View tracker

TJA!

Jag ligger just nu i min säng. Och jag började tänka på Samir. Inte så många som vet kanske,men Samir betyder faktiskt sjukt jävla mycket för mig. Första gången jag såg honom var när han va med i Paradise hotel 2014. Det var där allt började. Jag tror att dom flesta känner igen Samir från Paradise hotel eller från Melodifestivalen. När man bara ser honom på en skärm så ser dom flesta honom som en helt vanlig människa. Visst han är en vanlig kille på 26 år,men han är speciell i mina ögon. Första gången jag såg honom fastnade jag för honom direkt! Jag skapade ett fanpage på Instagram,döpte om mig till Olivia Badran på alla sociala medier osv.

Sen tog jag en liten paus från honom. För jag kände att jag blev för "besatt". Tänkte på honom hela tiden,fick nästan ångest om ja inte la ut 3 bilder om dagen på honom. Grät för att jag tänkte "han kommer aldrig gilla mina bilder" osv. Så glömde jag honom över kanske 4 månader.
Sen såg jag ett klipp på youtube där Samir var med. Åh ja blev "intresserad" av honom igen. Så jag fortsatte med mitt Instagram konto.

När plötsligt mitt liv vändes helt.. jag började må dåligt över saker,få ångest och genom en lång period mådde jag riktigt dåligt!
Men där kom ju Samir med i bilden. Han började gilla bilder allt oftare. Han svarade och jag å några andra tjejer skrev med honom i grupper,fick tag på hans mobilnummer så skrev med honom ofta där,pratade en gång med honom i telefon osv. Då när jah mådde som allra sämst fanns han alltid där! Han stöttade mig hela vägen! Jag mådde bra av honom. Än idag är jag glad över att han finns,för ärligt vet jag inte vad jag skulle gjort utan honom vid min sida!

Förr va min dröm att få träffa honom och prata med honom, vilket jag har fått gjort! Känslan att få stå bredvid och kunna säga "jag älskar dig" till människan som förändrade ens liv,ja de e obeskrivligt! Jag är alltid glad när jag är med honom. Börjar gråta när ja ser honom för han är speciell i mina ögon!

Asså kramarna han ger,döda mig asså omg. Senast jag träffade honom var 31 juli. Vilket var as länge sen. Saknar honom extremt mycket!! Men det som gör allra mest ont i hjärtat är att jag inte har någon aning om när jag ens kommer att få träffa honom igen! Om 5 månader,om 8 månader ingen aning. De är de som får mig må dåligt just nu. Men ser man hans namn komma upp på skärmen får jag ett leende på läpparna. "Samirsbadrans gillar ditt foto, Samir badrans kommenterade din bild" de är sånt som får mig på lite extra bra humör!

Samir är en sån godhjärtad människa,han vill ingen något ont! Han vill att alla ska må bra! Han bryr sig om oss! Vilket betyder as mycket! Kom ihåg att bara sprida kärlek till denna kille, han förtjänar inget hat!! Skriv saker som får honom glad för det förtjänar han. Ibland mår faktiskt han också inte så bra. Och då behöver han allt stöd vid sin sida!

Men iallafall Samir Badran är den finaste människan som finns! Sen får folk tycka vad dom vill men det viktigaste är att han får mer kärlek än hat!

Natti och ha en superbra natt/dag💫❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 1 readers

Likes

Comments

View tracker

​                                   Heej!!🌟

Mitt namn är Olivia och jag är 13 år gammal. Jag har varit intresserad av att börja blogga väldig länge. Men har inte riktigt haft tid. Innan hade jag och en av mina bästa vänner en blogg tillsammans som heter OliviaMolly. Men vi hade inte tiden till att hålla den uppdaterad. Men nu ska ja ta tag i detta och börja skriva igen! Jag har tänkt efter lite om vilket ämne jag ska snacka om.

Efter lite tänke tid kom jag fram till att i detta inlägget iallafall ska jag prata om ämnet "Ångest". Ångest är ett ämne ja tycker att vi visar för lite! Därför ska jag prata om just ångest idag. 

Ända sen jag varit liten har jag haft ett väldigt dåligt självförtroende,igentligen skiftar självförtroendet beroende på vad det handlar om. Med vissa saker kan jag ha ett skapligt bra sjäkvförtroende,medans vissa saker kan trycka ner mig. Förr från när man var liten till kanske 4:an har jag mått bra,men från 5:an t 7:an har livet varit lite upp och ner om man ska vara ärlig. Det har väl handlat om olika saker. 

Det är vanligt att vi tjejer har/haft ett dåligt självförtroende pågrund allt snack i samhället. För att man ska passa in ska man se ut så och så,man ska ha dom kläderna,va med det gänget osv osv.. såklart finns det massor av killar som också har dåligt självförtroende. På något sätt känns det som killar inte vill visa det lika mycket. Dom vill vara coola osv,och för att vara cool kan man ju inte visa att man har ett dåligt sjäkvförtroende? Helt fel tycker jag! Vi alla är människor,vi alla har känslor men på olika nivåer. Jag får ångest för olika saker,det kan vara skolan eller något annat. Det är en obeskrivlig känsla att ha ångest. Men genom mitt liv har jag haft vänner och familj vid min sida,vilket hat stärkt mig väldigt mycket! Det finns vissa människor som funnits där lite extra. Vilket jag uppskattar idag! Tyvärr måste jag börja avrunda inlägget nu. Har prov snart och måste verkligen plugga vilket betyder att jag måste sova för att orka. Men ni får ha de toppenbra,kommer snart komma en del 2 på detta ämnade! Det lovar jag! Godnatt,godmorgon,goddag,när ni än läser så ha de toppen! Love u all!💫❤️


Likes

Comments

View tracker