View tracker

Här kommer ännu ett inlägg, eller ja, man kan snarare kalla det en roman ;)

Under både måndagen och tisdagen tog vi det lugnt och solade och badade vid stranden. Dagarna var väldigt fina och lite blåsiga, men det var bara behagligt i denna tropiska värme. Trots att jag egentligen är en riktig soldyrkare som gärna tar varje tillfälle i akt för att få några strålar sol på mig, så har jag inte alls känt något behov av att ligga och pressa. Helst av allt har jag velat ligga på magen och sova eller tagit mig ett dopp så fort jag blivit för varm. Dessutom är det så himla härligt att bara ligga och läsa en bok, inte någon obligatorisk bok kopplad till utbildningen, utan vilken bok som helst (denna vara har det annars inte blivit så mycket av sedan jag och Olle började juristprogrammet. Men tro mig, böcker läser vi gott om!).

Under tisdagsmorgonen provade vi på frukosten som ingick i priset för det nya boendet. Det var väl inget att hänga i granen, men mätta blev vi i alla fall. Precis intill restaurangen där vi satt och åt hördes ett väldigt kacklande från både tuppar och kalkoner som yrde omkring på marken. Det fanns även burar uppradade med fåglar i. I en utav burarna fanns en stor örn!!! Buren var inte mycket större än att den kunde få plats att räta ut sina stora vingar. Det tyckte vi var hemskt att se.

Under kvällen gick jag och Olle på en långpromenad runt ön. Vi gick först upp till utsiktsplatsen för att se solnedgången. Det var jobbigt! Det märks att man inte har varit igång på ett tag. Svetten rann och mjölksyran pumpade i benen medan vi tog oss upp för alla trappsteg. Utsikten var vacker! Lite besvikna var vi, eller snarare jag, över att det var dimmigt. Hade hoppats på att sikten skulle vara klarare. Detta resulterade i att det inte blev någon fin solnedgång, utan solen gick i stället ner bakom molnen. Vi fick däremot några fina bilder.

Därefter gick vi längs den ena stranden, den s.k. "backpackerstranden". På ön finns det två stränder, vilka är uppdelade på så vis att den ena stranden, den som är lite finare, är mer anpassad för familjer. Här finns även de lite dyrare boendena. Den andra stranden används mer av backpackers och det är på denna sidan av ön som de billigare boendena finns. Det är även här festandet och strandpartyna håller till. Denna stranden är oerhört långgrund och man måste gå en bra bit ut för att kunna ta sig ett dopp. Jag och Olle föredrog därför att ligga vid den andra stranden. Nåväl, när vi hade promenerat ett par timmar gick vi och åt thaimat. Sedan satte vi oss på Carlitos bar, där vi tog något att dricka och spelade fyra i rad. Detta spel finns på de flesta uteställen (barer mm) i Thailand. Trots att det är så simpelt, är det så roligt! Ännu roligare var att jag vann över Olle med 6-2, haha.

Under onsdagen var det återigen dags för en snorklingstur. Detta såg både jag och Olle fram emot. Vi bokade därför in en heldag som skulle pågå från kl. 10.30 framtill solnedgången (17.30-18.00). Vi blev upphämtade vid kl. 10.00 och fick därefter sätta oss på en restaurang, då det var dags för frukost (vilket ingick i priset för turen). Det var däremot snarare en måltid, nämligen massaman curry, som visserligen är väldigt gott men vi var mer sugna på något lättare.

Under turen gjorde vi ett antal olika stopp där några av stoppen innefattade snorkling medan andra var mer för syns skull. Vi besökte även monkey beach där man kunde mata och fota apor. Under turen hade vi två thailändare med oss, en kapten och en s.k. "springpojke". Lite irriterande var att ingen av dem kunde prata någon engelska. Trots att vi försökte förstå vad kaptenen sade, upprepade han bara samma ord hela tiden. Detta gjorde att vi inte riktigt förstod vilka vissa av platserna var som vi besökte. Särskilt när vi närmade oss ett ställe ville kaptenen ha betalt för att vi skulle få gå iland på ön. I efterhand förstod vi att detta var en nationalpark, men som inte framkom då. För att gå iland på nationalparken betalade vi i princip lika mycket som för hela båtturen. Vi grämde oss dock inte alltför mycket över det. Stranden var fantastiskt fin. När vi väl skulle gå iland ropade kaptenen till alla på båten: "one hour, one hour!". Vi skulle alltså vara tillbaka efter en timme. Tur var väl det att jag och Olle efter ca 30 minuter satte oss på stranden i närheten av båten, för helt plötsligt började kaptenen ropa och veva om att vi skulle tillbaka till båten. Jaha tänkte vi, det var den "timmen". Väl tillbaka på båten fick vi ändå invänta några andra i ytterligare 30 minuter.

