Header

Livet på Bali kan nu summeras lite efter 17 dagar. Vi har bytt ut fried rice och Pad Thai mot smoothie bowls och rawfood. Fråga inte hur det hände. Men det hände och det är faktiskt bra det med. Våra första dagar på Bali spenderades i Canggu, ungefär 1 timmes bilfärd från Kuta där flygplatsen ligger. Där bodde jag och Oskar med Oskars flickvän Lisa samt hennes kompis Kajsa. Vi bodde i en stor villa som var hur najs som helst. Vi stannade 4 nätter i ett Canggu som bjöd på grymma matställen, höga vågor (surfare överallt), fint väder och mycket moppe åkande.

Efter våra 4 nätter lämnade vi Canggu och Bali för Gili T som tillhör Lombok. En resa på ungefär 2-3 timmar med bil och båt innan vi anlände till ett regnande Gili T. Eller om man kan kalla det regn, det var mer som att ställa sig under ett vattenfall. Blöta, trötta, hungriga och leriga började vi traska mot dit vi trodde var rätt destination. Efter en stunds letande frågade vi en snubbe längs vägen om han visste vart vårt hotell låg. Vi visade honom vart på kartan det låg och han sa att vi var på rätt spår, enligt honom var det bara 2kg kvar (???). Med den något luddiga information tackade vi och fortsatte traska. När vi kände att det borde börja närma sig frågade vi en ny kille om vägen. Han hade stenkoll. Typ. Vi visade likt förra gången, vart på kartan hotellet låg och han sa "yes yes, 50 meter that way". Satan så skönt tänkte vi och tänkte att vi nog tog våra sista steg i leran.
Men det var då fan inga 50 meter kvar.

Efter att ha gått kanske en halv kilometer till såg vi äntligen något som liknade vårt hotell, och visst var det så. Med en energinivå något under medel fick vi handdukar att torka våra leriga själar med samt lite lemonad för att törsta våra magar. I receptionen mötte en svensk tjej upp oss som visade sig vara manager på stället. Skönt tänkte vi då Indoneser har något begränsat ordförråd i det engelska språket.

När vi kom in på vårt "rum" så var all gång och all slit som bortglömt. För på andra sidan dörren fanns himmelriket och något av de bästa ställen jag bott på. Med 2 stora rum, stor egen pool samt ett stort uterum som även användes som vardagsrum. Uterummet var även utrustat med en stor tv, soffa och även det bästa, Playstation. Så bra har jag aldrig mått under mina snart 3 månader utomlands.

Men hotellet var också det bästa med Gili T denna gången. Vi lyckades pricka in 4 dagar av spöregn och slask, så det blev inte mycket till njutning utanför hotellet, men vad gör det när det finns FIFA.

Efter Gili var det dags att åka tillbaka till Bali, och denna gången Ubud. Ubud bjöd på bättre väder, och en massa coola ställen. Vi hade en chaufför en heldag där han körde oss en rutt som vi förutbestämt. Vi besökte vattenfall, ett tempel, risfälten och så drack vi även det berömda bajskaffet som kommer från "kattbajs". Cat Poo Chino som de gärna vill kalla det. Säg aldrig att Indoneserna inte är kreativa.

Efter Ubud blev det en tur åter till Canggu, som blivit lite av ett favoritställe. Efter några dagar i Canggu lämnade Kajsa för att åka tillbaka till lilla landet lagom, Sverige. Jag, Oskar och Lisa stannade dock ytterligare ett par dagar där innan vi i skrivande stund precis har anlänt till Nusa Lembongan. Solen skiner, moln på himlen går ej att hitta och vi ska nu strax bege oss för en välförtjänt lunch. Det är så livet ser ut för tillfället. Här nedan kommer ni få en bildbomb från 17 dagar i Indonesien. På återseende!

/ Philip

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 262 readers

Likes

Comments

Vi är tillbaka!

Efter en viss tids radioskugga är vi nu tillbaka med ny energi och med massor att berätta. Men vi får backa bandet. Rejält. Vi har sedan den senaste inlägget besökt massa coola platser, träffat en massa människor och upplevt saker som man inte får uppleva i Kungsbacka. Nu ska vi försöka (så gott det går) göra en redogörelse av vad vi gjort.

På Koh Phangan var vi på full moon party. Den dagen var extremt rolig. Vi badade, drack X antal Chang och mådde fint. När kvällen närmade sig gick jag, Oskar och ett gäng goa gubbar upp till vårt rum för lite laddning. Vi målades med diverse färger och mådde väldigt bra. Själva full moon var coolt, men det är svårt att få till en fest med 30k. Det blev mest att man gick runt och träffade massa människor från olika delar av världen. Men det är ju inte fy skam det heller.

