View tracker

Regn. Det är allt jag tänker på. Regn.
Alltid när det regnar ute hukar sig folk för regnet, springer för att dem inte vill bli blöta. Klagar, suckar och stönar och bara längtar tills det ska bli sol igen.

Jag gillar regnet. Det är så fint, tänk er att sitta inne en kall sommardag och titta på film medans regnet bara öser ner. Tänk er att bara sitta och kolla ut på en himmel som gråter.

Jag vill någon gång innan jag dör ha stått ute i regnet och förklarat min kärlek till någon, jag vill ha blivit sårad i regnet så att jag inte behöver gråta ensam, men jag skulle också bara vilja sitta där, och kolla på alla som hukande springer för att inte bli blöta och bara iaktta dem. ja, gud vad mycket jag vill göra i regnet.
Jag känner att det skulle bli mer effektfullt att görs saker i regnet bara. Det är så spännande på något sätt. Jag vill att det ska regna nu, så att jag kan få släppa på alla mina känslor.

Jag är i och för sig inte en person som brukar gråta.. jag blir typ bara lite mer off än vanligt, svarar inte på tilltal, sitter mest tyst för mig själv och mina tankar är redan långt borta om jag skulle svara på en uppgift i skolan.

Nu vet jag ju dock att lite regn inte kommer att lösa saker mellan oss, det kommer inte lösa någonting alls faktiskt. Men jag vill ändå tro att att det gör något bra för oss. Jag menar, regnet är ändå en stor del till att alla blommor kan blomma och alla växter kan leva.

Likes

Comments

Woaah Olivia visar hud! Nämen hjälp.
Fast ja, så är det ju.
Här har ni mig.

Att klä av sig och att visa upp lite hud på nätet är något som man fått inpressat i huvudet sedan man var liten att det är ett stort NEJ, så gör man bara inte. Särskilt inte som tjej. Men vet ni vad? Modeller gör det hela tiden, vad är det för skillnad om jag nu skulle göra det? Skulle det bli större diskussioner? Mer hat? Förmodligen.

Det värsta med detta inlägget är att precis innan jag satt mig ner och började skriva det så stod jag på vågen framför spegeln och betraktade min kropp med ett frustrerat ansiktsuttryck.
Jag blev så frustrerad över att det där semesterkilot ännu inte lämnat min kropp även fast jag tränar mer och äter mindre.
Men siffrorna på vågen är ju inte allt.

Mitt välmående går i perioder. Det finns de perioderna där jag tycker så illa om mig själv och min kropp så attJag inte vill byta om efter skolgympan med alla andra. Jag skulle kunna skolka simningen alla dagar i veckan och få underkänt bara ingen behövde se min kropp.
Jag gillar inte när folk kollar på mig men vem gömmer jag mig egentligen för? Vad har jag egentligen att bevisa? Min kropp är för mig, bara för mig. Jag tränar för att må bra själv, inte för att fler ska tycka om mig.

Jag vill för allt i världen aldrig höra kommentaren "men gud så fin du har blivit!" från någon, för vadå blivit? Har jag inte alltid varit fin eller? Krävs det svält och hård träning för att klassas som fin? Nej. Nej det gör det inte. Jag är fin oavsett kroppsform och detta vill jag att ni alla har i åtanke.
Tack.

Likes

Comments

Det är inte kärlek mina vänner, det är allt annat vi känner.
Se inte på mig som att ni förstår, för hela jag är ett öppet sår.
Vill ni veta hur jag verkligen känner, så ta er tid att läsa mina vänner.

Älska mig i hemlighet, sådär så att ingen av oss vet. Varken du eller jag, det bara händer en dag.
Ni bör älska mig försiktigt, det är då det blir på riktigt.
Jag är på insidan ganska skör må ni tro, även om jag på ytan är rätt självgo.

Till dig som sårade mig så djupt. Det är ju sjukt.
Jag har förlåtit dig gång på gång, men detta var en sista gång.

Jag har lovat mig själv att må bra, även om det krävs en påminnelse var da.

Tror ni någon kommer att kunna älska mig i hemlighet? Nej, det är det ju ingen som vet.
Lägg inte tid på mig, jag kommer ändå inte säga hej
Bara kolla bort och le, för att jag vet redan nu vad som kommer att ske.

Likes

Comments

Wohooo jag har blivit förkyld!!! Det började med lite feber för någon dag sedan, sen övergick det till huvudvärk och jag tänkte "ja shit jag kanske klarar detta till nyår ändå" men nej! Imorse vaknade jag utan röst också. Så nu taggar vi inte nyår längre. Nu taggar vi ligga i soffan och mysa med bra musik, lite te och kanske någon bra bok.