Efter att ha besökt nationalparken skulle vi åka vidare till Maya bay, När vi påbörjade turen mot Maya bay började himlen mörkna och det drog ihop sig till att bli ett riktigt oväder. Regnet öste ner och vågorna blev meterhöga. Vid ett flertal tillfällen var vågorna såpass höga att det vällde in vatten i båten som sedan lade sig på botten av båten. Vi fick hålla hårt i sätena för att inte trilla av. Det var en obehaglig resa och det kunde märkas på alla runtom. Det var helt tyst i båten och jag satt och höll Olle hårt i armen. Det känns så tryggt att han är med!

Resan gick däremot bra. Maya bay är sedan mina tidigare utflykter här det bästa stoppet av dem alla. Det är en riktigt vacker vik med stränder, som skyddas av ett flertal enorma klippor som reser sig runtomkring viken. Här inne kan man snorkla i kristallklart vatten. Vår båt var dock väldigt stor, och vi kunde därför inte köra in till någon av stränderna utan fick lägga till ute på vattnet (från början trodde vi faktiskt att vi skulle få åka longtailbåt, vilket var lite vår tanke med snorklingsturen. Dessutom hette turen t.o.m. "longtail"). Kaptenen lade till vid ett ställe som han uppenbarligen tyckte var bra. Det var däremot fullt med höga och vassa stenar som reste sig ur vattnet. Ännu en gång förstod ingen riktigt vad som gällde, var tanken att vi skulle gå i där? Kunde man verkligen det? Man såg hur fundersamma alla var och Ingen var egentligen manad till att gå i, förutom en kille som tog sina flip-flops och gick i. Det slutande dock med att han skar sig i tån och fick komma tillbaka upp igen. Förmodligen insåg kaptenen att vi inte ville, eller rättare sagt "kunde" gå i där och bestämde därför att flytta båten en bit bort. Ännu en gång var vi omringade av höga stenar. Kaptenen sade till oss: "shoes (eller vi gissade att han sade det), rock, swim". Jag och Olle pratade med ett brittiskt par som gick i, men som kom upp lika fort igen. Det var tydligen sjöborrar överallt. Jag som fortfarande var blöt och frusen sedan resan hade inte riktigt någon lust att gå i där. Inte Olle heller.

Både jag och Olle fick ingen bra uppfattning om kaptenen, vi tyckte han var vårdslös. Vid ett flertal tillfällen var han på väg in i oss med båten medan vi snorklade, båten var ständigt igång och han kunde aldrig parera båten utan vred och vände på den hela tiden. Alla avgaser gjorde att vi fick huvudvärk. Dessutom kändes turen lite som en turistfälla. Nåväl, trots att vi inte var helt nöjda, kompenserades det lite av att vi fick se solnedgången vid Maya bay. Det var riktigt fint!

När vi väl var hemma igen möttes vi av två kackerlackor i vår bungalow! Uuuuh. Matchen mellan Olle och kackerlackorna gick in i ytterligare en runda. Olle vann igen, och denna gång får vi hoppas att det var på knock-out!

Under kvällen bokade vi vår resa till Koh Lipe som vi skulle åka till dagen därpå. Vi hade kunnat stanna ytterligare en dag på Koh Phi Phi, men vårt boende kändes inte tillräckligt prisvärt. Vi var därför lite sugna på att påbörja vår resa mot Koh Lipe, som vi hört så himla bra om. Här kan tilläggas att vi på vägen till vårt boende upptäckte det boende som vi letat efter från början på Koh Phi Phi och som rekommenderats i Lonely Planet - Tee Guesthouse. Vi hade så gärna bott där, personalen verkade väldigt trevliga och det var hälften så dyrt som där vi bodde nu. Däremot fanns det aldrig några rum lediga. Så synd!

Thailändaren som vi bokade våra biljetter av var så söt. Det var inte så konstigt att det utanför fanns lappar fullspäckade av fina kommentarer/recensioner om henne. Lite roligt var att när vi skulle gå in till henne så snubblade Olle över tröskeln och stötte till glasdörren, boooom! Sedan fortsatte han snubbla in i rummet och slutligen stötte han till väskan i stolen (det såg roligare ut än vad som kan beskrivas). Vi alla tre skrattade högt åt detta, och hon frågade honom: "är du hungrig?". "Jaaa!" svarade Olle. Hon öppnade ett paket med thailändsk frukt. Minns inte vad den hette, men det såg ut som gula apelsinklyftor, det var gott. Sedan fick vi med oss två chokladbitar och några mentos. Det tyckte hon allt vi skulle ha efter att vi fått i oss något att äta.