Under full moon kvällen lyckades jag (Philip) att trampa på en glasbit vilket gjorde dagen efter mindre kul. I hopp om att bara få lite omplåstring vid närmsta apotek/sjukhus(?) så började läkarna ta fram alla diverse maskiner för att kolla mig. Det var snudd på att hjärtstartare skulle användas innan jag fick ett bandage runt tån som var skadad. En påse med alla olika tabletter var tydligen viktigt också, så vips var man 2500 baht fattigare. Jag som bara ville ha ett plåster.

Om inte min tå och huvudvärk skulle vara nog så var hela vårt rum dränkt med färg som användes dagen innan. Värt att tillägga var att det satt en stor skylt på väggen där det tydligt stod att det inte fick förekomma någon färg. Detta resulterade i att rengöringsmedel och en diskborste inhandlades för att mörka det som gick. Efter en stor arbetsinsats och 2 förstörda handdukar var rummet renare än någonsin.

Efter vårt full moon äventyr var vi ganska klara med Koh Phangan. Nästa destination var Koh Tao där dykning stod på schemat. Vi bodde på ett boende som var i anslutning till dykarkskolan. Det var nog också det enda positiva med det boendet som får klassas som det sämsta på denna resan.
Själva kursen var under 4 dagar. En dag med introduktion. Dag 2 med dykning i poolen samt genomgång av utrusning. Dag 3 & 4 dök vi i havet, 12 samt 20 meter var djupet vi var på där 20 meter var helt sjukt. Extrema fiskar fick man se och att utforska världen under vatten är verkligen något vi kan rekommendera.
Under hela kursen fick man även plugga. Något man inte gjort de senaste åren. Men man var illa tvungen då det sista dagen ingick ett prov för att klara kursen. Med 48/50 rätt lämnade vi Phoenix Divers som certifierade dykare. Efter Koh Tao visste vi inte vad vi ville göra. Vi hade ungefär 1,5 veckor som vi inte hade planerade. Vi beslöt oss för att åka tillbaka till Koh Samui då det händer lite mer där. Vi bokade 3 nätter på ett hotell vi inte kommer besöka igen och för att sedan besluta oss därifrån vart vi ville åka.
Efter lite snack fram och tillbaka beslöt vi oss för att åka tillbaka till Phi Phi för att driva lite tid innan vi åker till Bali. Så i skrivande stund sitter vi vår sista kväll på Phi Phi, vi har varit här i 4 nätter och ska imorgon tillbaka till Koh Samui för 3e gången denna resa. Detta på grund av att vårt flyg till Bali går därifrån. Så det blir 3 nätter till där innan vi lämnar Thailand den 30:e.

Idag har jag och Oskar rört lite på oss och gick upp till den viewpoint vi aldrig gjorde förra gången vi var här. Det blev en svettig vandring, men det var det värt när man såg den sjuka utsikten som man bara kan uppleva här.

Nu har vi varit i Thailand nästan 2 månader och det har varit grymt. Men vi ser verkligen fram emot att lämna för Bali och Indonesien. Det ska bli grymt och vi har massa kul framför oss.

Vi lovar att nästa inlägg inte kommer dröja lika länge som detta! På återseende.

/ Philip

  • 465 readers

Likes

Comments

Hej Sverige!

Vi har lämnat Koh Samui och begett oss till grannen Koh Phangan. Vi kom hit igår så det första vi gjorde var att leta upp ett lunchställe för att rädda våra stackars magar. Steen körde som alltid på sin fried rice medans jag varierade med en Pad Thai. Oskar gav dessa bytyget "under medel men ändå gott". Det säger lite om kärleken till thaimat på den gubben.

Efter vi ätit så kollade vi runt lite på ön, och första intrycket var bara positivt. Ön känns lite mer levande än de andra och går att jämföra (iallafall där vi bor) med Phi Phi. Vi bor vid stranden Haad Rin. Detta på grund av en enkel anledning, Full Moon Party. Full moon är en gigantiskt stor fest på stranden med över 30 tusen människor. Den hålls en gång i månaden och det är nog den som får denna ön att leva.

