View tracker

Här sitter jag i min nya, fina, bajshög-tröja och dricker mitt favorit-mint-te i min favorit-kopp.
Lycka kan faktiskt bara vara det. Sen blir det ju ännu lite bättre av att jag sitter framför tv:n, i sängen, med hembakta scones...
Jag mår bra! Och snart ska jag ha telefondejt med min älskling. Livet är bra.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Denna helgen, och hela veckan innan, har varit riktigt bra. Jag fick spendera en hel lördag med alla mina favoriter samtidigt vilket kändes helt fantastiskt. Det började med att vi alla sex gick på bio och såg "Djungelboken" som visade sig vara väldigt mycket bättre än jag förväntat mig. Jag var inte alls något fan av djungelboken när jag var liten. Tyckte inte att den handlade om något speciellt och att den var tråkig. Till viss del kan jag förstå nu när jag såg den varför jag tyckte det. Den handlar ju i princip bara om några få dygn och hur Mowgli ska försöka ta sig tillbaka till människobyn. Men denna otecknade verisionen är så häftigt gjord. Alla djur ser så himla verkliga ut och det är häftig att nästan få en känsla av att du sitter där i djungeln bland alla vackra djur och växter. Huuuuur som helst.

Efter bion åkte vi hem och började laga mat. Vi hade innan bestämt att jag och Mattias skulle laga förrätt, mamma och pappa efterrätt och Benjamin och hans flickvän Filippa efterrätt. Jag och Mattias valde att laga crostini med tre olika toppings. Vi gjorde våra crostinis själva vilket var mycket lättare än vi trott. Sedan toppade vi en med parmaskinka, ruccola och fetaoströra med soltorkade tomater. Den andra toppade vi med chevré, päron och honung och den sista toppade vi med salsa. Det blev riktigt gott. Om någon skulle vilja ha receptet så kan jag skriva ut det i ett separat inlägg.

Det var en av de bästa middagarna jag ätit, både sällskapsmässigt och matmässigt. Kvällen fylldes med massor av skratt och stoj vilket var så himla roligt. För det är ju faktiskt så att vi inte längre är fyra i våran familj, jag, mamma, pappa och Benjamin. Utan vi har fått två extra medlemmar, min Mattias och Benjas Filippa. Det känns härligt och spännande med en sådan förändring. Men eftersom jag ser Mattias som en självklar del av min framtid så är det självklart att han ska behandlas som en i familjen. 

Nu ska jag kolla vidare på den grymma serien på SVT som heter "Springfloden". Ett riktigt hett tips.

KRAM

Likes

Comments

View tracker

​Igår tog jag tåget till Örebro för att träffa mina härliga vänner Emma och Jossan. När jag kom fram till Emma så hade brudarna lagat mat, min favvis, och bjöd på riktigt god tacobuffé.  Sedan kom en av Emmas klasskompisar, Caroline, som jag aldrig har träffat och vinet korkades upp. Det var riktigt trevligt att chitchatta med dessa fina bruttor. 

Efter ett tag bar det iväg mot kåren där vi skulle fortsätta våran kväll med att dansa och dricka drinkar. Jag och Carro tog snabbt tag i saken att det inte var någon på dansgolvet och körde våra snyggaste moves. Som jag skrivit tidigare så älskar jag verkligen att dansa. Speciellt när jag släpper alla de spärrar som finns i huvudet om att jag måste "se bra ut" när jag dansar och faktiskt bara kör all in. Då är det absolut som roligast. Sen är det ännu roligare när det är tre tjejer med mig som också tycker om att svänga på höfterna.

Till slut blev det dags att ta sig hem och det sista som hände inatt var att jag och Emma låg och gapskrattade till en kul video som Mattias skickade. 

Idag vaknade jag med en ganska snäll bakfylla som endast bestod i huvudvärk. Men efter en ipren och lite tacofrukost så mådde jag mycket bättre. 

Nu ligger jag och Emma i sängen och kollar på gladiatorerna och smaskar på lite godis. Tyvärr så blev Jossi tvungen att åka hem, så det blev bara jag och E ikväll. Väldigt skönt med en myskväll men trist att Jossan var tvungen att åka. 

Nu ska jag fortsätta umgås med Emma och SNART ÄR DET TISDAG!!! DÅ FÅR JAG ÄNTLIGEN TRÄFFA MIN MATTIAS IGEN. Fy faaan vad jag längtar. 

