Drop gut

Så nu har vi spenderat en månad här i Wee Waa och vi har haft så kul att vi glömt bort tiden! Nja inte riktigt kanske men bloggandet har alltid kommit i andra och tredje hand, efter jobbet och efter matlagning, så det har inte riktigt blivit av. Men det ska vi inte hänga läpp över för nu har vi äntligen fått en helg ledig och nu har vi tid att göra allt och ingenting!

Så, här en solig lördag tänkte vi berätta lite om vad som väntade oss när vi bestämde oss för att köra nio timmar rakt in i ingenting, för ett litet samfund bestående av ingenting där vi kan göra ingenting.

Till att börja med har vi alltid haft på vår resplan att arbeta här. Eftersom vi bestämde oss för att ta ett år här, göra allting så gediget som möjligt, köpa bil och grejer (liksom hela denna resa hade vi kunnat göra på tre månader annars) kändes det dumt att inte göra något utav det här året och därför tog vi beslutet att vi ville arbeta på en farm för att därpå ha möjlighet att nyttja ett andra år någon gång om så skulle önskas. Så efter att ha ringt, åkt och virrar runt lite fann vi numret till vår nuvarande farm - och fick anställning.

Så nu undrar ni säkert vad vi gör om dagarna på jobbet (värst vad vi antar). Jo, vi plockar apelsiner. Dagarna delas generellt upp som antingen plock- eller packdagar. När vi plockar åker vi på morgonen till vårt apelsinfält där vi stannar till solnedgången. Väl där blir vi tilldelade traktorer där var traktor har fyra "bins" (finns ingen korrekt översättning??? Men stora lådor typ) som vi därpå fyller med apelsiner, skjutsar iväg, får nya lådor och så rullar det runt. När vi packar å andra sidan startar vi tidigare än tidigast när det ännu är kylgrader ute, packar de tidigare packade apelsiner i små lådor och skjutsar iväg dom över hela världen (kanske inte är hela världen men låter coolt).

Och så ser våra dagar ut nuförtiden. När vi kommer hem lagar vi mat, diskar, låtsas vara vuxna och lägger oss tidigt. Mer än så händer det inte här i Wee Waa, ibland hör vi hundar skälla och mer ofta än sällan bullrar det förbi en långtradare fylld med bomull utanför oss. Här handlar livet om apelsiner och prisnedsatt mat, hur vädret ser ut för dagen och morgonkaffe. Inte helt fel! Hörs och ses!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Brum brum sa bilen och puttrade på.

Efter en mycket kall natt vaknade vi med istappar från näsborrarna och en känsla att vi var tillbaka i Sverige... ända till en "fellow camper" sa "g'morning" och viftade med en Vegemite smörgås som en hälsning.

Idag bar det av mot Wee Waa och prognosen var att vara framme till lunchtid. Ett bra mål tyckte vi, då kunde vi utforska Wee Waa och hitta ett bra ställe att sova på. Det gick bra, bilen startade och vi började puttra mot vårt mål. I Inverrel stannade vi för att fylla på koffein- och bensintankarna, även det gick smärtfritt men längre än så kom vi inte innan det började göra riktigt ont. Vi blev fast i Inverrel i två timmar. På en bensinstation. På en röd dag. Allting var stängt.

Vad som hände var alltså att bilen inte startade. Ingenting hände. Först trodde vi att generatorn gått sönder då mekanikerna uppe i Cairns sa att den borde bytas men vi hade fortfarande ström. Vi testade att jumpstarta den och allt vi kunde tänka på fram till vi bestämde oss för att ringa en 24/7 Roadside Assistance (tur att de inte har ledigt på röda dagar) som kom till vår undsättning. Han pillade och petade lite och slutligen, efter att ha använt alla hans häftiga, tekniska prylar och mojänger tog han en skruvmejsel, bankade fem gånger på startmotorn, bad mig testa starta - och den startade. Jag hade inte blivit så ambivalent över att bilen startade om det inte vore så att DET VAR SAMMA FÖRBANNADE BEKYMMER JAG REDAN STÖTT PÅ MED SAABEN OCH JAG BORDE KUNNAT FIXA DET SJÄLV antar att jag inte är den handyman jag trodde att jag var. Hursomhelst fick vi då reda på att även startmotorn börjar bli utnött.