Efter lite strosande begav vi oss mot rummet där vi duschade, kollade lite Paradise Hotel (som Steen redan spoilat såklart) och sov någon minut. Sedan mötte vi upp Orrö, Hampe, Davva, Isac och Lund som också kom igår. Grabbarna var hungriga så middag stod som nästa aktivitet. Vi hamnade på en resturang som i våra ögon helst hade fått stänga ner redan igår. Det började med att de försökte döda Lund när de gav han jordnötter i maten, när han klart sa att han var allergisk. Hampus kunde räkna antalet kycklingbitar i sin mat på en hand och jag fick köpa snorkel och cyklop för att äta min carbonara.

Vidare gav vi oss mot ett fint ställe där vi spelade kort, drack lite drinkar och hade de gött innan vi gick och köpte lite kläder inför full moon. Då vi inte vill använda våra riktiga kläder på grund av all färg som kommer målas på oss så köpte alla grabbar en riktigt fin outfit!

Idag har vi hängt på deras hotell där vi bara bada, körde lite GRIS och käkade lunch. Vi är nu på vårt egna hotell men skall snart tillbaka dit för lite gött kvälls häng.

Imorgon är det också äntligen full moon och alla är taggade upp till öronen. Grabbarna kommer till vårt hotell redan vid lunch och sedan är det bara att köra! Får hoppas att alla överlever men det ska nog gå bra, ni behöver inte vara oroliga mamma och pappa!

Vi hörs snart igen!!

/ Philip

  • 702 readers

Likes

Comments

Hej Sverige!

I förrgår lämnade vi Langkawi och Malaysia för Koh Samui och Thailand. Det var iallafall det som var tanken. Allt var perfekt, alla resor gick smärtfritt, väskan hängde med överallt och vi båda sova stora delar av alla resor. Då händer det. Vi landar i Krabi, där vi ska ta en buss till färjan som går till Koh Samui. En busstur på ungefär 3 timmar skulle vänta och tidsschemat var pressat. När vi gått av planet och kommer runt hörnet ser vi 300 (om inte mer) ryssar som bildar 4 långa köer. Helvete tänkte vi som endast hade 1 timme på oss att hämta våra väskor och ta oss till bussen. Köerna rörde sig ungefär i samma takt som bilarna gör klockan 08.00 en måndagsmorgon på Onsalavägen. Ganska snabbt konstaterade Oskar att "vi kommer missa bussjäveln".

Köerna rörde sig inte ur fläcken och samtidigt hade vi 3 ryska barn i röven som försökte tränga sig före gång på gång. Om jag någon gång kanske "råkade" ge någon av dem en armbåge tänker jag vara osagt.

Tiden tickade, tickade och tickade. Medans kön inte arbetade i samma takt. Vi stod i kön i sammanlagt 55 minuter innan vi fick komma förbi och hämta våra väskor.

I hopp om att bussen kanske skulle vara försenad tog vi första taxi vi såg och åkte mot busstationen. Försenade ungefär 30 minuter kom vi dit och fick beskedet att sista bussen redan gått med efterföljande uppmuntrade ord, "wanna buy a new ticket?". Efter ett snabbare snack där det mest kreativa någon hade att säga var "jag vet inte" så frågade vi om det fanns något ställe man kunde bo på i närheten. Det fanns det. Cirka 500 meter bort låg ett litet vandrarhem. Vi hade inget val så vi köpte en ny bussbiljett, redan klockan 07.00 nästa morgon och började traska mot vandrarhemmet. Vi kom dit och fick se rummet innan vi bestämde oss för att bo där. Vi ansåg att det var godkänt för en nattsömn och gick och la oss redan klockan 16.00. Klockan 20.00 väcker Oskar mig och frågar om middag. Vi beslutar oss för att fortsätta sova istället för att äta, allt för att få denna natten att gå. Medans Oskar har någon form av superkraft som gör att somnar han en gång kan han sova precis så länge som det krävs, så vakande jag runt 01.00 och hade några pigga men sömnlösa timmar innan jag lyckades sova någon extra timme.

Väl uppe med tuppen begav vi oss mot bussen, där frukosten fick bli vatten, ett tre-pack bananer och en påse nötter. Men nu var vi iallafall äntligen påväg.

Bussen tog nästan exakt 3 timmar medans färjan tog 1 timme. Resan gick förvånansvärt snabbt och smidigt och vi vara ganska pigga när vi satte våra utvilade fötter på Koh Samui.
Vi fick sedan dela taxi med ett par förvirrade japaner innan vi anslöt till hotellet som absolut får anses som över medel av det vi bott på under denna resa.

