Jag tror inte att jag någonsin var beredd på vad singellivet skulle innebära. Känslan av att komma hem till ett tomt hus. Ingen som svarar när jag ropar Hej! Det enda som svarar mig är en tom och ekande tystnad. Nej, jag trodde inte att det skulle ta slut. Jag trodde att det skulle vara vi tills sista andetaget. Jag hade fel!

Samtidigt som jag älskar tystnaden och lugnet så hatar jag den. Jag avskyr att spendera dagar, kvällar och nätter med mig själv. Ingen att dela vardagen med. Ingen att dela något med. Det var fruktansvärt plågsamt i början. Nu har jag nästan vant mig. Jag gråter istället när ensamheten blir för mäktig. När jag längtar efter dig men låtsas att jag är helt okej med hur allt har blivit.

Att inte ha någon att älska längre är smärta. Jag vill inte älska någon längre. Jag trodde att jag skulle vänta på dig. Men jag hade fel. Du vill inte ha mig. Det gör ont!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


Det kan hända nu, nu, nu eller nu... eller kanske imorgon? nästa vecka? eller om 10 år? Det enda jag vet är att döden kommer som en tjuv i natten, eller en tjuv om dagen? Att ögonblicket då vi dör kan ske när som helst och var som helst. Frågan är; kommer jag att förstå eller inse när det är dags? Vi är inte odödliga! Vår kropp lever så länge den tillåts om inte sjukdom eller olycka tar oss innan. Gör det ont att dö? Är det någon som vet? Dödsångest är tydligen vanligt bland svårt sjuka och gamla som ligger inför döden

Jag vill bli gammal. Jag vill inte att min familj ska sörja en ung människa som inte levt färdigt sitt liv. Jag vill inte att familjen ska plågas och längta efter mig dag och natt.

Kommer jag se dem när jag dött? Kommer de att se mig? Kommer jag att höra deras tårar och sorg när jag inte finns mer?

Jag vet inte varför jag frågar för att jag vill egentligen inte veta. Jag vill inte dö för jag vill leva ..... men jag vet bara inte hur....



Likes

Comments