Som jag sa igår var jag ute o åt för att fira min kusins födelsedag o tyckte blev väldigt kul.
Hon hade tagit med sig sån lek, tror den heter speak up eller något sånt o de var såå skämmigt haha, tur så gick de bra när jag skulle berätta ordet men fan va pinsamt o ha den i munnen till folk som man inte känner.
Men skit samma de var bra folk så man får väl skämma ut sig lite..
Sen hade hon gjort ett quiz om vem som känner henne bäst o som hennes kusin borde jag ju vinna men de gjorde jag INTE haha. Fick typ rätt på 3-4 av 9 frågor 🙄
Men allafall vi stannade där någon timme o hade de bra sen stack jag o Liv en sväng t kings o där var det rätt tråkigt faktiskt, brukar alltid gilla kings men inte igår.
Efter att gått runt i stan o kollat läget stack vi tillslut tillbaka t Nattkatten, det blev mer ös där ju senare de tiden blev.
Senare drog vi t Mandarin en stund, oxå rätt dött sen var de någon snubbe som betedde sig riktgt illa mot min vän, kalla henne saker o spotta typ efter henne. Kvinnoförnedring deluxe.
Så där var bajs så sist tog vi en sväng t Harris o där var det typ bara gamla så vid 3 körde en killkompis mig hem o det var såå skönt. Palla inte gå efter att mina fötter var helt sönder gångna :/

Så yas de var min kväll igår men spenderar man den med bra folk så är det fortfarande en oförglömlig kväll.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Är det bara jag som tänker sånna riktigt obehagliga tankar ibland?
Typ som att de ska komma en tsunami till Helsingborg? HAHA asså nu snackar vi sådan som hände i Thailand.
Eller att de typ ska komma psykopat människor o typ bomba ner hela världen.
Hatar seriöst sånna tankar, man kan fastna med blicken o bara tänka så sjukt konstiga saker o samband med de, hur SKA man göra om det händer?
Jag låter lite cp nu men jag kan verkligen få sånna syner i mitt huvud så jag typ inte kan släppa de sen.
Jätte obehagligt o jätte läskigt.
Istället för att vara positiv haha.
Från en sak till en annan så såg jag på HD att söder i Helsingborg, just där jag precis flyttat är de mest otrygga stället att bo på, både Stockholm , Göteborg OCH Malmö ligger inte på samma skala längre. Söder gör o de konstigaste där är att jag verkligen älskar att bo på söder hah, men man blir ju lite crazy när man läser sånt..:/

Whatever tänker inte flytta allafall :D

Men nog med mina crazy tankar. Idag fyller min fina kusin år så ja o några till ska ut o äta ikväll sen blir det förmodligen utgång efter de. Så denna lördagen ser jag väldigt mycket framemot.
Vet dock inte vad jag ska ha på mig vilket jag typ alltid varje dag har problem med hah.
Men det är jag väl inte ensam om att ha.

Tänkte ha en frågestund där men helt enkelt får fråga precis vad man känner för att fråga.
Kommer svara på dem frågor jag får på måndag så två dagar på er.

Nu ska jag sova en timme så man är full med energi till ikväll. 💕

Likes

Comments

Den tiden Robin åkte till Gotland med Sam kände jag en stor press på mig.
Ansvaret som mamma att ha ett hem till mig och mina barn. Det var fruktansvärt. Var väldigt längesen man kände den klumpen i magen. bara tänk er den känslan att inte få en lägenhet till bara dig själv, man blir ledsen och arg.
Men jag som har två barn MÅSTE ha ett hem till oss... Kände att jag ville fixa allt innan Sam kom hem och att allt är på sin plats.

Jag sökte säkert 50 lägenheter på kostnader jag inte egentligen har råd med men allt för att mina barn ska ha ett hem hos sin mamma. Jag hittade en lägenhet via blocket som jag sökte och berättade min situation och bara hoppades på de bästa.
Lägenheten var redan uthyrd men att den fanns en ledig trea i huset som låg på 9500 kronor i månaden.
Jag var skeptiskt men jag var tvungen.. dem kollade upp mig och då behövdes en borgensman vilket jag löste och sedan fick jag samtal om att vi inte var godkända och att jag inte fick den. Har nog aldrig känt mig så ur kontroll. Den känslan att inte ens ha en trygghet för både mig och barnen. Det värsta.
Dem 3 veckorna Sam var borta och jag mådde så kändes som en evighet, klumpen försvann aldrig. ´

Sen skrev jag ett meddelande om att ge mig en chans då min situation är akut och sedan med mycket om och men gav dem mig en chans.

Gick o kollade på lägenheten och kunde inte blivit bättre. Den är perfekt för oss och har aldrig mått bättre än nu. Den tryggheten man får att ha sitt egna hem och de ansvarsfulla man kände när jag fixat detta själv.
Blev så stolt över mig själv och bara den bästa känslan.
Jag vågade ändå inte vara över glad förens jag skrivit på papperna, man vet aldrig, man vågar inte släppa på allt och bara lugna sig.


Det bästa var när Liam började krypa på golvet och var så glad och när Sam kom hem och bara hade glädje i ögonen.
En stolt mami <3

Mycket kvar att göra i lägenheten men tills dess kan jag inte klaga.


