vilken sal men han skulle följa mej som värsta föräldern. .

Och när jag skulle hem. Jag fick noga instruktioner om att han skulle hämta på samma ställe som han lämnade mej på. (jag antog parkeringen) Så kom jag ner till utgången, framför gick även kanske 4 av mina nya kurskamrater och jag tänker hm var va de nu jag skulle? Då ba säger en av skolans vakter: Hannah? Jag ba ehh ja. O han pekar på min chaufför som står på andra sidan spärren och säger boa noite och jag ba jaha hej. Och mina kurskamrater tittar på honom och tittar på mej och undrar nog vad jag är för en person.


Ok detta va otroligt långt om kanske ingenting men det är som att alla små saker i början här är rätt stora grejer. Jag har ju ingen aning om nånting? Och det blir liksom. Komiskt.

Veckan efter åkte jag uber dit och tillbaka. Och i min stress över att behöva stå utanför och vänta (p.g.a tror det är livsfarligt) så beställde jag ubern i hissen ner dvs för tidigt. Samtidigt pratr jag med min kurskamrat (som f.ö flytt från Syrien hon visade sitt ärr på ena handen efter en bomb) och jag gick då ut på fel sida skolan. Går lite vilse. Irrar runt på fel sida och ba va fan är jag. Taxin åker runt runt och tillslut är min rutt avbruten för han tröttnar ju såklart. Och det är ju liksom en ickesituation men blir så stressad av att gå runt i mörker och inte veta var jag ska o sen bara men hur ska jag få den här taxin att hitta mej? Innan jag fattade funktionen i appen.

Jaja. Asså det är p.g.a av sånt här som första tiden utomlands (minns ju mina 3 månader i Montpellier som en evighet fast tre månader är typ inget) känns som så lång tid. För att varenda liten grej man gör, gör man för första gången och man måste lära sig alt typ. Men jag gillar. Det är kul. Idag har vi prov ajajaj.

Ok borde nog kolla igenom den här texten lite mer för säkert jätteosammanhängande men hinner ej, måste göra mej i ordning o kolla så jag kan allt inför provet? 


Likes

Comments

Måndag igen. För mej spelar det ju inte jättestor roll men, är det fredag så är det ändå fredag? och är det måndag så är de ju lite mer måndag i kroppen. Det är djupt rotat tydligen.

I går var vi på hajk. Vi var på Pico de Jaraguá. Det är en kulle/berg som man kan gå upp på. 3.6 km vandring fram och tillbaka.

Vi köpte grillspett med bröd på toppen och en kokosnöt. Turistigt men ändå inte - alla andra gör de ju också.

Gillar djungeln. Det är fint. Bambuträd och palmer och lianer.

Det är en tydligen en "caotis". På svenska - vanlig näsbjörn.

Baco da Batman ----- >

Dyr och fin ölburk samt casually posar vid rosa vägg.

<----- Instastory bild.

Fredagen såg ut såhär: V grillade och drack vin. Har mycket bra fotospegel vid grillen.

Lördagens middag. Här beställer man ofta rätter för 2 personer. Mendet räcker lätt till 3. Sen får man doggy bag så det gör ju iofs inget att an inte äter upp.

Här är nån ris, korv, kött, ost och äggröra. Sen mixade bönor, friterade (fläsksvålar?) samt friterad banan och pommes.

Gott ändå.

Eh ursäkta igen för sämst inlägg men ska skärpa mej; 


Nu ska jag gå ut lite nu och sen göra läxa. Zara finns här i närmsta shopping mall har jag förstått, (Morumbi Shopping). Ska gå dit och handla upp Tors pengar.


Likes

Comments

Har mycket besök idag. Både empa och professora. Jag låtsas att dom kommer hit för att dom vill och är min kompisar och inte för att dom får betalt.

Dom kom samtidigt så fick då känsla av att nu trillar det in folk i läggan minsann. Härlig stämning. Härlig stämning med min ena bästis Kozuko (osäker på stavning här), en mycket trevlig 70- årig dam, urpsrungligen (? eller född här?) från Japan. Försökte fråga hur länge hon har bott här men hon svarade hur långt bort hon bor. 45 minuter bort.

Sen har vi min andra kompis Celia. En kanske 60- årig trevlig (troligen helt) brasiliansk dam som städar som en queen. Hade inskolning förra veckan. Regina (som sköter hela Scania ishhh) var med henne här och tolkade när jag berättade vad jag vill att hon ska göra o.s.v. This is the ironing place, things I put here I want you to iron. O.s.v. Kommer för första gången (sen flytt hemifrån) ha strukna kökshanddukar samt ej skrynkliga t-shirts. Man får ju passa på,

Jag frågade om hon saknar något i städväg. Det som fanns här är kvar sedan förra personerna som bodde här så det var lite fattigt. (Även om jag tyckte de va rätt många flaskor.) Det tyckte inte Celia. Jag och Regina åkte till Pão de acucar och köpte grejer. Typ sju flaskor? Jag ba omg. She knows the drill.

Hon kommer alltså varje onsdag. Jag flydde in i "kontoret" när jag va klar med lektion och lunch, p.g.a mycket obekväm med att va ute i vardagsrummet när hon städar runt omkring mej. Man vill typ hjälpa till. Och hur mycket ska jag prata med henne? Hon pratar typ ingen engelska och jag pratar 5 % (i runda slängar) portugues. Det jag kan säga är typ. Var bor du? Hur gammal är du? Har du barn? Osv.

Igår var jag och Tor på crossfit. Vi är medlemmar nu, har sålt vår själ i ett helt år framöver. Hatar sånt där. Att man ska binda upp sej forever hur kan man veta att man vill göra något så långt fram i tiden?

Iofs träna kommer jag väl alltid vilja men just där?

Vi träffade en annan svensk där. Första svensken på 3 veckor. Han heter Johan och har bott här i 20 år. Han gav oss sitt "kort": Det är tydligen viktigt här, att man har ett visitkort att ge. När vi hade kulturträning sa "läraren" att jag också borde ha ett kort, för att ha något att ge. Man ba jaha Vistikort Hannah, ring mej.

Han tipsade om saker typ nån kille som är VD för handelskammaren i São Paolo (vad är ens det?) och dom ordnar fester och tillställningar och så vidare. Han sa också att det finns nån "swede boys" grupp som går ut och dricker öl och säkert beter sig illa (det sa inte han). Den får ju då inte jag får vad med i men har jag tur så kanske det finns en swede girls-grupp också. Låter iofs som något man inte bör googla på.

Ok så nu ska jag efter många funderingar på om jag ska åka eller inte, om det blir konstigt eller inte, göra mej i ordning, boka en uber och sen åka (troligen 1 och en halv timme) 25 km till Scania. Tor och övriga svenskar ska ha churrascaria för brassarna som tack för vänligt mottagande. Jag har ju också fått vänligt mottagande så jag kanske kan få va med.

Likes

Comments