I och med det ostadiga vädret har det varit många inställda träningar med dansen då vi vanligtvis tränar innan skolan och det har då varit mindre bra väglag. Istället har mina dagar fyllts med teater, så kallade "One Acts". Vi har haft repetition två timmar varje dag förra veckan och sedan skulle vi har vårt genrep idag, men det blev framskjutet tills imorgon.

Den föreställning som vi nu förberett går ut på att åtta elever från den mest avancerade teater gruppen i skolan regisserar var sin one act som tar cirka 20 minuter varje liten pjäs. Sedan sätts fyra och fyra ihop till en show som man sedan framför endera onsdag och fredag eller torsdag och lördag.

Jag är med som en kaxig liten flicka i en del från boken och filmen "The Lottery ". För mig har det varit roligt att prova på något annat än dans samtidigt som jag förbättrar min engelska. I pjäsen ska vi ha en southern accent vilket är min stora utmaning.

Från och med denna vecka drar dansen igång igen med förberedelser för pojk och flick rutinen, stat tävlingarna i februari och mars samt koreografierna för Disneyland i april. Med teater, dans och annat på schemat skall även skolan klämmas in då vi nästa vecka har våra kursprov som summerar första halvan av läsåret... När det är över har jag passerat halvvägs milstolpen på mitt utbytesår.

En bild från min litteratur lektion, en från en konsert och den i mitten är bild med mitt nyklippta hår.

Likes

Comments

I och med att vi här borta har haft utmaningar med vädret denna vecka så har alla aktiviteter blivit inställda. Det låter säkert mesigt i jämförelse med Sverige när 2 cm snö stoppar kyrkan, skolan och dansen. Skillnaden är att Sverige är utrustat med fordon, verktyg och liknande för att hantera snö, medan Springfield inte är. Då kan man självklart ställa sig frågan varför de inte utrustat sig? Jo, snö är inte garanterat varje år och behovet är inte större än efterfrågan. Folk är med andra ord inte villiga att lägga ned pengar på sådant.

Vi har därför haft två fulla skoldagar denna vecka och övriga dagar varit instängda i vårt kyliga hus. Olyckligtvis gick vår värmepanna sönder i början av denna vecka och vi har haft en pågående brasa och några element utställda i huset för att hålla uppe värmen.

Idag tog jag mig ann en morgon promenad och det var till viss del skönt att få frisk luft, men jag tror att skridskor hade varit mer passande skor för det väglag där ute.


Likes

Comments

De tre hundra sextiofem dagarna som utgör ett år känns kortare och kortare för varje år. Mentalt sätt är jag fortfarande kvar i 2014...

Vanligtvis är mina sista dagar av året fyllda av skidåkning, bastu, filmer och god svensk mat. Det var på tiden att det nu blev en förändring.

I tisdags så följde jag med mormor, morfar och min mammas systrar ,som är mer som mina systrar också, till Portland. Vid lunch tid kom vi dit och medan de besökte sitt fina tempel och gjorde sina plikter där så passade jag på att träffa en kompis inne i stan.

I Portland träffade jag en alldeles underbar tjej, nämligen Kristina. Vi har år tillbaka gått i skolan tillsammans, dansat och massa andra saker. Det var jättekul att få tillbringa dagen med henne. Vi gick runt i den största shopping delen av staden, från mall till mall, och ändå suktades vi inte av de låga priserna på den fina kläderna. Det var så härligt att prata med någon från Sverige, trots att det var lättare att prata engelska än svenska.

Under onsdagen hände inte så mycket. Jag hade dans på förmiddagen och sedan tog jag det lugnt med familjen.

I torsdags började vi morgonen med att byta ut lite julklappar som endera var för stort eller smått. Vid ett tiden var vi tillbaka från våra ärenden och då väntade Braxton vid vår port. Vi åkte över till honom för att sedan tillbringa en hel eftermiddag till matlagning med hans mamma. Vi lagade tre olika fiskar, mums, och lite små desserter. Det var oerhört kul att prova nya saker som inlagda ägg och vitlöksklyftor. Att sedan försöka lite smått imponera på en kvinna som skrivit elva kokböcker är en annan utmaning. Efter den goda måltiden gick vi på bio, en ny film som kallas "La La Land" med Ryan Gosling och Emma Stone. Filmen var en musikal med temat drömmar. Det var länge sen jag lämnade en biosalong lika uppfylld av uppmuntran som denna. Musiken var alldeles enastående. Pricken över i:t var att komma hem till två julklappar (paket) väntandes på min säng.


Dagen därpå åkte jag, mamman och pappan iväg med Young Women till kusten för en retreat helg. Där vandrade vi, besökte stranden, spelade spel, gick på sanddynor, kollade in gamla stan och åt god mat. Det var en ovanlig avslutning av året med en minnesvärd en.

​I vilket fall God Jul och Gott Nytt År på er allihopa<3

Likes

Comments

För nästan fem månader sen satte jag mig på planet mot ett nytt äventyr, ett äventyr som jag hade hört skulle förändra mig. Inte trodde jag att jag skulle påverkas så mycket som jag nu gjort. Innan hade jag det bra, en fungerande vardag som rullade på, jag var relativt säker på mina värderingar och tyckte att det mesta var prima. Jag har även frågat mig själv varför jag valt att åka iväg från det liv jag byggt upp och fått till så bra?