I morse ringde alarmet kl. 06.45, då vi planerade att vara vid hamnen lite innan incheckningen kl. 08.45. Båten skulle gå från piren kl. 09.00 och vi skulle anlända till Koh Lipe kl. 15.30. När jag var inne i badrummet och skulle tvätta händerna, vad ser jag då? Jo, en kackerlacka såklart!!! Haha. Vid detta laget började vi bli vana vid dessa små odjur och efter ytterligare en kamp mellan Olle och kackerlackan blev vi av med den med. Därefter packade vi våra ryggsäckar och begav oss mot piren. Vi kom däremot inte iväg förrän 09.45, och vi nådde Koh Lipe först kl. 18.00. Det var segt att sitta ner så länge, men som tur var tittade vi på making a murderer. Rekommenderas starkt! När vi väl var framme gick vi av på en flytande brygga, då det inte finns någon pir på Koh Lipe. För att komma till ön fick man därifrån åka longtailbåt. Så fort vi satte oss i båten och åkte mot ön kände vi direkt att vi trivdes. Vilket vatten! Så turkost och helt klart, man såg ända ner till botten. Vi hade inte bokat något boende i förväg, vilket vi ångrade lite eftersom klockan var så mycket när vi kom fram. Vi gick runt och kollade mellan olika boenden, men de flesta var antingen upptagna eller för dyra. Dessutom började receptionerna att stänga, vilket gjorde att vi fick bråttom att hitta ett boende snabbt. Till slut hittade vi ett boende som kostar lite mer än vad vi hade tänkt oss, men som är fräscht och personalen är väldigt trevliga. De har fått fina recensioner också!

Nu checkar vi ut för denna gång, så hörs vi igen under nästa vecka!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu har det gått några dagar sedan vi uppdaterade vår lilla reseblogg! Vår tanke med bloggen är att uppdatera den när vi har lite att skriva om, dvs. inte enbart när vi ligger och glassar på playan ;)

Under torsdagen bestämde vi oss för att ta en tur runt ön (Koh Tao) och hyrde därför en motorcykel som vi betalade ca 50 kr för 24 timmars användning. Med våra lila hjälmar, solglasögon och kartan i högsta hugg brände vi iväg på vår 125 cc kring kl. 09.30. Vi åkte först till norra delen av ön för att besöka en utsiktsplats där man såg ut över Koh Nang Yuan (som består av tre mindre öar som binds ihop av en lång strandsträcka). Utsiktsplatsen var dock lite av en besvikelse, då öarna var belägna långt ifrån oss och vi befann oss inte i någon direkt höjd i förhållande till dem utan i stället i nivå med havet. Enligt kartan verkade det finnas en väg upp till en utsiktsplats högre upp, men vi varken hittade eller förutsatte att vi kunde ta oss upp dit med motorcykeln.

Därefter begav vi oss till en annan utsiktsplats på mitten av ön. Här kan även sägas att vägarna till och från dessa utsiktsplatser, framförallt till den andra utsiktsplatsen, varierade mellan att vara extremt branta, dåliga och ojämna att köra på. Emellanåt funderade vi på om vi ens var på rätt väg eller om det över huvud taget var en ”väg” som vi åkte på. Vissa backar var så branta att jag (Lisa) var tvungen att stiga av motorcykeln. Inte fanns det någon chans att vi skulle kunna ta oss upp tillsammans för dessa backar? Strax därefter kom thailändarna farandes förbi oss i en väldig fart, utan några problem! Det var bara att hoppa upp igen och hoppas på det bästa.

Vägen upp till den andra utsiktsplatsen var däremot en riktig idyll, nästan som om vi var i djungeln. Här såg vi hur thailändare lagade mat och arbetade vid sina små hyddliknande bostäder. Vi såg även en thailändare som samarbetade med en apa. Thailändaren skickade upp apan i skyhöga palmer och när apan väl var uppe pratade thailändaren till apan. Därefter såg vi hur apan kastade ner kokosnötter från trädet. Detta fortsatte sedan på samma sätt i nästa palmträd. En intressant upplevelse! Väl uppe på utsiktsplatsen såg vi ut över hela den västra sidan av Koh Tao. Det var en riktigt vacker vy.

Det sista stoppet blev på Chao Lok Bay som låg på den södra delen av ön. Till skillnad från Sairee (där vi bodde) som är den mer populära delen av ön, var detta en mindre vik som, enligt mig och Olle, verkade lite lugnare och även mysigare. Här stannade vi till några timmar och solade, badade och åt en senare lunch innan vi begav oss hemåt igen.

