View tracker

Som alla vet är Göteborgsvarvet 2015 på ingång. Jag räknade lite snabbt och det är ca 14 veckor kvar. Alltså 14 veckor för mig att bygga upp konditionen, 14 veckor att försöka bygga någon form av uthålliga muskler.

Idag gick jag ut och sprang för att se på ett ungefär hur min kondition ser ut. Ett ord; katastrof.
Så jag hittade det här träningsschemat som jag tänkte följa ihop óm att nå mitt mål.
Självklart kommer jag kombinera med styrketräning på gymmet och även yoga bl.a.

Ni kommer få följa den här resan på bloggen! Hoppas vi ses :)

Week Mon Tue Wed ThuFriSat Sun Total
1Rest/XT 3kmRest/XT5kmRest/XT Rest/XT 6km LSD 14km
2Rest/XT 3kmRest/XT5kmRest/XTRest/XT8km LSD16km
3Rest/XT3kmRest/XT6kmRest/XTRest/XT8km LSD 17km
4Rest/XT3kmRest/XT8kmRest/XTRest/XT10km LSD21km
5Rest/XT5kmRest/XT10km hillsRest/XTRest/XT12km LSD27km
6Rest/XT3kmRest/XT10km with 6km @ HMPRest/XTRest/XT10km LSD23km
7Rest/XT6kmRest/XT10km hillsRest/XTRest/XT10km LSD26km
8Rest/XT3kmRest/XT12km with 6km @ HMPRest/XTRest/XT12km LSD27km
9Rest/XT3kmRest/XT12km hills3kmRest/XT16km LSD34km
10Rest/XT5kmRest/XT12km with 8km miles @ HMP3kmRest/XT16km LSD36km
11Rest/XT3kmRest/XT12km with 6km @ HMP3kmRest/XT15km LSD33km
12Rest/XT3kmRest/XT8km with 5km @ HMPRest/XTRest/XTRace Day

32.1km

Rest/XT: Take a rest day or do moderate cross-training with a no-impact activity like yoga or swimming.
LSD: This is a long, slow distance run to build endurance. These should be done at an easy conversational pace. It's okay to walk if you need to, just focus on covering the distance for the day.
Hills: Run the mileage for the day on the hilliest course you can find. Focus on sustaining an even effort as you climb and descend.
HMP – Half-Marathon Pace. This is the pace that you hope to maintain in the race.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Så, igår kom min midjekorsett med posten.
I flera år har jag velat ha en korsett men har alltid varit lite för feg eftersom man hört att det är farligt osv.
Men jag beslöt mig för att ge det ett försök!  Så jag läste på om vilken slags korsett man ska ha, hur man ska använda den osv.
Jag kommer i den här bloggen skriva bl.a. om hur det gå med min midjeträning, framsteg, motgångar och fördelar m.m.

(Vill bara tillägga att jag inte är expert på området, har enbart läst källor på nätet samt tittat på en del videor. Det jag skriver om är mina erfarenheter och tolkningar)

Första veckan:

Jag köpte min korsett på www.majsans.com, det var snabb leverans, billigt och korsetten var i fin kvalité. 
När man är nybörjare med korsett ska man helst börja med en under-bust korsett, och det SKA (JÄTTEVIKTIGT) vara stålskenor i, inte plast! I min är det 24st skenor och dessa "håller allt på plats" mer.
De första två veckorna ska man inte dra åt korsetten alltför mycket, utan mest ha den aningen tight så att man vänjer sig vid känslan och korsetten mjukar upp lite och "kommer ihåg" din kroppsform. Man ska heller inte ha på sig den mer än ca. 3-6 timmar den första tiden, skyndar man med att minska för fort så kan det sluta med att man skadar sig. Man ska ABSOLUT INTE sova i den.
Det är också väldigt viktigt med en bra kost och regelbunden träning UTAN korsett, så att man inte förlorar muskelstyrkan i överkroppen.
För att få korsetten att hålla så länge som möjligt så ska man ALDRIG tvätta den i maskin, om man måste rengöra den så bör man göra det med våtservetter eller skicka in den på kemtvätt. Man ska också helst ha ett linne eller liknande under korsetten för att skydda den från svett och liknande.

Fördelar med korsett är; smalare/markerad midja, viktnedgång (eftersom man inte kan äta lika mycket) och bättre hållning. Det är även väldigt snyggt!

Min midja är för tillfället 76cm, mitt mål är att minska till 55-60cm beroende på vad som visar sig passa min benstomme bäst.
Detta är ett väldigt högt mål och det kommer ta tid att nå dit, om jag ens gör det, men det är definitivt en motivation till att hålla igång gymandet och bättre kost.

Likes

Comments

View tracker

Aristoteles trodde att universum är i konstant rörelse som alltid förändras och utvecklas. Men att det samtidigt finns en sak som förblir konstant i alltet, detta kallade Aristoteles Entelechy.
Entelechy definierar han som "ens egna unika högsta potential", en vital kraft som motiverar och guidar en organism till dens högsta självuppfyllande.