Likes

Comments

Just nu sitter jag i sängen i mina batmanbyxor och gosar in mig i Mattias kvarglömda hoodie. Det är helt underbart att kunna känna hans lukt även fast han inte är här, samtidigt som det får mig att sakna honom extra mycket. Även fast jag bara varit utan honom i 1,5 dygn så kan jag knappt vänta tills jag får se honom igen.

Det finns inte någon människa på jorden som kan få mig att känna så mycket som honom. Han kan få mig så galet förbannad och irriterad, otröstligt ledsen, extremt glad och obotligt kär. Allt på en och samma gång. Men främst av allt får han mig att känna mig lycklig och hoppfull. Varje gång jag lägger min hand mot hans kind och tittar in i de där multifärgade, stora ögonen med de långa, svarta ögonfransarna, så känner jag mig helt varm i själen. Då känner jag att jag hittat hem. Oavsett de stunder då det känns jobbigt och jag undrar hur vi båda ska orka lyfta varandra ur våra svarta hål, hur vi ska lösa distansen, eller hur vi ska göra i framtiden, så skulle jag inte vilja byta ut det mot någonting annat i hela världen. Han är min, jag är hans och det är precis så jag vill att det ska vara. 

Likes

Comments

I en och en halv vecka fick jag ha honom hos mig denna gång. Och det var fantastiskt. Vi har hunnit med en hel saker denna vecka. Skrattat, varit sura och gråtit om vart annat. Precis som det ska vara.

Vi har invigt våran hängmatta som pappa köpte förra året, bara legat där brevid varandra och myst i solen. Vi har varit iväg i Täby och Danderyd där Mattias har varit på arbetsintervjuer. Vi har shoppat kläder och ätit på en av mina favoritrestauranger: Vapiano. Vi har varit på besök hos min gammelfarmor på hennes nya ålderdomshem och sovit över hos Mattias syster och lekt med hennes småskitar. Vi har varit på påsklunch hos min mormor med en av mammas brorsor och hans familj. (Därifrån är bilden högst upp i mitten på mig och Benja.) Vi har flyttat in en av våra tv-apparater in i mitt rum och legat i sängen och myst. Sist men inte minst har vi tagit en varsin glass i solen och bara njutit av våren, solen och varandras sällskap.

Men nu är det tillbaka till verkligheten.

Idag jobbade jag första dagen på det jobb som jag ska jobba heltid på i sommar, "In Cup". Just nu ska jag bara lära upp mig en dag i veckan April ut för att få lite känn på hur det kommer vara sedan i Juni. Och det känns faktiskt riktigt bra. Jag ska jobba som servicetekniker vilket innebär att jag ska rengöra och serva kaffemaskiner ute hos olika kunder. Det är ett jobb som är något helt nytt för mig och jag hade inte riktigt någon uppfattning innan idag vad det faktiskt handlade om. Men det var så mycket roligare än vad jag hade föreställt mig. Mycket musiktid i bilen mellan de olika kunderna, mycket möten med nya människor och variation på vad en faktiskt gör under dagarna. Det ska bli kul.

I morgon får vi se om jag får något jobb. Förhoppningsvis ringer Theres och erbjuder jobb på skolan. Annars blir det en städ-dag med rensning av rummet och avbockande av min "To-do-list".

Hoppas ni alla mår bra där ute och att ni har en fin kväll. Puss

Likes

Comments

​Igår tog jag med Mattias på en dejt-dag. Den började med att vi först fick skjuts in till Södertälje där vi gick in på Tom tits. Eftersom Tom tits egentligen är uppbyggt för barn och barnfamiljer så fick vi ta fram våran barnsliga sida och det blev mycket skojande och fnitter.

Sedan när vi blev hungriga tog vi oss vidare till Maren där vi satte oss ned på bryggan och jag öppnade "Olles magiska väska" i vilken jag hade packat med picknickfilt, specialmackor, vin, vindruvor och bubbel. Vi satt där på bryggan i ungefär två timmar och bara njöt av livet. Jag kan helt ärligt säga att den stunden, då vi satt där på bryggan och pratade om livet, var en av de bästa i mitt liv. Det var helt fantastiskt att vara med den jag älskar allra mest, känna solen värma ansiktet, dricka vin och känna sig sådär lite mysfull. 

Och när vi som bäst satt där och åt vindruvor så gick det förbi en grupp danskar i åldern ca 13 år. Varpå en av de danska pojkarna, när han går förbi säger; VINEDRUVOO!? (Tänk er detta på riksdanska med riktigt mycket gröt i munnen.) Och jag sträcker upp asken och säger: Vill du smaka? Varpå han svarar: SMAGA!? Tack so myget! Okej, jag förstår att det kanske är roligare i mitt huvud just för att jag hör hur han säger det, men tänkte ändå dela med mig av den händelsen som har fått mig och Mattias att fnissa hela dagen idag. 