Bilen startade dock. Vi tog oss hela vägen till Wee Waa. Vi insåg att vi inte behövde hela dagen i Wee Waa och allting löste sig! Vi bestämde oss för att sova på en campsite som heter Waioma, här hyr vi ett litet hus och det är toppen!

Likes

Comments

Tudilu!

Nu har vi avklarat vår tid i Millumbimby och vi känner verkligen att det är på tiden att vi tar oss vidare. Vi har verkligen trivts, husägaren (som heter Phoenix) är en kanon kille och utgifterna har varit minimala. Dock har arbetsuppgifterna vi blivit givna varit mer eller mindre tillfredsställande. Den första veckan var kul, det var varierande saker att göra, vad vi gjorde kändes nödvändigt för hushållet och vi var tillags. Men den andra veckan kändes det som att Phoenixs fantasi började sina och vad vi gjorde började kännas monotont och onödigt. Men vilka är vi att döma? Gratis boende och mat fick vi och vi var nöjda! Vi fick till och med privilegiet att få plantera avokadoträd, så det var häftigt!

Två veckor på farmen senare dock börjar det som tidigarenämnt bli dags att ta oss vidare. Med andan i halsen startade vi bilen, plötsligt tillbedjandetillbedjandes alla gudomligheter vi känner till för att bilen skulle starta. Vårt kära lilla motordrivna hushåll har nämligen på senare tid blivit lite skröplig. Uppe i Cairns fick vi prognosen att bilen kanske håller tre månader, kanske sex, kanske ett år, men vad som är definitivt är att den kommer bli kaputt så småningom och vi kan aldrig veta när hennes tid är kommen. Men bilen startade och vi lyckades ta oss hela vägen till vår första anhalt utan större bekymmer!

Likes

Comments

Vi jobbar på här på farmen. Vi har fått mycket olika uppgifter under de senaste dagarna. Allt ifrån klippa gräs till att måla. Det är härligt att få börja jobba och få mer rutin på dagarna.

Mio och Marcus har tagit vara på surfbrädorna flera kvällar medan Annika njutit av solnedgången på stranden. Det börjar bli riktigt kallt här borta och Annika kände inte alls för att hoppa i det iskalla vattnet.

Likes

Comments

Vi hittade oss till en liten farm 15 minuter från hjärtat av Byron bay. Här möttes vi av höns och söta små hundar. Vi mötte upp vår framtida chef och blev visade runt hans farm. Vårt boende blev en studio med ett sovrum och ett stort vardagsrum som satt ihop med ett kök. Det bästa med studion var terassen som hade en vy att dö för. Vyn består av stora fält av vete med berg i bakgrunden. Bredvid terassen fanns det även en utomhus dusch som Annika blev kär i. Vi fick även låna två surfbrädor under vår vistelse. Fast det viktigaste var nog att vi fick obegränsat Wifi lol.

På denna farm ska vi jobba i ungefär 2 veckor för mat och husrum. Vi kommer även få betalt för vissa dagar.

Likes

Comments

Jamensåhallå

De senaste dagarna har vi sökt efter något att göra den sista tiden i Byron Bay då pengarna börjar sina. Alltså efter något jobb för att försörja oss till vi åker till Wee Waa. Och efter att ha tittat runt här och var i några timmar hittade vi en annons som såg intressant ut, så vi ringde annonsören ifråga och vi fick jobbet/jobben! Det är beläget drygt 15 minuter bilväg utanför Byron Bay så nära är det även!

Innan vi åkte dit dock ville vi åka till Nimbin

Likes

Comments

Well met!

