Header

Igår hyrde vi en bil och gjorde en utflykt till den såkallade rosa sjön. Resan tog ungefär en och en halvtimme trots att den bara ligger 30 kilometer bort. Det går inte så fort i trafiken här i Dakar. Vid den rosa sjön,även kallad Lake Retba, hoppade vi in en jeep och en snubbe körde oss till ett ställe där de samlar allt salt som de sedan säljer över hela världen. Jag kan inte påstå att sjön var så rosa, mer brunrödaktig men den skiftar tydligen i färgen beroende på vad det är för tid på året och vädret och sådana saker.

Jeepen tog oss vidare över vackra vita sanddyner till havet som kändes oändligt.

Sen var det dags att hoppa i! Vattnet består av 40% salt och när vi la oss ner i vattnet så var vi helt flytande. Det var en riktigt häftig känsla! Jag visste ju att man flyter lättare i salt vatten men det här var verkligen en annorlunda upplevelse. Man behövde inte röra en muskel. Det är definitivt en av de coolaste sakerna jag gjort i mitt liv och jag kan rekommendera alla att åka dit.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Nu har jag inte så lång tid kvar i staden som jag förälskat mig i. Jag kommer sakna kaoset, ljudet, människorna och färgerna.

Likes

Comments

Nu har jag varit på Ngor tre gånger och jag får inte nog. Det är en otroligt fin ö med mycket att se, god mat och gratisstränder. Vilket resulterar i en perfekt dag. Igår när jag och Elina var där träffade vi Akim och Papi som ägde varsin liten butik/skjul på ön, som även var deras bostad. De bjöd in oss på senegalesiskt te vilket var mycket sött och gott och vi satt och pratade med dem i någon timme innan vi gick till en strand. Där låg vi tills solen nästan var nere och kollade på alla fina fiskarna i vattnet. Det var en ganska blåsig dag på vattnet och både resan dit och tillbaka var det extremt många människor i båten så det kändes som att båten kunde sjunka närsomhelst.

Likes

Comments

Öroninflammation var inte det första jag tänkte på när jag tänkte på vilka sjukdomar man kan få i Afrika. Envis som jag är så tänkte jag att det onda i örat skulle gå över men efter 2 veckor så bestämde jag mig ändå för att gå till en läkare. Jag fick en tid klockan 9 på morgonen. Det kom inte någon förens klockan 9.30 och jag fick träffa läkaren klockan 10. Det där med att passa tider är inget de tar på så stor allvar här i Senegal. Läkaren var en trevlig liten man som sa att han hade varit på ölfestival i Örebro (?). Självklart pratade han inte ett ord engelska så det var tur att jag hade min teamleader från jobbet med mig som kunde översätta. Han hade ett litet dammigt kontor utan en dator och skrev ner mitt namn på en lista där han kommer skriva alla namn på dem som besöker honom idag. Han kollade i mina öron, näsa och hals med några gamla stålverktyg och konstaterade ganska direkt att det är öroninflammation jag har. Det kostade 300 kronor att undersökas och ytterligare 100 kronor för medicinen. Men det var det värt! Det är inte världens roligaste att prata i hörlurar 8 timmar om dagen med ett inflammerat öra.

Clinic International

Likes

Comments

Igår var jag och Awa ute på lite äventyr. Först gick vi till en utav de två kullarna här i Dakar som kallas för Mamelles vilket betyder bröst. På toppen ligger en fyr som är den näst mest viktiga fyren i Afrika. Den andra ligger i Sydafrika. Dakar är den stad som ligger längst västerut i Afrika och när skeppen ser ljuset från fyren som försvinner var femte sekund så vet de var de är. För 2000 francs (30 kr) trodde vi att vi bara skulle få gå upp och kolla på utsikten men fick till min stora glädje en guidad tur. På engelska dessutom. Jag älskar guidade turer och att lära mig nya saker. Fyren byggdes 1864 och den första glödlampan de installerade 1958 hade 6000 watt och var jättestor. Längst upp i fyren var utsikten fantastisk och man kunde se alla tre av Dakars öar.

Efter guidningen gick vi till en mysig liten strand nedanför kullen och helt plötsligt från ingenstans sprang den största varanen jag någonsin sett förbi oss. Den måste ha blivit skrämd utav vårt skrattande och stojande. Men den kan inte ha blivit lika rädd som Awa som aldrig hade sett en varan tidigare och trodde att det var en krokodil.
Efter en pizzalunch fick jag äntligen en dröm uppfylld. Nämligen att åka cars rapide - en utav de fina färgglada bussarna. Det var roligt!

