View tracker

Vill inte va hemma, vill inte vara ute, vill inte vara någon annanstans. Bara vara instängd ensam i ett rum. Klippa allt. Bara försvinna. Bort.. långt långt bort

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker
View tracker

Jag är så jävla trött på att må dåligt. Jag funkar inte.. känner mig död på insidan och som en zombie när jag går utanför dörren. Jag är helt avstängd.

Jag verkligen hatar detta och vet inte hur länge jag kommer klara av det. För en månad sedan så försökte en läkare sjukskriva mig igen och varje gång jag går utanför dörren så önskar jag att jag kunde gå med på det.

Jag är så jävla opepp på allt och jag hatar mig själv. Det finns inget som får mig att må så dåligt som att vakna i den här kroppen varje dag. Detta är inte jag och har heller aldrig varit.

Det finns ingenting som får mig att känna glädje. Ingenting som får mig att känna mig bekväm i en situation utanför min dörr. Ingenting som får mig att tro att min saga kommer få ett lyckligt slut.

Snart dags för zombiemode till jobbet. Lägga på ett leende och hoppas att det håller i någon timme 👍 sen vid 17 tiden börja önska att man aldrig var född. Vid 20 börja tänka på att sjukskriva sig. Vid 22 önska att man bara kunde få slippa allt. Vid 23.30 ha ångest för dagen efter. Somna vid 03 och sova till 13 tills dagen börjar om.

Död.

Likes

Comments

Säger upp mig. Säger upp livet.

Nu får det fan räcka.. JAG ORKAR INTE MER.

Vad fan är grejen? REALLY?!

Ett efter ett staplas problemen upp framför mig. Skjut mig snälla?

DETTA ÄR BARA HELT SJUKT.


Dra åt helvete allt och alla. I RESIGN

Likes

Comments

​Vill vara lycklig. Vill vara glad. Vill känna mig stark. Vill inte vara ledsen. Vill inte hata allt. Vill hitta viljan att leva.


Men den finns inte. 

Likes

Comments

Känner mig så fast i en kropp och i ett liv som inte tillhör mig. Skulle kunna sitta bakom lås och bom och inte märka någon större skillnad på det liv jag lever.  


Jag har ingen aning om vem jag är. Bara att jag lever ett liv jag inte vill leva och att jag inte vet hur jag ska ta mig ur det. Vill bara finna lycka i något så att jag har en anledning till att sluta gråta. 


Har varken tid, självförtroende eller pengar till att göra något som lugnar min själ. Bara stress och oro. Tusen tankar på samma gång och en önskan att hitta mod att bara avsluta detta jävla lidandet.




Likes

Comments

Hopplöst.

Vill bara ge upp. Klarar inte mer. Kan knappt öppna munnen utan att få tårar i ögonen. Vill skita i allt


Inte värt det mer när man inte ser ljuset i något. Oro, stress, hat och otrygghet.


Satt på vagnen igår över hisingsbron och letade utan att tänka på det efter en nödstoppsknapp. Ville bara hoppa av och slänga mig ut för bron.


Jag är slut. 

Likes

Comments

Känns lite som att de enda gångerna jag faktiskt vill skriva är när jag mår dåligt.

Just nu är jag bara så jävla trött och förbannad på att aldrig få hitta någon sinnesro. Jag är JÄMT stressad och orolig.

Ska bli jävligt gött å flytta på lördag men all stress omkring det gör mig helt galen. 

Samtidigt har jag även åkt på en annan grej som får mig att känna mig konstant riktigt jävla sjuk och jag kan inte göra något åt det själv. Och på detta så måste jag jobba och försöka få det att inte påverka mitt humör. Men att ständigt vilja gråta och spy men inte visa ett tecken för det är så helvetes svårt. Jag är så trött på mig själv att aldrig känna mig okej och aldrig kunna svara att "Fan vad jag mår bra idag!" och faktiskt mena det. Jag hatar den personen som stressen och depressionen får mig att bli.

Men förhoppningsvis får jag hjälp med min fysiska "sjukdom" väldigt snart så jag kan börja må bra på det sättet iaf. Sen bara få  flytta och slippa tänka på det. Kunna sikta framåt och på det mål jag faktiskt har.

Har sån jävla tur att jag har min stöttande pojkvän vid min sida. Han gör allt tusen gånger bättre än vad det någonsin hade varit annars ❤

Nu ska jag och min enorma finne på hakan lägga oss och kolla film. Tjingeling!


Likes

Comments