Dagarna rullar på här i paradiset och trots att klimatet här är snäppet kallare än Cairns  (25 grader i genomsnitt i förhållande till 35 i Cairns) så frodas palmerna, vi frodas med dom och stranden är fortfarande lika fin!

De senaste dagarna har vi umgåtts lite med holländarna, Marcus har tagit lite surflektioner med dom och de är mycket trevliga må vi säga!

Utöver holländare har vi tittat på solnedgångar även dessa dagar, alla med utkik från fyren med utsikt över hela Byron Bay, bergen i bakgrunden och havet som slingrar sig runt allting.

Det var allt för nu! Hej o hå!

Likes

Comments

Hallouj

De första dagarna i Byron Bay spenderades på optimalt sätt: under dagtid på stranden/vandrandes i staden, till skymning bedårandes av solnedgången, kvällstid på campingen (hittade en ny, för samma pris och 1000000 gånger bättre) med god middag och munter stämning.

Marcus valde även att ta sig ut och konkurrera vågorna vid några tillfällen, självfallet var han bäst där ute.

Dagarna såg ut såhär några dagar, sen lyckades vi stöta på ett gäng holländare som vi träffat uppe i Cairns, vilket slutade med att vi bodde på samma campsite ett tag!

Likes

Comments

Hallojsan!

Från 1770 åkte vi med destination: Byron Bay. Denna lilla roadtrip som hållit oss ambitiösa den senaste veckan börjar nu ta sig mot sitt slut... äntligen! Efter att enbart sett vägar och bensinstationer börjar en se fram emot lite nya vyer.

Sista stoppet innan slutet dock är Brisbane. Vi besökte denna stad på vägen upp till Cairns, och det kändes lite sådär att ta sig igenom denna förbaskade trafik igen. Men. Men! Det var värt mödan för bio, popcorn och överflöd av höjt insulin väntade oss på andra sidan! Väl värt stångandet var det.

Efter Brisbane (och efter en timme till avaggressivt köande, hur klarar folk att pendla såhär varje dag?) ställde vi in oss mot Byron Bay! Från Brisbane är det cirkus 2 timmars körning så denna distans gick smärtfritt, dock blev vi alla oväntat överväldigad när vi såg avfartsskylten till Byron Bay från motorvägen.

Första natten där dock var definitionen av en antiklimax. Vi lyckades hamna på den sämsta campingen, i spöregn och ett tält som läckte in. Dock hade vi inhandlat hamburgare så oss gick det ingen nöd på. Äntligen framme dock! Nu väntar sol, surf och budgeterad mat några veckor framöver!

Likes

Comments

Idag tog vi oss till Agnes water och Town of 1770. Här tog Marcus sig ut på en surfbräda och fångade vågor medan Annika och Mio tvättade kläder och skickade brev. Mot kvällen åker vi vidare till Gympie för natten. Imorgon blir det Brisbane och bio sedan älskade Byron bay ❤

Likes

Comments

Idag tog vi färjan över till Magnetic Island från Townsville. Vi hade tur med vädret och fick strålande sol nästan hela dagen. På denna lilla ö åt vi frukost på en strand, gick på en historisk militär forts promenad, hittade en koala och matade Rock Wallabies.

Vi hade en underbar dag på denna ö och längtar redan tillbaka!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Vi har hittat farm jobb! Äntligen har vi hittat en farm som har plats för oss tre. Vi ska börja jobba på en citrus farm i början av juni. Idag börjar resan ner mot Wee waa.

Tyvärr betyder detta att det är dags att säga hejdå till vår Aussie familj för denna gång. Dessa människor har vi hängt med enda sedan Fraser Island och det gör en lite ledsen att man inte kan packa med alla dessa härliga människor i backluckan på vår Van. Men förhoppningsvis ses vi någonstans i Australien igen eller kanske hemma i Europa.

Likes

Comments

Nu var det dags att lämna vårt älskade Cairns! Här har vi haft det underbart med mycket regn men med sporadiska skymtar av sol. De senaste dagarna har dock solen skinit från morgon till kväll. Kanske Cairns försöker övertala oss att stanna?