Under dessa (nästan) fem månader så har jag förändrats, men inte på det sätt jag väntat mig. Det beror säkerligen på religion, men även valet av vänner, aktiviteter och detta land. Med andra ord kulturen.

Vissa nya värderingar är relaterade till mindre saker som utseende (smink, hår och smycken). Klädmässigt har jag långsamt gått närmare mer "modest". Det är sällan jag har bara axlar, kort klänning eller super urringade tröjor. Själv har jag inte tänkt på detta förens pappan i familjen kommenterade skillnaden av mina klädval när jag kom hit och nu. Det är inte så att jag inte tycker att korta klänningar är fina, men jag har inte längre en längtan av att gå lättklätt...

En annan förändring är sättet att hantera olika situationer. Även om sociala medier ger ett brett utbud av sätt att kommunicera med vänner och familj så är det inte samma sak som att ha dem bredvid sig i både bra och dåliga stunder. Därför är det viktigt att inte förlita sig på deras trygghet, utan man tvingas lära sig att stå på egna ben. Det innebär inte att göra allt på egen hand, det handlar istället om att be om hjälp. Ta ansvar för att se till att förändringar sker, att berätta när saker känns fel; KOMMUNICERA. Kommunikation är A och O här borta och i livet. Innan kunde jag ha en dålig dag och det skulle räcka med en blick och mamma skulle krama mig. Här gäller det att förmedla känslor, tankar och allt via ord.

Den största förändringen som påverkat mig mycket är värdet av familjetid. Jag har alltid, eller sen jag blev stor nog att ta mig till kompisar på egen hand, prioriterat mina vänner framför familjen. Valet mellan en familjemiddag eller utekväll med vännerna har inte ens kommit på fråga. Om jag inte fått min önskan så har jag ständigt tänkt "jag skulle ha kunnat vara med mina vänner...". Det tog ett tag innan jag kommit in i tanken av att tillbringa så mycket tid med familjen här borta som jag faktiskt gjort, även om det inte ens är i närheten av vad familjen egentligen önskar. I vilket fall så är det ett stort hopp för mig. Jag är oerhört tacksam, inte alla stunder, men många för vilken underbar familj jag kommit till och ännu mer mina föräldrar där hemma.

Personen som åkte den 11:e augusti är inte samma person som den som skriver detta inlägg och definitivt inte samma person som kommer sitta på planet hem i juni. Jag vet inte vilken som jag gillar mer och hur det kommer bli när jag kommer hem. Jag lämnade som en person, passande i ett pussel. Jag kommer komma hem som en annan (inte för att jag är en helt ny person men ni förstår) till ett nytt pussel. Frågan jag ställer mig, kommer jag passa in? eller kommer mitt hem inte längre kännas lika tryggt som mina 16 tidigare år...

En liten blanding av bilder på familj och vänner. Bilderna representerar betydelsen i vänner och familj. (Kunde ej få med alla även om jag önskade det).

Likes

Comments

Det är nästan omöjligt att förstå att julen nu passerat. Det har varit en milstolpe långt i framtiden, och nu har jag gått förbi den. Från och med idag är det alltså 6 månader kvar, 26 veckor och 182 dagar.

Denna helg, tid och månad har inte endast varit en milstolpe då det är i mitten av mitt år, utan även för att det är känt som den svåraste tiden att vara hemifrån. Julen är för många en tid för familjen, inte bara för att man får julklappar, utav ren tradition. Jag har alltid älskat julen, enda sen första gången jultomten kom. Att vara här borta har bara stärkt min kärlek till denna tid och det jag i 16 år delat med min mamma och pappa.

Däremot var det inte jobbigt under själva julhelgen. Jag tyckte att det var jobbigare innan av andra anledningar. För mig har det inte riktigt varit jul, utan någon ny högtid av samma koncept. Detta beroende på att vi alla har en speciell definition av julen, den kan variera, men vi har alla en egen uppfattning. I mitt fall är det att vara i en snörik omgivning med skidåkning, kalle anka klockan tre och stor hemlagad jul buffé.

I år tillbringade jag minsann julafton med att få en majonäs liknande schampoo klet inkletat i mitt hår mot löss. Gå runt hela dagen med vidirgt hår, dammsuga och tvätta. (barnen åkte upp till snön). Sedan en familjelunch och lite mer fix och trix. Middagen den 24:e var något alldeles underbar. Alla fick var sin pyjamas, detta är då en stor familj, som vi satte på oss och åt en stor vällagad middag. En middag bestående av endast frukost mat, mums. Sedan läste vi bibeln och kollade på "Christmas Vacation".

Juldagen (25:e) är deras stora dag här borta i USA. Vi vaknade upp runt 8 och gick ner till vår julstrumpa. Vanligtvis brukar det finnas 2-3 presenter, denna gång 10. Redan då var jag nöjd med mina julklappar och väntade mig inget mer. Vi åkte därefter till mormors hus för att äta en lätt frukost och sedan ha paketöppning innan kyrkan. Det tog oss lite mer än 3 timmar att ta oss igenom alla paket som fanns under granen. Jag tror minsann att jag detta år slog rekordet i antal julklappar.