Kort sagt, Aristoteles trodde att allt händer av en anledning.


Jag kände mig nere och letade efter ett litet ljus av hopp. Jag hamnade snabbt inne på spåret om allt händer med mening. Då hittade jag en fantastiskt fint skriven text som gjorde det kristallklart varför man ska tro på ödet. (se bilden nedan)

Jag läste hennes text och kände genast mig lite starkare, lite mer hoppfull och kanske lite mer lyckligare än innan.
Så nu tänker jag ta dagarna som de kommer. Älska nuet och de fantastiska människorna jag har runt mig, vara öppen för nya möjligheter och människor.
Sluta leva i rädsla av att misslyckas och göra sånt som gör mig lycklig och gynnar mig.

Jag rekommenderar att läsa Karen Salmansohns inlägg om ödet här;

http://notsalmon.com/2012/11/02/struggling-to-believe-everything-happens-for-a-reason-read-this-now/

Likes

Comments


Den här helgen har jag verkligen fått pusha mina gränser.
Faced my fears och gjort saker som jag för ett år sen inte ens vågar drömma om.

Den första rädslan, var att flyga skärmflyg 300m upp i luften. Jag är inte höjdrädd, alls. Anledningen att detta var svårt var att jag måste till 100% lita på killen bakom mig, följa hans instruktioner för att sekunder senare inte ha någon kontroll.
De som känner mig vet att jag har svårt för tillit och att jag har smått kontrollbehov, så det tärde lite på energin av att anstränga mig för att slappna av.
Men jag gjorde det!
Mest för att killen jag skulle flyga med hotade att jag skulle få hela hans vikt över mig (110 kg!) annars.
Det var en fantastisk upplevelse att få sväva bland molnen och bara se världen (eller, ehm.. Kareby i alla fall) krympa under mina fötter. Lite kul var det också att jag såg en kille kissa i buskarna.. 

Det andra var Color Me Rad. Ett 5 km långt lopp i centrala Göteborg, med +6000 deltagare och tonvis med färgbomber.
Varför detta var en utmaning? Jo, jag har alltid försökt hålla mig i bakgrunden för att jag tyckt jag varit för tjock och för ful för att synas. På idrotten hade jag ALLTID en ursäkt, antingen var det mens, stukad fot, inga kläder, ingen sömn på hela natten osv.
Men jag har äntligen börjat sluta bry mig om vad andra tycker. Jag skiter i om folk tycker jag ser ut som en rödsprängd tomat eller en falukorv. Jag har insett att varför i h-vete ska jag ge upp min ungdom och mitt liv på grund av en dum rädsla av vad andra tycker. So IDGAF anymore.
Jag gör vad som gör mig lycklig, i detta fall springa, sjunga och dansa. Vilket jag gjorde för fulla gubbar idag. Det kändes fantastiskt att bara släppa loss och leva.
Definitivt något jag ska börja med mer.

Keep calm and stay rad!

Likes

Comments

När vet man egentligen när något är definitivt över?
Ska man någonsin sluta kämpa? Och i sådana fall, när?

Vid många olika skeden i livet avslutas saker, på grund av egna beslut eller by chance. Till exempel skolan, jobbet, vänskap eller förhållanden.

Jag och mitt ex gjorde slut för 3 månader sen. De tre första dagarna var fruktansvärda, jag ville inte ens andas. Men med tiden började jag sakna honom mindre och mindre, jag kunde gå dagar utan en tanke på honom. Ända till förra veckan.
Jag vet inte vad som satte igång det, men helt plötsligt dök han upp i mina drömmar på natten och jag tänkte på honom från morgon till kväll under en veckas tid.
Det slog mig att det i lördags var ett år sen vi förlovade oss.
Jag mådde hemskt hela lördagen och försökte hålla mig sysselsatt varenda sekund för att inte bryta ihop..
På något sätt höll denna känslan i sig även söndag och måndag.

På måndag beslöt jag mig för att kontakta mitt ex för första gången på två månader. Jag tänkte att alla dessa drömmar måste betyda något. Så jag skrev ett meddelande till honom där jag bad om ursäkt och att jag hoppas att han en dag kan förlåta mig (för vad kan ni läsa i tidigare inlägg).
Och han svarade! Inte på något sätt elakt eller drygt, utan han svarade som den gulliga E**** jag en gång blev kär i. Han svarade att han hoppades att vi kunde bli vänner och att han ännu älskade mig och drömde om mig i söndags.

Jag satt på bussen och tårarna började flöda som niagarafallet.


Vi pratade lite till idag och kom överens att vara vänner.
Ska jag fortsätta hoppas på något mer? Eller nöja mig med faktumet att jag får ha honom i mitt liv?
Ska jag sluta kämpa för oss eller kämpa hårdare?
Argsh! varför kommer inte livet med en handbok..?

Jag älskar honom ännu.. Men tills jag vet vad jag ska göra, så gillar jag läget.
Man lever bara en gång och är vi menade för varandra så kommer våra hjärtan knyta band igen.