Det fanns inte mycket farm work här uppe och vi har därför bestämt oss för att leta oss neråt. Vi behöver alltså jobba på en farm i 88 dagar eller 3 månader på samma farm för att få vårt andra års visum. Detta visum ska vi dock inte använda direkt då vi längtar allt för mycket efter våra familjer. Vi har fått med oss en till passagerare i vår älskade Bubben (vår van). Denna filur är vår tyska vän Mio som vi känner från Fraser Island.

Vi hittade iallafall oss till Josephine falls utanför Cairns. Detta vattenfall bestod av 4 olika fall och en rock slide, vilket kan förklarad som en sten rutchkana som naturen själv har skapat. Här hade vi det super kul bland hala stenar och iskallt vatten.

Till kvällen stannade vi på en campingplats inne i regnskogen. Hur vackert som helst! Mio satte upp sitt tält i mitten av det stora fältet. Här stannar vi nog några dagar.

Likes

Comments

Hej igen!

För några dagar sen var det Konungens dag i Holland. Detta bestämde vi oss för att fira då en av våra vänner är just Holländare. Det var även vår älskade Matildas sista kväll här i Australien så det passade ypperligt.

Denna dag spenderas iallafall med mycket orangea färger, alkohol och hemsk holländsk musik. Vi pimpade iallafall upp oss som vilken holländare som helst med orange smink, nagellack och massor av glitter! Sedan bar det av mot staden för att gå på en förfest för enbart kingsday firande, här fick vi gratis inträde till klubben som höll självaste festen på kvällen. Vi har kommit fram till att Holländare vet hur man firar och partar Detta blev en kväll vi sent glömmer och nu kommer vi aldrig se på orange på samma sätt igen. Fy vad vi avskyr den färgen!

Likes

Comments

Vi tog en roadtrip till en regnskogen Daintree, som är en av världens äldsta regnskog. Här gick vi på promenader i skogen, såg fladdermöss i mängder, gick på stranden, blev bästisar med en hund för en kväll och såg Kasuarer. Kasuarer är riktigt coola fåglar, de ser ut som Emuer fast med en guldig tuppkam och färgglad hals och huvud!

Likes

Comments

Butterflies. Fjärilar. Schmetterling.

Idag tog vi oss till det ställe vi längtat mest efter här i Cairns - Kuranda Butterfly Sanctuary. Vägen dit var dock inte en dans på rosor då vi var tvungna att färdas på smala vägar genom och runt berg och klippavsatser.. men åh, det var värt det!

Exalterade åkte vi genom stadens portar och försökte lokalisera oss, i ungefär en minut innan vi fastnade i en bilkö som gick genom staden. Underligt tyckte vi att det var och antog att alla var där för fjärilarna för det finns inget annat intressant i staden, men det visade sig att vi hade åkt rakt in i ett påskfirande. Roligt sammanträffande om det inte vore för att alla stod mellan oss och våra fjärilar.

Slutligen kom vi dock fram till vår destination. Direkt när man gick igenom plastrapperiet in till voljären möttes vi av en vacker rengskogsliknande atmosvär. Överallt flög flärilar i alla olika färger och storlekar runt i voljären. Det var en underbar upplevelse att gå runt i ett rum fullt av fjärilar som flyger runt dig och ibland landar på dig. Tittade man runt kunde man se att många hade en eller flera fjärilar på sig. Marcus hade som mest 4 fjärilar på sig. De ville ofta landa på kameran. Vi hade sån tur att få låna vår kompis Kyles kamera denna dag. Vi lyckades få så många vackra bilder på fjärilarna. Förutom voljären fanns den även ett museum med massor av olika sorters fjärilar och ett labratorium där man kunde se pupor, larver och hur det går till när de ska föder upp nya flärilar och malar/nattflärilar.

Det var en spektakulär upplevelse som vi gärna gör om!

Likes

Comments

Tjena!