Fredagen bestod endast av strandhäng och vi bestämde oss tillsammans med Karolin att vi skulle strunta i att åka till Koh Phangan och Full Moon Party (som skulle äga rum under lördagen). Både jag och Karolin har varit där förut och det var egentligen mer för att Olle skulle få uppleva det som vi tänkte åka dit. Vi hittade dock inget boende och de som vi faktiskt lyckades hitta låg en bra bit bort från full moon-stranden (Haad Rin) och det var inga billiga priser. Dessutom kände varken någon av oss något sug efter att åka dit, varför vi i stället stannade kvar på Koh Tao och gottade oss. Alla tre kände sig lättade över beslutet, och särskilt Karolin som hade funderat på att ta Advanced Open Water (fortsättningskurs på grundkursen Open Water Diver).

Under lördagen passade jag och Olle i stället på att ta en snorkeltur runt ön, medan Karolin fortsatte med sitt dykcertifikat. Vi betalade för en half day tour, som varade mellan kl. 10.30 till 16.30. Vi stannade till vid fyra olika platser för att se både revhajar, havssköldpaddor och andra slags fiskar. Några revhajar eller sköldpaddor såg vi dock inte skymten av. Färgglada fiskar fanns det däremot gott om, och jag såg en svärdfisk! Det var lite coolt. Det sista besöket blev på Koh Nang Yuan. Åh, så fint det var! När man gick iland så möttes man av kristallklart vatten och en lång träbro med pålar som stack ner i vattnet. Nu gjorde det heller inte så mycket att den tidigare utsiktsplatsen (där vi såg ut över Koh Nang Yuan) var en besvikelse. Nu befann vi oss ju faktiskt på ön, och vi kunde gå upp till utsiktsplatsen här istället. Det var så himla VACKERT!! Under båtturen bjöd vår guide oss på härliga BBQ-spett, thaimat och frukt - så gott!

Lördagskvällen spenderade vi tillsammans med Karolin och hennes australienska dykarkompis. Eftersom vi skulle vidare till Koh Phi Phi under söndagen och Karolin skulle åka till Bangkok under måndagen för att påbörja sin hemresa tillbaka till Sverige, var detta vår sista kväll tillsammans. Det kändes lite konstigt att säga hejdå eftersom vi hade spenderat nästan hela vår första vecka med henne. Karolin är en himla go tjej som jag är så glad över att ha fått lära känna (och Olle också såklart) och hon har verkligen delat med sig av bra och nyttiga tips till oss för vår kommande resa, som vi verkligen uppskattat. Ett riktigt bra resesällskap helt enkelt!

Under söndagen ringde alarmet för uppstigning kl. 04.30, då båten till Phi Phi skulle gå från piren kl. 06.00, varför vi var tvungna attchecka ut kl. 05.00. Resan tog oss ca 11 timmar innan vi äntligen nådde Phi Phi vid kl. 17.00. Då hade vi åkt båt-buss-båt och däremellan väntat en hel del. Vid detta laget kände vi oss lagom trötta, varför vi i princip bara tog ett första bästa boende. Vi bokade en natt på Golden Hill Bungalows, men stället är inte något vi skulle rekommendera. Olle fick även sin första kackerlacksupplevelse! Usch, de är så äckliga och snabba! Jag flög upp på sängen när jag såg den och både jag och Olle skrek högt! Haha. Efter ca 15 minuters tassande på tårna lyckades Olle till slut få ut kackerlackan, den var så STOR!!! Sedan bommade vi igen alla dörrspringor med handdukar och flyttade sängen till mitten av rummet. Golvet skulle vara synligt! Herregud, hur ska detta gå?! Resan har knappt börjat! Men det är bara att vänja sig, kackerlackor lär det bli fler av ;)

Innan denna skräckupplevelse, som Olle beskriver det, gick vi runt och kikade på ön. Olles känsla är redan att Phi Phi verkar väldigt mysigt. Fördelen med ön är att den är fri från både bilar och motorcyklar. Jag har knappt sett en enda cykel heller (vilket jag under mina tidigare vistelser här kunde bli tokig på ibland - pling, pling, pling, pling!). Under kvällen satte vi oss vid en restaurang vid den ”finare” sidan av ön och åt en jättegod fisk- och skaldjursgryta. Efter en så pass lång resa kände vi oss väl förtjänta av lite dyrare mat.

