View tracker

Ångest & oro, Min vardag

Hej! Livet och tiden har sprungit iväg och bloggen har hamnat åt sidan. Så är det ibland.
Jag har varit med om en lite konstig vändning men jag kör på och ser vad som händer, jag är relativt glad och positiv till livet ändå! PTL som jag säger, positiv till livet.
Aa jag har inte mycket att säga. Jobbar, äter, sover typ.
Och däremellan händer det både jättemycket och ingenting.
Har en tyst känslostorm för tillfället i livet. Så taggad samtidigt som jag är så deppig. Knepigt...

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Min vardag, Ångest & oro

Jag ska fortsätta leva mitt liv, de liv jag vill leva.
Vara glad, sprallig och härlig! Låta folk se vem jag är på riktigt. Låta folk se att jag är lycklig.
Utan de drivet är jag ingenting, så hamnar jag på botten.
Jag måste leva vidare och glömma, glömma, glömma.

Likes

Comments

View tracker

Ångest & oro

Idag har varit en bra dag på många sätt.
Haft det väldigt roligt ihop med kollegorna på jobbet, skrattat mycket och bara känt hur kul det är att vara på just det här stället! Haft en supertrevlig och mysig kväll med moster med familj, mormor och morfar, älskar de.
Men ändå slås jag av tanken att jag är så trött på mej själv. Att jag är så jäkla stark men ändå så sjukt svag, eller man kanske ska säga tvärt om, låter mer positivt.

Så jäkla svag men ändå så sjukt stark.

Ja, där har vi mej. Svag på så otroligt många sätt och ett av dom som stör mej något så otroligt mycket mer än någonting annat kring mig själv är att jag känner så mycket. Jag känner väldigt mycket hela tiden, tänker om det känns bra eller inte bra, jag ska känna efter heeeela tiden och jag blir galen på de.
Jag önskar att jag kunde vara tjejen som bara kör. Som inte tänker utan bara slänger sej ut och hoppas på det bästa. Jag är inte hon och det känns kasst.
Allt som jag är med om blir så stort för mej, just för att jag känner så mycket och så länge. Allting tar aldrig slut.
Det håller på i mitt huvud och värker i hundra år, evigheter verkligen. Hur tufft är inte de?
Så sjukt tufft. Så sjukt jobbigt och bara allmänt irriterande.

Men så måste jag påminna mig om att jag också är modig och stark att jag känner. Jag vågar känna, jag vågar tänka igenom och bearbeta.
Vilket många faktiskt inte vågar.
Men ja, ibland hade det bara varit bra för mig att för en gångs skull inte känna, det bränner ju bort hjärncellerna tillslut typ.
Men det är modigt. Det är någon slags verklighetsflykt att inte känna. Och hon är inte jag. Jag är inte hon som flyr verkligheten.
Och jag kanske ändå är tjejen som bara kör. Inte på det sättet jag kanske egentligen önskar men på ett annat sätt. Jag bara kör i att känna och tänka, jag ser inte förbi känslorna jag ger mej in i stöket och ordnar upp bit för bit. Jag lägger bitarna på plats i huvudet.
Och det räcker just nu, det är också bra. Jag är bra.

Likes

Comments

Min vardag

Nu va det bra längesen jag titta in här!
Men alltså tiden har bara sprungit iväg nått så sjukt fort!
Dom här två veckorna känns som bara ett par dagar, har jobbat väldigt mycket men faktiskt hunnit med lite andra mysiga saker som middag och mys med släkt och familj, umgåtts med kompisar-inte så mycket men litegrann och gått till frissan!
Det som har vart händelsen med stort H är ju det sistnämnda alltså-OLLES BESÖK HOS FRISÖREN!!!!
Jag har seriöst velat spy på mitt hår under en månads tid och ääääntligen kom dagen då de va dags och jag är så nöjd! Klippte bara nån cm och slingade längderna ljusa men viktigast av allt, utväxten är borta! Halleluja, thank god och allt vad det heter.

Imorgon är det jobb igen, om jag inte sagt det så är det ju förskolebarn som tar all min tid det senaste, det är underbart. Trivs SÅ bra och är så glad att detta jobbet hände mig!
Det jag inte är så taggad på är dom tidiga mornarna, är inte speciellt pigg där klockan 6-7 men what ever, jag överlever det med!
Kl 5 ska jag upp imorgon, men slutar ju tidigt då som tur är! Men får ändå ihop 8 tim, tumme upp på det!

Puss & kram & gonatt

Likes

Comments

Min vardag

Hello! Söndag kväll och det är hööög tid att sova!
Gårdagen var härlig med jobb och senare åkte vi på Gud<3Gbg i Fiskebäck! Så bra möte och lovsång!
Efteråt åkte vi hem till Emilia och Max, spelade kort och tjöta massor!
Idag har jag och sis vart i std och shoppat. Inte hänt mycket mer idag!

Nu-sova! <3

Likes

Comments

Min vardag

Hej hopp! Kommit hem efter en härlig kväll med gött folk! Vi hängde i kyrkan och lagade/åt mat och prata om allt mellan himmel och jord, bokstavligt haha..
Idag har inte hänt speciellt mycket så det var skönt att få komma iväg lite!
Jobb i Butiken i Kungälv imorgon så det kan vara dags att somna snart kanske..heh..
Glad idag btw! Hääärligt!