Idag åkte vi på äventyr med våra vänner + 3 nyfunna vänner. Vi åkte ungefär 2 timmar från Cairns för att hitta till ett vattenfall som hette Milla Milla. Vägen dit var krokig och brant eftersom vägen åkte över, runt och genom bergskdjan Misty Mountains. Vyerna var fantastiska och fick oss att inse hur tråkigt det kommer bli att köra hemma. Väl framme befann vi oss framför ett vattenfall som nästan såg ut att vara tillgjort för fallet var så perfekt. Vi hoppade i och förfrös nästan tårna på grund av att vattnet var iskallt! Men vi simmade ändå fram till fallet och insåg att man kunde simma bakom fallet vilket vi såklart gjorde. Superhäftigt, det var nästan som att vara i en storm. Vi såg även sköldpaddor i en liten bäck bredvid fallet, både stora och små. Efter att ha värmt upp oss med lunch åkte vi vidare på vattenfallsrundan för att se två andra vattenfall. Alla tre vattenfall var vackra men det sista var nog det vi gillade som mest. Det sista vattenfallet hette Zille Falls och det hade en grotta på andra sidan fallet. Resan hem inkluderade en vacker solnedgång och en däckad Annika.

Likes

Comments

Hej igen!

Här i Cairns har det inte hänt speciellt mycket på grund av att vi tyvärr har varit sjuka. Vi båda har vairt rejält förkylda. Våra vänner har tyckt att vi har varit lite lustiga när vi gjort våra hälsokurer. Till exempel när vi drack citron, ingefära, vitlök och honungsvatten eller när Annika satt ingefära i näsan.

När vi blev friska kom äntligen våra vänner som vi träffade från Fraser till Cairns. Härligt att ha deflesta sammlade igen! Här i Cairns finns det inte så många stränder ch på de få stränder som finns kan man inte bada på grund av maneter och hajar, så därför har man byggt en stor utomhus bassäng med en tillgjord strand. Detta är såklart är detta ställe mycket eftertraktat och här har vi spenderat de få soliga dagarna. Vi har även gjort en djup rengöring av vårt rullande hem och sytt nya gardiner, tyvärr har man ju inte lika bra färdigheter som ens mormor.

Likes

Comments

Slutligen åkte vi från Hervey Bay mot nya äventyr. Med två andra grupper i två andra bilar begav vi oss mot en ny destination: Cairns! Detta var dock en 30 timmars konstant bilfärd så stopp längs vägen var ett måste. Vårt första stopp blev Rockhampton och vägen dit var minst sagt skakig. Genom Debbie åkte vi, i kolsvärta på en skakig motorväg, med hål i vägen och pölar ibland lika breda som hela vägen bad vi till allt vi tror och inte tror på.

Efter enbart ett stopp längs vägen där vi fyllde på bensin kom vi äntligen fram till Rockhampton. Även här flödade regnet och en välförtjänt pizza fyllde våra magar den kvällen. Vinden vaggade oss till sömns den natten.

I denna stad var vi tvungna att stanna i tre nätter då alla vägar därifrån var översvämmade och därmed avstängda. Här satte vi upp ett litet läger med våra vänner. Vi gick på bio, åkte till ett badhus och njöt av varandras umgänge.

Nästa stopp blev Mackay här stannade vi en natt för att sedan köra den sista biten till Cairns. Vi släppte av en tredjedel av vårt lilla gäng och begav oss mot Mission beach för lunch. Här hittade vi kokosnötter som vi spenderade en hel evighet för att försöka öppna. Vi lyckades till slut och åh vad gott det var!

Till sen eftermiddag kom vi fram till Cairns och vi tog äntligen in på ett hostel och vi fick äntligen duscha. På vårt hostel hade vi även en pool så där spenderade vi resten av kvällen.

På detta hostel spenderade vi några dagar och njöt av regnvädret som plötsligt bestämde sig att hälsa på. Vi hade det dock ändå det bra med Goon och vänner.