Likes

Comments

På Goree kunde man besöka det sista slavhuset i Senegal som stängdes år 1885. Det ägdes utav holländare och efter tre månader där skickades slavarna till antingen Amerika, Brasilien eller Kuba.
Vi fick en engelsktalande guide men han var tyvärr inget vidare bra på vad han gjorde. Trots det var det väldigt intressant och samtidigt skrämmande att lyssna på vad han berättade. Han visade rummen där kvinnor och män var tvungna att sitta på huk i tre månader för att det inte fanns någon plats att ligga ner och han ritade i sanden på golvet i rummet där barnen fick ligga packade som sillar. När man kom in genom dörren såg man en annan dörr i andra änden utav huset som kallades för The door of no return. Dit kom skeppen och hämtade slavarna och det var även där de sjuka kastades ut i havet för att drunkna. På övervåningen fanns en utställning som tyvärr bara var på franska och man fick se några handbojor och kedjor som slavarna hade på sig.

Likes

Comments

För att ta sig till Goree Island fick vi ta en färja som tog ungefär 20 minuter. Färja, inträde till ön och inträde till ett slavhus kostade under hundralappen. Vill man ha en guide på ön fick man betala extra. Vi tog ingen guide men en snubbe började guida oss ändå och berättade bland annat att det totalt fanns 28 slavhus och det sista som användes, som vi även va inne i stängdes 1885 någon gång. Det finns även en privatskola för tjejer med höga betyg på ön. Vi knatade runt i några timmar på ön, som inte är speciellt stor och bara njöt. Det var otroligt vacker natur, stora baobabträd och fina hus med blommor överallt. Tyvärr var det väldigt mycket turister som innebär väldigt många försäljare så när vi satt och tog en flag (den lokala ölen) så kom det hela tiden kvinnor som ville sälja smycken och nyckelringar. Men det kom även en man och spelade fin musik för oss på ett instrument från Gambia som liknade en gitarr men som lät som en harpa.

Förutom den vackra naturen och närheten till havet hela tiden så var det bästa med ön att det fanns så mycket katter överallt. Några fick jag till och med klappa. Det värmde i mitt katthjärta. I Dakar finns det katter överallt men de är livrädda för människor.

Det coolaste fåret med två olika ögon.

Likes

Comments

I helgen var vi lediga alla tre i lägenheten så på fredagen bjöd vi hem lite folk från jobbet. De flesta av våra kollegor är muslimer och dricker ingen alkohol men det spelar ingen roll för de är alla så sociala och öppna ändå och det blev en riktigt lyckad fest. Dock märktes det skillnad på våra kulturer då de flesta gick hem innan 23 och det till slut bara var svenskar kvar. Men det var ganska skönt för då kunde vi lämna det supervarma vardagsrummet och gå in i mitt aircondition-nedkylda rum.

Idag åkte jag och Maria till stranden Voile D'or som enligt mig är den finaste och vitaste stranden i Dakar. Tyvärr var det galet mycket sandflugor under palmerna idag så vi fick flytta på oss några gånger. Men det var inte så hett som det har varit andra dagar vilket var skönt och vattnet hade en perfekt temperatur. En bra ledig dag helt enkelt.

Likes

Comments

Två gånger har vi besökt ön Ngor. För att komma dit tar vi först en taxi, cirka 10 kilometer och sen en båt som inte tar mer än fem minuter. Första gången var det jag, Elina och Maria som åkte och då promenerade vi runt den lilla ön. Alla husen är väldigt konstnärliga, målade i olika färger och smyckade med bland annat speglar, snäckor och kakel. Mellan husen är det små gångar och det är väldigt mysigt. Vi åt i en utav restaurangerna på ön och jag valde nyfångad fisk och ris som jag delade med en gravid katt.

Andra gången vi åkte dit blev vi avsläppta på en liten strand i en bukt eftersom båtmännen skulle hämta lite byggnadsmaterial där. Det var en jättefin strand och det var inga andra människor där så det blev att vi stannade på den hela dagen. Dit kommer jag definitivt åka igen.

Likes

Comments

På söndagar är det tvätta-dina-får dag här i Dakar. Muslimerna gillar sina får lika mycket som vi tycker om våra hundar och katter. Vi tog en promenad till det området där det finns en stor vacker moské vid havet. Fiskarna hade ledigt så alla färgglada fiskebåtarna låg på stranden och i havet tvättades fåren och barn lekte. Jag och Elina mötte upp Effie och Maria som satt i ett skjul på stranden och pratade med några fiskare. De hoppas alltid att vi är amerikaner här för det är ett land varenda senegales verkar älska. Har inte riktigt fått veta varför men jag kan ju inte annat än hålla med dem. Är det något land jag skulle kunna tänka mig att bo i så är det nog USA.

Vi gick även uppför en utav två kullar som finns i Dakar. På toppen av kullen finns en enorm staty- African Renaissance, som byggdes i Nordkorea av alla länder, till minne av att Senegal hade varit självständigt i 50 år 2010. Den är inte så omtyckt här då den föreställer en familj där mamman inte har så mycket kläder på sig och för att den kostade en förmögenhet att bygga. Men det är den största statyn i Afrika och med sina 49 meter är den högre än både Frihetsgudinnan och Jesusstatyn i Rio.

Likes

Comments