Gonatt! <3

Likes

Comments

Ångest & oro, Min vardag

Tänk vad mycket olika grejer vi människor går och bär på? Alla bär på sin egen historia och sina egna erfarenheter och händelser...det är en väldigt konstig tanke. jag vet ju vad jag har varit med om men att det finns folk som både bär på tyngre grejer och att det finns dem som bär på liknande grejer som jag!

Jag har burit ett ganska tungt lass med skit de senaste veckorna och ett ännu tyngre lass i en helt annan kategori under flera år nu. Och konstigt nog går dessa två ihop nu och tillsammans blir ett känslomässigt kaos.
Jag har under flera år nu som i starten kallades för nedstämdhet på grund av stress blivit depression som måste medicineras och konstant behandlas i tanke och praktik.
Dem senaste veckorna har jag kämpat med att må bra efter att ha fått hjärtat krossat. Jag blev helt förstörd trots att jag vet att det inte kunde bli det jag hoppats på.
Egentligen beror nog just hjärtekrosset på besvikelsen och sveket och kanske inte direkt på grund av personen i sig. Men känslan av att man egentligen inte var så viktig, att man bara var någon att ha sålänge den är inte trevlig. Och den jäkla känslan av att man borde lyssnat på sig själv från första början. Hjärnan och magkänslan går alltid åt rätt håll. Hjärtat går åt ett helt annat håll och i detta fallet åt HELT FEL HÅLL.

Plussar man ihop mina senaste år av kamp mot ångest och nedstämdhet med den här känslan av att vara värdelös och så liten, så blir det ingen bra kombo tyvärr.
Fast hur skulle det annars bli?....
Jag skulle iof önska att jag var så tuff så att jag bara la allting bakom mej och att jag bara kunde skärpa mig och leva vidare både från det här kraset och ångesten. Men o andra sidan tror jag inte det är speciellt nyttigt heller, jag tror man behöver få känna lite, kanske bara få ligga i sängen i mörkret och tänka igenom varje liten grej vi gjorde ihop och tänka på hur allt blev som det blev. Att bara få bearbeta vad som faktiskt har hänt och i detalj och väldigt specifikt komma på hur man ska kunna gå vidare och jobba sig upp från det här djupa dalen. Hur man ska bygga upp den här självkänslan och självförtroendet som är som bortblåst igen. Hur man ska komma över bara den lilla men ändå så stora grejen som tanken "Varför var jag så fruktansvärt korkad?!"
Jag tror bara man måste komma in i ett positivt flow där man tänker typ "what does not kill you makes you stronger" haha... men seriöst.

Och den här himla ångesten, som är så otroligt levande hela tiden, den kommer när den vill och den är som ett stort blurr framför ögonen när man ska ta sig för något och egentligen ett lika stort blurr när man bara ska ligga i soffan. En bättre beskrivning är kanske egentligen att det känns som någon sitter på din bröstkorg och gör det svårt att andas och samtidigt skriker i ditt öra att du är värdelös. Och där har vi också nedstämdheten och depressionen. " du är värdelös " det är ett genomgående tema kan man säga.
Man känner sig bara så liten, så äcklig, så tråkig, så trött och man orkar bara ingenting. Man orkar inte leva men man vill inte heller dö, man orkar bara ingenting.
Och det man ändå gör känns som ett maraton.

Men vet ni vad..det här är vad lilla jag bär på, tänk då hur mycket mer eller mindre någon annan bär på? Vad bär du på? Vad lever du med i din vardag?

Likes

Comments

Ångest & oro, Min vardag

Hello! Tomt här ett par dagar..
Haft ångest och bara vart nere i några dagar nu så det har inte blivit mycket av nått..men ibland får det bli som det blir.
Idag iaf har jag varit glad och känt lycka och lättnad för jag har en ny arbetsplats och ett helt nytt jobb!
Är numera förskolefröken, i alla fall några månader fram!
Ska bli så kul att jobba med barn och bara göra något helt nytt som sagt! Är såklart lite tufft också att inte ha någon erfarenhet men det får man ju och eftersom jag kommer vara i stort sett på ett och samma ställe så kommer man ju in i just det ställets rutiner med..så det känns bra och roligt i det stora hela ändå!

Så ligger det till iaf! Kommer ett lite mer känslomässigt inlägg inom kort tror jag! Behöver skriva av mej, hoppas det blir lika intressant och nyttigt för er som för mej.. ;)

Likes

Comments

Min vardag

Vad i hela gör man en lördagskväll när alla är upptagna och jag är rastlös?
Tog ett bad förut, de va skönt men nu då?....
Det här är det värsta, alltså DET VÄRSTA jag vet! När man bara vill hitta på något roligt men inte kan...gaaah blir helt störd. Får sån ångest också när det blir såhär för jag känner mej så ensam, jag vet att jag inte är ensam men det känns alltid så tomt och typ sorgligt när jag är rastlös, blir så himla deppig...haha...nä Olivia, skärpning för i helvete...
Aa what ever blir väll tidigt i säng då eller serietittande hela natten...vilket känns mest värt?

Likes

Comments