Vi besökte poolen en snabbis innan vi gick ut på kvällen för lite mat och festligheter. Idag har vi varit på stranden hela dagen. Oskar var väldigt nöjd och ville ge bedöma denna stranden som den bästa såhär långt med motivering att det var höga vågor i vattnet vilket gjorde det "roligt att bada". För det var det. Väldigt höga vågor.

Efter att ha tacklat vågor i några timmar är vi nu tillbaka på hotellet där vi duschat och tagit det lite lugnt. Snart ska vi ut för att äta lite thailändsk fried rice.

På återseende!

/ Philip

  • 826 readers

Likes

Comments

Hej Sverige!

Idag var vi uppe med tuppen igen och två trötta killar gick ner till frukosten redan vid 07. Det är nämligen dags att byta destination och land.

Just nu sitter vi på flygplatsen på Langkawi och ska strax boarda. Vi har en dag av resor framför oss. Det ska flygas, åkas färja, buss och bil innan vi kommer anlända till Koh Samui och Thailand.

Det har varit 5 grymma dagar i Malaysia och Langkawi. Men det ska ändå bli skönt att komma till Thailand igen. Kanske lite främst för att vi saknar maten där. Inte mycket som slår Pad Thai och Fried Rice! Men man ska inte klaga. Vi har ändå upplevt mycket roliga saker här på Langkawi där Sky Bridge nog toppar listan. Vi har också bott på ett grymt hotell vilket var skönt då vi tidigare bodde i en bungalow och skillnaden mellan dessa går ej att beskriva.

Nu hoppas vi bara att alla väskor hänger med på alla olika resor vi ska göra idag, ni vet ju att så är inte alltid fallet.

Önska oss lycka till så hörs vi från Koh Samui!

/ Philip

  • 876 readers

Likes

Comments

Hej Sverige!

Efter ett kortare instick på bloggen från Oskar är jag (Philip) nu tillbaka mellan spakarna. Dock tycker jag att det var ett mycket trevligt inlägg senast från min gode rumskamrat och vi får hoppas att det snart kan blixtra till från hans blogg-fingrar igen.

Idag har det varit en intressant dag! Dagen började ganska lugnt. Jag och Oskar gick upp, åt frukost och gick sedan tillbaka till hotellrummet där vi tog det väldigt lugnt. Det är ganska mulet här i Langkawi så man blir inte riktigt så sugen på att lägga sig vid poolen. Sol och bad kommer vi få i ett par månader till ändå så vi känner att det är okej att bara ligga och slöa lite ibland.
Vi tog det ganska lugnt fram till 14 tiden ungefär. Då anlände Johan och Julia till hotellet. Vi hade bestämt sedan innan att vi idag skulle åka till Sky Bridge här i Langkawi. Detta är något som alla sett fram emot ett tag så det var kul att göra något av dagen.

Vi hittade en taxichaufför som hade en väldans massa att säga. Han förklarade hur allt var i Langkawi, vad man borde göra och vad man borde se upp med. En superskön kille verkligen. Resan tog ungefär 40-50 minuter och på vägen dit såg vi en väldans massa apor. Som tur var blev jag inte bestulen på något denna gången vilket jag antar att man får vara tacksam över.

Resan upp mot själva bron var intressant och något vinglig och vissa i sällskapet tyckte att det var roligare än andra (nämner inga namn). Men vi överlevde det också och tur var väl det, för väl uppe väntade en utsikt som man inte kan göra rättvisa på bild.
Vi gick runt lite, tog lite bilder och njöt av stunden innan vi begav av oss neråt igen. Väl nere på marken fanns det lite coola 3D bios som vi gick på.
Man kan jämföra det som ett mindre (mycket mindre) universal studios för er som varit där.

Efter ett par timmar skulle vi åka hem igen och vår eminente taxichaufför stog då och väntade på oss. Aporna blockade vägen även på hemresan men även där klarade vi oss från stölder. Det går bra nu!

Väl hemma på hotellet knäckte någon idén att vi skulle bada, vilket det inte blev mycket av. Istället blev det en god middag och en lektion i kortspel av grabbarna på våning 9.

Imorgon ska det bli strandhäng hela dagen då det är Julia och Johans sista soldag innan de ska lämna för Sverige igen. Den pressen känner inte jag och Oskar riktigt. Mer från det imorgon förhoppningsvis!

Nedan följer lite bilder ifrån dagen, vi hörs snart!

/ Philip

  • 939 readers

Likes

Comments

Hej varma Sverige!