Likes

Comments

Då har man skaffat gymkort.
Dags att nå en hälsosam livsstil så att även den psykiska hälsan blir bättre.

Tränade första träningspasset idag och det kändes superbra!

Likes

Comments

Tog mig friheten att ladda upp med en ny garderob inför hösten och skolstarten.
Eftersom skolan börjar nästa vecka så behövde jag en uppdatering av garderoben - SNABBT.
Jag letade runt bland de större sidorna men antingen var priset lite väl högt eller så var kläderna inte i min smak.
Men så kom jag ihåg att jag inte kollat Bonprix, som (enligt mig) har supersnygga och prisvärda kläder.
Fullträff.
Hittade MILJARDEEER saker jag skulle vilja köpa, men var tvungen att tygla mig.
Byxor köper jag aldrig online, så jag tog toppar, cardigan och en tröja. Jag chansade även på ett par skor.
Allt som allt gick det på 1000kr! Inte alls farligt.
Tyckte dessutom jag kunde få unna mig det efter 2 månaders jobb i 30 grader..

Då får jag vänta och se hur allt sitter när jag väl fått det.
Men kolla in sidan, www.bonprix.se .


  • 186 readers

Likes

Comments

En årlig tradition vi har i min familj är den så kallade "Lejondagen". Ett klyftigt påfund som min farmor kom på för att underlätta firandet av mig, min pappa och min äldre bror som alla fyller i augusti.
Det vi gör på denna dag är 60% äta, 10% bråka på att min bror inte säker jobb, 20% bråk och ytterligare 10% äta.

Idag blev det färsk krabba och kräftor till antipasto, alltså förrätt, (vilket för mig var tillräckligt med mat att räcka både till förrätt, huvudrätt och efterrätt..).
Till huvudrätt blev det grillspett à la Nonno med mintsås och ugnsbakade potatishalvor med rosmarin och olivolja.
Slutligen åt vi hemmagjord toscatårta med underbart seg knäck ovanpå, tillsammans med en stor kopp Caffè Latte.
GISSA om jag kommer gå upp i vikt eller gå upp i vikt den här helgen!?
Det gör det inte bättre att min familj är frickin mästerkockar som kan få en kotte att smaka gott heller..

Nu ska jag äta, Herrå!


  • 190 readers

Likes

Comments

För ca 2-3 månader sedan gjorde jag och min fästman slut (here we go again, jag vet) på grund av att han ansåg att jag hade varit otrogen.
Jag hade pratat med en kille i smyg (killen som jag förlorat min oskuld till precis innan jag blev tillsammans med mitt ex). Vi pratade inte om något intimt, vi flörtade inte utan höll det på en mogen nivå. Anledningen till att jag kände mig tvungen att ta upp kontakten med honom var att jag skulle spendera sommaren hemma hos mina föräldrar som händelsevis bor ganska nära denna killen. Eftersom den här killen hotat både mig och mitt ex med våld så ville jag lösa allt så att jag och mitt ex kunde känna oss trygga när vi skulle hälsa på hemma.
Jag ville helt enkelt "bryta" fientligheten till en sån grad att man skulle kunna se varandra på stan, säga hej och fortsätta sin väg.

Detta gjorde jag i smyg eftersom jag visste att mitt ex mådde dåligt över att den andra killen tog min oskuld och inte han. Jag ville fixa allt och minimera skadan, även om det innebar att jag behövde vara hemlighetsfull.

Men som sagt, mitt ex gjorde slut på grund av det här eftersom han tyckte att detta var otrogenhet. Personligen ångrar jag nu i efterhand att jag inte var öppen mot min dåvarande kille, men jag skulle ändå inte kalla detta för otrogenhet.


Jag tycker att ämnet otrohet är så otroligt luddigt. Vad är rätt och vad är fel?
Vart går egentligen gränsen? Vid att bara prata med en person av det motsatta könet (eller samma, beroende på läggning...)? Eller vid komplimanger? Kyssar? Sex?
Var jag faktiskt otrogen? För blind för att inse det själv?

Feel free to comment, because I'm lost.

  • 189 readers

Likes

Comments

Ja, det var ju det här med att bli vuxen då.
Fjärde veckan in på sommarjobbet och jag är redan helt slut. Tidiga mornar är INGET för mig (även om jag tar igen sammanlagt två timmars sömn på resan till och från arbetsplatsen).
Fyra veckor har jag jobbat och jag kan verkligen inte föreställa mig hur det skulle vara att jobba hela året minus mina fyra veckor. Brrr.. läskig tanke.

Jag jobbar med att åka runt i olika kranskommuner till Göteborg, där jag kollar så att busshållplatser och pendeltågstationer är hela och rena, i princip. Ganska skönt och lättsamt jobb, men de heltäckande orangea varselkläderna har ännu inte slutat genera mig.
Idag föll turen på Partille-Lerum. Skönt tycker jag, eftersom den går så fort kan jag åka hem till min pappa för lunch.


Well, better get back to work! C ya


  • 192 readers

Likes

Comments