Likes

Comments

Från Noosa tog vi oss till Hervey Bay som sedan skulle ta oss till Fraser Island. Vi checkade in på första hostelet på länge och var överväldigade över att få duscha i en riktig dusch. Efter en liten stund blev vi indelade i s.k ”matgrupper”, och det innebar att vi som grupp bestämde vad vi skulle äta under tiden vi var på Fraser Island. Olyckligtvis hamnade vi med enbart britter så vi (läs: de) kom fram till att frukosten skulle bestå av mjölk och corn flakes. MJÖLK. OCH. CORN FLAKES. Givetvis hade vi kunnat protestera men det var fem britter och vi två så vi kände att det var lättare att bara hålla med och ta med egna smörgåsar eller något. Hursomhelst köpte vi mat, alla var nöjda och slutligen la vi oss för natten.

Morgonen därpå vaknade vi utan att ha sovit någonting alls då rummet var så otroligt kallt så det nästan bildades iskristaller i näsan på oss. Trots detta fick Annika en liten morgontrudelutt då det var hennes födelsedag.

Snart nog var vi dock tvungna att åka vidare till Fraser Island för att hinna med dagsplaneringen. Det började med att vi åkte genom skogen på leder bestående uteslutande av sand och slutade med att vi sov på sand. Vi såg inte så mycket den första dagen, vi åkte till ett litet vattendrag där det växer en alldeles unik art av ormbunkar som hängt med ända sedan dinosaurierna vandrade på vår jord; samt att vi åkte till en liten sjö som såg hur snuskig ut som helst. Vattnet såg grönt ut och väl i luktade det som en halv soptipp. Men det var svalkande och helt klart värt det!

Till lunch nalkades det den första tårtan för dagen och vår matgrupp sjöng för Annika.

Mot kvällningen drog festen igång och i och med det firades även Annika. Ett 30-tal personer sjöng för henne och tårta #2 togs även fram. Mycket trevlig kväll!

Dagen därpå drog allting igång kl. 7 på morgonen och vi tror inte att någon egentligen var i tillstånd för någonting den dagen. Men vi såg otroligt mycket fint iallafall, från imponerande klippavsatser till sevärdheter långt in i skogen. Vi åkte och verkligen svalkade av oss i en iskall bäck som var helt genomskinlig med sötvatten som var drickbart. Det var en så pass stark ström att man kunde sitta i sina uppblåsbara ringar och följa med strömmen ut till där bilarna var parkerade. Vi åkte även och såg ett känt skeppsvrak som hette SS Maheno, häftigt! Till kvällen var alla otroligt slutkörda men backpackers är inte backpackers utan vidare, så en kvart efter att vi åter kom tillbaka till vår camping var alkoholen framme och resans andra fest började.

Till den tredje dagen var alla mer zombies än levande, fungerande människor. Men trots detta hade vi ändå hur kul som helst, bara två personer spydde och denna dag var verkligen den skönaste på hela Fraser Island resan. Hela dagen präglades av solsken och leenden, vi åkte till Lake McKenzie, som är den mest välkända sjön på hela ön. Det speciella med denna sjö var att den består av enbart regnvatten och inget annat och därmed drickbart, och vi såg nästan en haj.. den simmade iväg när vi kom fram till avsatsen för att se den. Mot slutet av vår tid på Fraser Island satt vi och pratade i solskenet, badade i en pool och bara hade det bra. Slutligen kom färjan till Fraser och vi tog oss tillbaka till fastlandet. Här fortsatte festen till långt inpå småtimmarna och efter en efterlängtad dusch la vi oss med ett leende på läpparna.

Planen var att vi skulle åka därifrån dagen efter men nu hade cyklonen Debbie börjat dra in. Så den planen skrotades när vi insåg att alla vägar norrut var vattenfyllda och potentiellt farliga att åka på. Så här fastnade vi i två nätter innan vi fick nog och vi tillsammans med två andra bilar bestämde oss för att trotsa Debbie och ta oss an vägarna.

Likes

Comments