Idag bar det av till Langkawi.
Vi började morgonen likt tidigare dager, med att bli väckt av tuppen utanför. Efter detta härliga uppvaknade började vi packa våra ryggor som skulle få se ett Malaysia för fösta gången denna resa.
Färdigpackade begav vi oss för att byta våra baht till ringgit(?). Med detta gjort tog vi våra sista baht och köpte frukost.
Väl på plats vid incheckningen för färjan tog dom våra pass. Vi frågade vad som försiggick, fick svar "boat".
Utan pass väntade vi vid strandkanten på en färja. Det som kom var ett par longtailbåtar. Med en besättning på tjugo man, inklusive packning började vi åka. Philip undrade om dessa skulle ta oss till Langkawi, jag var tveksam. Tillslut kom vi fram till en större flotte där färjan stod och väntade.
Väl på färgan undrade vi fortfarande vart våra pass var, efter cirka 30 minuter kom dom för att ropa "sweden". Jag fick agera passutdelare för cirka tio svenskar, står nu på cv:t.
Båtturen var behaglig och vi kom fram till Langkawi utan några större skador.

Efter en taxiresa på tio minuter var vi framme hotellet. Efter att ha blivit guidad till rummet konstaterade vi att detta var snäppet vassare än en bungalow med en tupp som är uppe tidigare än min pappa (05.30). Därav uppe med tuppen kanske.

Efter att ha lokaliserat oss och scoutat området har jag gjort ett försök att tömma Langkawi på varmvatten, dock utan resultat. Nu ligger vi på rummet för att leta lite mat, som förövrigt är väldigt billigt här. 

Imorgon snackas det om att åka till ett par shopping center då vädret väntas vara mer likt Sveriges. Återstår att se helt enkelt.

/Hör och häpna, Oskar

Likes

Comments

Hej Sverige!

Vi har nu utforskat Koh Lipe ett par dagar. Vi har besökt lite olika stränder och hittat grymma restauranger. Ön är jättefin och går att jämföra som ett lite lugnare, och ett lite finare Phi Phi.
Vi bor väldigt enkelt här. Det är en bungalow med i stort sett bra en säng, toa och dusch. Duschen är också fantastisk, den saknar varmvatten men det är inget större problem efter en dag i solen.

Igår gick vi alla till en strand lite längre bort från där vi bor. Efter en promenad hittade vi ett grymt ställe som vi nog ska gå till idag med.
Ibland tar jag bra beslut, och ibland tar jag mindre bra beslut. Igår skedde ett sådant. Jag kände att jag ville få lite mer färg i ansiktet och struntade därför i att smörja in den delen av kroppen. Det resulterade i en mindre skön känsla idag och det blir att jobba på brännan på ryggen idag, med solskydd på!

Imorgon bär det av till en ny destination. Vi ska till Langkawi. I och med det så lämnar vi även Thailand tillfälligt då Langkawi tillhör Malaysia. Resan dit kommer ta ca 1 timme med båt så det är inte så farligt. Vi ska försöka blogga bättre därifrån!

Ha det bäst så länge!

/ Philip

  • 1051 readers

Likes

Comments

Hej Sverige!

Idag har det varit en händelserik dag! Jag och Oskar hade ställt klockan tidigare än någonsin, alltså på 07.15 (de trodde du inte mamma) för att åka och äta frukost med Johan och Julia. De bor en bit ifrån oss så det tar oss ungefär 15 minuter att ta oss dit. Vi sågs runt 8 snåret och gick till ett grymt ställe vid stranden. Som vid alla andra måltider hade vi även en katt på besök. Men frukosten var grym, och det ska då sägas att jag allt som oftast inte äter frukost. Så det betyget säger det mesta.

Anledningen till att vi träffades såpass tidigt var för att idag skulle vi hyra moppar. Vi hade ju sagt att vi ville utforska ön lite mer och passar då inte bättre än att hyra en hederlig scooter. Hyrningen av mopparna gick relativt smidigt, enda var att jag det första jag gör när jag ska provköra moppen är att köra ner den i diket, framför ögonen på de två killarna som hyrde ut. Till mitt försvar var det ett jävla drag i de mopparna. Inga vanliga EU-moppar här inte. Men ingen skada skedd och vår resa kunde börja.
Vi åkte i stort sett överallt. Vårt första mål var nationalparken. Efter en ganska lång stunds färd hade det ännu inte synts till någon nationalpark. Vi kom till en liten resturang längs vägen så vi frågade om vi var på rätt spår. Det var ett par där som var från Österrike som förklarade för oss att vägen snart slutar här och nationalparken är åt andra hållet. Såklart tänkte vi, att åka åt rätt håll på första försöket är inget för oss. Så med lite ny kunskap och det österrikiska parets karta var det bara att åka tillbaka.
Vägarna på Koh Lanta är inte detsamma som hederliga Onsalavägen hemma i Sverige. Vägarna kan mer jämföras med en berg och dalbana. När dom börjar varna för backar med 16% lutning håller man extra hårt på bromsen. Det ska tilläggas att mina bromsar hade gjort mer nytta på en trehjuling och att de nog inte hade blivit smörjda sedan jesus gick i kortbyxor. Behövdes ingen tuta där inte, räckte bara att bromsa lite så hörde hela Koh Lanta det.