Likes

Comments

Börjar med att förklara varför jag o Robin kom fram till att separera och finns väl lite olika anledningar kring det.
Jag och Robin har nog gått igenom det mesta ett förhållande kan gå igenom, som bråk, otrohet osv..
När saker som inte ska hända i en relation uppstår så bryter man alla gränser. Vi båda blev väldigt respektlösa mot varandra, sa dumma saker till varandra som trycker ner en och får en att må skit.

Vi gjorde saker mot varandra för att få bekräftelse från andra håll för vi själva inte kunde ge varandra de i behövde.
Vilket redan där borde gjort att vi lämna varandra men har verkligen kämpat in de sista och båda insåg att inget funkar såhär.

Vi har ju som dem flesta vet två barn tillsammans vilket man inte ångrar men det blir ju känslosamt när man delat så mycket tillsammans och sedan vänder man ut o in på hela sitt liv. Man blir singel, sover själv, äter själv, bor själv och får börja kommunicera med varandra o prata på en helt annan nivå om det som betyder något och försöka glömma all skada som vi gjort mot varandra..

Det blir tillslut att man inte orkar för finns inte tilliten där så finns det inget att reparera. Man kommer ju alltid behöva hålla kontakten för barnens skull och där får man bara gilla läget och börja mogna på riktigt, men när man förlorat respekt och allt de ett förhållande innebär måste vi försöka göra på allt på ett bättre sätt. Vi har blivit hyfsat bra vänner nu efter 2 månader ungefär o vi båda känner att vi börjar må bättre vilket bara är positivt.

Det är inget kul att behöva gå ut med offentligt men om jag inte skriver detta så kan jag heller inte börja blogga för då hade ni blivit helt förvirrade hah.

Men så är det och det var på sätt o vis ett gemensamt beslut och vi känner ju varandra i princip utan till så vi vet vad vi ska göra o inte göra för att hålla kontakten nu och inte förstöra för våra barn.

Många undrar oxå hur barnen mår utav detta då dem såklart ( allafall Sam ) märker att saker är annorlunda nu.
Pratar då med Sammis förskola varje dag om hur det gått för Sam sen detta hände och glad som jag är så märker dem absolut ingen skillnad vilket är den störta lättnaden egentligen. Vi gör saker med barnen minst en gång i veckan tillsammans för att synas ihop och vi har oxå precis börjat med varannan vecka.

Så nu vet ni varför det har blivit som det har blivit och nu kan jag börja skriva på ett annat sätt tack vare detta inlägget.

Likes

Comments

Nu har jag gått in i samma sak igen. Vet exakt vad som tänks, Olivia börjar blogga IGEN hah.
Men ja faktiskt jag gör och det är lite komiskt men vafan, varje gång sitter jag o undrar varför jag slutar!?

Tycker det är skitkul att skriva, typ berättelser jag kommer på själv, anteckningarna i telefonen är ööööver fulla av massa skit bara för att skriva ner.
Hade seriöst, låter jätte fult men på riktigt kunna göra slut med en kille på ett sms bara för att jag förmedlar min känslor bättre. Annars glömmer jag vad jag ska säga typ hah. Riktigt fegt o skulle förmodligen aldrig göra det men ändå :/
Men med de sagt så Olle Is back :D AGAIN

Denna gången blev det en helt ny blogg, då för att känna nystarten och blir roligare när man ser att den börjar fyllas med både bilder & skrivande.
Det har hänt en del sen jag skrev sist så tänkte att jag förklarar mig kort och tar varje händelse i separata inlägg sedan.

Jag reste med mina föräldrar, mina söner och Robin, till Spanien i Oktober som en present till mig då jag fyllde 18. ( och min underbara son Sam fyllde två där )
Där efter har det blivit att jag och Robin kände att vårt förhållande inte längre fungerar, inte pro grund av resan , kanske såg så ut men av olika anledningar som jag kommer ta upp i nästa inlägg.

Precis efter att vi kommit hem från resan tog Robin Sam åkte till Gotland i 3 veckor. Skönt, men samtidigt de jobbigaste jag gått igenom o vara utan min lilla pojke så länge!! Men han fick egentid med sin pappa och jag fick egentid med Liam.

Där på sökte jag massa lägenheter och mådde väldigt dåligt då för att alla vet hur svårt det är att få en lägenhet idag och därav var jag väldigt ledsen o upprörd att jag inte skulle få ett fint hem till mig o barnen. Men det fick jag!!! Sjukt glad och tror faktiskt jag fått en lägenhet jag aldrig kommer vilja flytta ifrån! Sålänge jag inte kan köpa värsta huset så kommer jag aldrig lämna denna lägenheten haha!
Kommer ett inlägg med bilder och om hur jag fick den osv..

Sedan under de 3 veckorna var det oxå ett jätte fint bröllop för min farbror, som oxå kommer komma i ett separat inlägg. Det är en del att se framemot att läsa.
Så nu startar jag en ny blogg med massor av känslor o åsikter så får vi väl se om lilla jag lyckas göra detta bättre än senast.
POOOOSS





Likes

Comments