I morse checkade vi ut från Golden Hills Bungalows, och började leta efter ett nytt boende. Vår tanke med boenden innan resan var att inte lägga någon särskild vikt vid det, vi skulle ju ändå bara ”sova” där. Men samtidigt känner både jag och Olle att vi vill kunna vistas där emellanåt, t.ex. om man vill ligga och vila lite efter en dag på stranden, eller läsa en bok. Hitintills har några av boendena varit i sämsta laget, nästan så att vi haft känslan av att inte vilja gå tillbaka dit om kvällarna. Vi har därför bestämt oss för att det är värt att betala lite mer för boendet för att få något högre standard. Dessutom får vi påminna oss själva om att Thailand faktiskt är det dyraste landet vi kommer resa inom, varför vår budget kommer räcka gott och väl.

I förmiddags checkade vi in på ett billigare resort, där både frukost och tillgång till pool ingår. Vi bor i en enklare bungalow med AC (har enbart haft fläkt tidigare) och det känns redan så mycket fräschare. Medan jag har skrivit detta blogginlägg har Olle legat här bredvid mig och läst en bok. Snart ska vi gå ut och äta en lättare måltid, förmodligen blir det någon foodcourt. Dessa ställen serverar thaimat från allt mellan 10-30 kr. Så gott och så billigt!

Puss & kram

Likes

Comments

View tracker

Äntligen har vi anlänt till Thailand! Resan började på Arlanda där vi åkte till Bangkok via Qatar (Doha). Det tog oss cirka 16 timmar att anlända till Bangkok. Väl i Bangkok fick vi vänta i 7 timmar på vårt plan till Koh Samui. Lagom slitna anlände vi till Koh Samui vid 16 lokal tid. Första boendet (Samui Hostel) hade vi bokat i förväg. Ett mycket prisvärt boende med trevlig personal - rekommenderas! Samtidigt som vi kom till boendet mötte vi upp Karolin, en kompis till oss från Uppsala. Med henne tänkte vi spendera hennes sista dagar i Asien.

Tanken för kvällen var att "komma in i tidszon och vila". Kvällen slutade i stället med beach party på Ark Bar med efterföljande fest på Green Mango. Det gick med andra ord inte riktigt som vi planerat, men kul var det! Det härliga med att vara utomlands är ju att allt sker spontant!

Dagen därpå spenderades på stranden. Fördelen med att vara utomlands är att man inte blir särskilt bakfull, så det var inga problem att ta sig upp. Eftersom Karolin skulle till Koh Tao dagen efter kom diskuterade vi om inte vi också skulle åka till Koh Tao i stället för att stanna på Koh Samui, då Koh Tao är en mindre och mysigare ö. Sagt och gjort så åkte vi alla tre till Koh Tao dagen efter med slow boat som tog oss cirka tre timmar. Jag och Lisa solade på däck, medan Karro låg och sov inne, trött på sol som hon säkerligen var vid detta laget (till skillnad från mig och Lisa som inte hade sett solen på 3 månader och åkte från 20 minusgrader...). Naiv som man är inför solens krafter i början av en resa ser vi nu ut som två röda kräftor.

Första dagen på Koh Tao (rättare sagt igår) hade vi inget inplanerat boende utan fick leta oss fram. "Åh, Blue Wind, det låter ju billigt och trevligt, här checkar vi in!" (t.o.m. rekommenderat i Lonely Planet). Sagt och gjort, vi checkade in. Sovrummet var visserligen helt okej, men fönstren var igenbommade vilket innebar att det var helt mörkt. Toaletten var inte heller något att hänga i julgranen, golvet var väldigt sjabbigt och i mitten låg en kackerlacka och sprattlade. Som tur är så spenderar man ju inte särskilt mycket tid på rummet, men det blev till att duscha med flip-flops i stället för barfota.

Kvällen spenderades vid Lotus Bar där vi mötte upp Karolin och hennes tyska kompis som båda påbörjade sin dykarutbildning under eftermiddagen (min dykarkurs kommer senare, jag lovar!). Kvällen bjöd på goda drinkar och en eldshow som pågick i nästan fyra timmar.

Idag pratade vi med personalen på Lotus om att få boende där i stället, och det verkade lovande då det var både billigare och fräschare än Blue Wind. Sagt och gjort, så är vi nu incheckade på Lotus Paradise. Efter att vi under kvällen ätit middag vid Sairee Cottage och tittat på solnedgången så sitter vi nu här, vid terrassen till vår Bungalow och lyssnar till Oasis som ekar ut från högtalarna från pool-partyt tio meter från oss. Här kommer vi att spendera våra dagar fram till lördag då det bär av till Koh Phangan för full moon party. Vi lär inte bli alltför sena ikväll, då vi tänkte hyra moped imorgon och ta oss en tur runt ön. Livet är härligt nu!

Likes

Comments