Efter vi suttit på bryggan ett tag, och vinet var slut, så gick vi till ett ställe som heter Caesars där jag tog en drink och M en öl på uteserveringen för att sedan, när jag blivit lite väl tipsy, gå in på H&M och köpa ett par Batman-mjukisbyxor och ta bussen hem...

Älskling, om du läser detta så vill jag bara säga dig att du är en så underbart jävla fantastisk människa. Du får mig att hela tiden upptäcka nya saker hos mig själv och känna saker som jag aldrig har känt i hela mitt liv. Tack för att du lyser upp mitt liv och ger allt en mening. Men också tack för denna fantastiska dag, som är en raden av många fantastiska dagar, som vi fick tillsammans. Jag älskar dig så otroligt mycket.

Likes

Comments

Igår kom Mattias hit och det kändes så himla skönt att äntligen kunna bli omfamnad av honom igen. Jag har verkligen saknat honom. 

Idag så "firade" vi alla i familjen långfredagen med att äta extra god mat, oxfilé, fransk potatissallad, bea och parmesansparris. Riktigt gott! Mamma är grym på att laga mat. Efter middagen så frågade Benja om vi inte kunde spela ett spel allihopa och jag var snabb med att föreslå mitt favoritspel; Schlagerspelet. Eftersom alla i min familj är riktiga musikälskare och faktiskt kan en hel del om slager så fick Mattias uppleva en ganska nördig sida av oss. En sådan där sida där vi vet vilken låt det är efter tre sekunders nynnande, eller tar låttiteln efter tio sekunders charadande. Jag älskar det. Det är så kul att ha ett gemensamt intresse i familjen sådär. Även fast Mattias kanske inte är sådär superförtjust i schlager och att showa, så hakade han på riktigt duktigt, min prins.

Likes

Comments

Igår fick jag äntligen träffa Sanna som varit borta på andra sidan jordklotet i ett halvår. Vi pratade om allt och ingenting, gammalt och framtid, vänner och ovänner och såklart våra resor. Det var skönt att träffa henne och känna att allt var som innan hon åkte. För det kan ju faktiskt vara svårt det där... Att hålla kontakten med människor, även de som en är i samma land som. För även fast jag och Sanna inte har hörts varje vecka hon var borta, så känner jag som sagt att hon fortfarande känns som en av mina bästa vänner. Hon är verkligen en tjej med hjärtat på rätt ställe. Ovan kan ni se en bild på oss två från när vi för ungefär 1,5 år sedan spenderade en vecka tillsammans i ett soligt Alanya.

Hela denna vecka har jag jobbat i samma förskoleklass och vickat för en lärare som är på semester. Sista dagen i just den klassen blir i morgon och det ska bli skönt att sedan få ta helg en dag tidigare än vanligt. I morgon kommer också Mattias och det känns så himla skönt att få träffa honom nu igen efter ett tag ifrån varandra. Vi har massor av roliga saker planerat nu inför denna vecka då jag inte jobbar, på grund av att det är påsklov på skolan, så just nu längtar jag nästan ihjäl mig.

Hur som helst så känner jag verkligen att jag trivs på skolan och med att jobba med barn. Jag vet att jag skrivit om det förut men det är helt otroligt vad mycket kärlek och uppskattning en får från dessa små solstrålar. Här om dagen jobbade jag på fritids och satt och pratade med två barn om ditt och datt. Helt plötsligt frågade ett av barnen, som själv går i lågstadiet: "Hur hade du det när du gick på lågstadiet?" Jag svarade att jag hade haft det jobbigt när jag var yngre, att det var några i min klass som varit väldigt taskiga och att jag därför bytt skola. Då svarade ena barnet: "Men hur kan någon ha varit taskig mot dig? Du är ju vääärldens snällaste!?" Varpå det andra barnet sa: "Ja! Jag fattar inte. Du är jättesnäll och jättefin."

Just dessa två kommentarer gick rakt in i hjärtat och fick mig att gå runt och le resten av dagen. Att dessa två små individer tycker att jag är världens snällaste gjorde på något sätt att allt det gamla som känts så jobbigt, blev lite mindre jobbigt. För ibland är det svårt att komma ihåg att jag faktiskt duger som jag är och att jag ständigt förändras till en bättre, klokare och mognare människa. Men detta hjälpte mig på något sätt att, om än bara till en liten del, bevisa för mig själv att jag faktiskt är bra. Att jag är världens snällaste.

Likes

Comments