Dagen fortsatte med en kyrkmässa där mellan syster uppträdde med kör sång. Därefter tidig julmiddag hos oss och film visning av "Ensam Hemma 2".

Det var annorlunda från vad jag växt upp med, men det var utan tvekan bättre än någon kan föreställa sig!

Likes

Comments

Nu är det sista dagen innan vi tar till en ny lång bilfärd mot julen. Från det ena paradiset till det andra.
Dagarna här har varit riktigt bra, drömlika. Lyckan av att vakna upp till en vacker soluppgång, springa omgiven av palmer (trots att springningen i sig inte är det bästa...) och sedan fylla timmarna med olika aktiviteter. Några höjdpunkter från veckan är marknaden, utflykten till national parken, badandet och definitivt maten.
Från kinesiskt till mexikanskt till en traditionell amerikansk hamburgare, bredden av variation är stor.
Nu ser jag fram emot en sista dag här med bad och eventuellt en tur till ett köpcentrum då vädret ser ut att bjuda på regn.

En blandning av bilder från veckan <3

Likes

Comments

Okej, egentligen är det två men jag har ledigt en dag då vi åker till Palm Springs imorgon. Ser fram emot att få sova mer än 6 timmar, ha oplanerade dagar utan dans och teater. Att vakna upp, äta en god frukost, njuta av solen, bada och ha ledigt från mitt ständiga planerande.

Jag vet inte om det beror på att vi allt mer blir trötta på skolan och i behov av lov, men de senaste dagarna har varit fyllda av olika jobbiga känslor och händelser. Tidigare bästa vänner har brutit upp, förhållanden har gått igenom dispyter och ett flertal personer har haft emotionella sammanbrott. Själv har jag varit väldigt splittrad.

Jag ser nu fram emot helgen som komma skall med en resa till varmare breddgrader. Kontrasten mellan att ena helgen ha två julfester med familj och vänner för att sedan befinna sig i en varm stad som turist.



Bilder från julfirandet med danslaget i lördags<3

Lite fler bilder från julmiddagen med kyrkan, temat var mexikansk vit jul! :)

Likes

Comments

Själv kan jag knappt förstå att det redan är december, desto obegripligare är det att min födelsedag tagit plats.

Helgen inledde med vår stora danstävling (Category Championship). Dagen var mycket rolig och ganska lång. Vi hade en tre timmars bussresa både till tävling och sedan tillbaka. Vi lämnade tävlingen med en silver plats i Noevlty och fjärde plats i Kick. Trots att vi siktat på första platsen i åtminstone en av de så känns det ändå ganska bra. Jag hade en toppen dag med sprudlande glädje, nervositet och dans. Åh som jag älskar dans.

När jag kom hem runt tolvtiden på natten så var det bums i säng. På morgonen tog jag mig en dusch och blev sedan uppvaktad med frukost på sängen. Enligt tradition så fick jag även tillbringa den tiden med mina kära mor och far i Sverige (via FaceTime). Därefter fixa iordning sig, tacka för gratulationer och åka till kyrkan. Runt fyra tiden åkte vi sedan till en julutställning som var underbar. Där gick vi runt och kollade på krubbor från en massa olika länder, hörde en kör sjunga i ljuva stämmor och klä ut oss till jesu födelsebild.

Dagen avslutades med en god middag hos mormor och morfar här borta. Vad hade de lagat? Jo, eftersom de vet att jag älskar fisk och inte får det så ofta här borta så hade mormor fixat lax till mig! Något som var oerhört uppskattat. Sedan var det presentöppning och tårtdags.

Jag hade lite smått oroat mig för denna dag. Jag ville inte att den skulle vara som något där hemma, då jag ville undvika jämförelse. Med ett glatt leende tittar jag nu tillbaka på dagen och är super nöjd. Jag har en (flera) fantastiska familjer, underbara vänner och jag lever i en dröm, det är den bästa födelsedagspresenten jag kan tänka mig.

En liten fotobomb av bilder... En bild säger mer än tusen ord så njut av en mini bok.

Likes

Comments

Äntligen är det dags för årets bästa månad! Skolveckan har passerat i ett svep och jag hinner knappt lägga mig innan det är dags att möta den nya dagen. Fulla skoldagar, morgonträningar, teater efter skolan och sedan kvällsträning eller andra aktiviteter.
I tisdags efter skolan hade vi ett uppträdande under basketboll matchen. Dagen därpå var det senior pictures och sedan igår så åkte vi till en slags vintage julmarknad. Det är mycket igång!
Jag saknar adventsfirandet i Sverige, särskilt när december är en sån där tid på året då man ständigt är uppbokad.
Däremot njuter jag av de 13 minuters klipp av julkalendern som jag nu avslutar min dag med!
Imorgon ska vi iväg till den stora tävlingen. Det gäller att behålla championship titeln!

Likes

Comments