Tillslut nådde vi nationalparken. Det hela började med att en apa försökte sno väskan ifrån Oskar. Oskar lyckades dock ta väskan ifrån apan och ett par snabba fötter senare var han fri. Det är tur att han skött sin försäsongsträning. Annars hade denna apan kunnat leva loppan med både mobiler och plånböcker. Dessa apor ska vi även återkomma till.
Men i hopp om lite mat hittade vi ett ställe, vilket även var det enda stället ska tilläggas. Men när micron verkade vara det enda redskap de behövde hoppade vi mat och tog bara lite vätskepaus istället.
Då ser vi en apa komma i all världens fart, helt oblyg, och hoppa upp på grannbordet. Kvinnan som satt där, som i detta tillfälle försökte avnjuta en kokosnötdrink, blev nog lika chockade som vi när apan tog tag i hela kokosnöten i tron om att den var hans. Kvinnan var dock stark och apan kom därifrån enbart med locket. Vi skrattade lite åt det och tänkte inte mer på det sen. Det var apor överallt så man fick vara på sin vakt.
Men sen händer det. Vi kände oss klara och tänker gå runt och kolla. Jag kommer lite på efterkälken efter Oskar, Julia och Johan då jag fotade lite palmer. Då ser jag det. En apa som har siktet inställt på mig och bara mig. Snabbare än blixten åker mobilen ner i fickan. Kvar står jag, apan, och min Schweppes. Apan kollar mig rakt in ögonen, sedan på min Schweppes, och sedan in i ögonen igen. Helvete tänkte jag, denna matchen vinner jag inte. När apan gör en lite rörelse som hinta om att han skulle hoppa på mig så var det fan nära att jag bajsa på mig. Så jag tog min Schweppes, slängde den till apan fort som fan och sprang sedan därifrån snabbare än vad ni alla kommer se mig springa. Sen stod jag där, tomhänt och rånad på en Schweppes. Rånad på en Schweppes av en apa. Hör ni hur det låter eller. Man vill ju fråga er i Sverige hur er tisdag var när man säger det. Men samma sak där, ingen skada skedd.

Resan fortsatte sedan till en grym lunchrestaurang med en utsikt som inte gör rättvisa på bild. Vi besökte sedan även en fin strand innan vi efter lite mer körande och utforskande av ön, hamnade på en svensk middagsresturang. Jag och Steen är nu på hotellet där vi duschade och gjorde iordning oss för att sedan åka tillbaka till Johan och Julia för lite trevligt häng på stranden. Det kommer bjudas på eldshower, Chang och annat smått och gott.

Vi har nu varit borta i ca 2 veckor men det känns som så mycket mer. Så mycket som vi redan varit med om, allt från borttappade väskor till möten med grymma människor. Vi ser verkligen fram emot att spendera ytterligare ett par månader i detta klimatet.

Imorgon går flyttlasset till Koh Lipe, vi hörs då!

PS Tycker ni inte, våra kära läsare att Oskar varit lite i radioskugga här på bloggen. Tror att han skulle må bra av lite stöttning. Eventuella hot på mail går också bra men kom ihåg att vara anonyma då! Blir jobbigt för mig annars!

Ha det bäst!

/ Philip

  • 1134 readers

Likes

Comments

Tja Sverige!

Nu har vi vår första morgon här på Koh Lanta. Vi bor äntligen på ett lite större hotell och har för tillfället bytt ut havet mot en grym pool! Vi stannar här i 2 nätter till innan vi drar vidare mot Koh Lipe.

Igår kväll hann vi inte riktigt utforska ön (vi hade rättare sagt inte orken) så vi ska nog göra det ikväll. Idag ska även Johan och Julia anlända så det blir kanske att möta upp dem med!

/ Philip

  • 1176 readers

Likes

Comments