Jag har försökt kollat på serier också men då somnar jag bara och sen har jag nästan redan kollat igenom Netflix alla serier och filmer så det är ju rätt tråkigt.

Men ni får sköta om er så länge! Hang loose. 🤧

Likes

Comments

Det har varit ganska dålig uppdatering här på sista tiden. Men nu jäklar blir det ändring på det ska ni se.

Det har varit ett ganska lugnt lov hittills tycker jag.
Jag har haft väldigt mycket att göra men inget som är energikrävande på något sätt. Jag har träffat lite kompisar, firat jul, festat och nu är det bara nyår kvar sen var detta året avklarat.

Har ni några mål som ni vill uppnå för 2017 då?
Jag har faktiskt ingenting som jag vill uppnå med 2017, det känns som att 2017 kommer vara Ett rätt meningslöst år. För mig är det liksom bara en lång transportsträcka mellan vuxenlivet och barndomen, helt jäkla meningslöst.
17 är en sådan ålder som man bara vill ha överstökad för den är så onödig. Like, vad kan man göra när man är 17?
Man får inte vara ute på krogen, eller, man får egentligen inte göra någonting eftersom man inte är myndig och man går andra året på gymnasiet... liksom hur tråkig ålder är det inte? Jag tänker att jag får satsa allt på 2018 istället.

Likes

Comments

Jag har suttit och raderat flera hundratals bilder med oss på. Flera hundratals minnen som bara rinner ut i sanden tillsammans med vår vänskap. En hel våg av känslor väller över mig. Andas hinner jag tänka. Andas.

Bänken där jag träffade dig för första gången står tom. Jag ställer mig på den kalla bänken och blickar ut över staden full av ljus, men ändå så mycket mörker. På sommaren är den levande, full av skratt, känslor och förhoppningar. Nu är den bara ett gåtfullt mörker. Ingen är ute, det är alldeles tyst.

Jag borde bege mig hemåt på den mörka stig jag kom ifrån, men det är så motbjudande. Jag vill bara sitta här en stund på denna bänken och minnas våra samtal tillsammans. Lämnar jag bänken nu så lämnar jag även oss men det steget är jag redo att ta. Jag är redo att lämna denna mörka staden bakom mig och bara dra. Dra till en plats långt bortom detta.

Likes

Comments

Imorse blev vi väckta halv sex av in springande tvåor som maxade musiken och tände alla lampor... det var ett väldigt milt vaknande tycker jag...

Sen satt man där lite halv dö på morgonen och skulle få resultat om vilka som hade vunnit rollspelet vi hade igår... och självklart vann det bästa landet. (Mitt alltså)

Vi fick massor med godis, helt underbart.

Sen efter det tvingades vi ha idrott... vilket inte ens hälften klarade av för dom var så trötta så de gav upp och satt sig i ett hörn och surade istället. Efter idrotten hade vi svenska... och jag kan ju inte säga att svenskaläraren lyckades särskilt bra för att ALLA somnade... till och med jag... och det var ganska skönt faktiskt.

Nu har jag precis kommit hem från en runda på gymmet och ska väl ta mig något att äta snart och sen gå och lägga mig igen.
Men ni får ha en trevlig fredag så ses vi när vi ses och hörs när vi hörs.

Likes

Comments

Ja då var det vår tur. Den årliga workshopen för alla ettor äger rum precis nu. Jag måste faktiskt ge lite cred till tvåorna som gjorde dagen/ kvällen rätt underbar.

Massa samarbetsövningar som förberedelse inför FN-rollspelet i februari. Vi skulle göra ett eget land, göra en flagga och film till landet och sen hålla i ett litet rollspel på slutet. Det var faktiskt rätt kul.
Sen fick jag ju lära känna honom också. Han som det så länge snackats om, han som man nästan inte kunnat låta bli att älska genom alla berättelser man hört om honom. Och visst, han var schysst. Men det kändes lite som att jag redan kände honom.


Och nu är det som vanligt när jag är någonstans att jag inte kan somna... jag tänker för mycket. På våningen under är det fullt ös men jag känner inte för att ingå i kaoset så jag håller mig i den tysta sovsalen. Jag skulle kunna resonera mig fram till att jag bara lever en gång och borde gå mer och ha kul... men det passar sig inte idag.
Godnatt från mig... hon som bara tänker och tänker...

Likes

Comments

Det är dumt att säga att jag mår bättre nu, för det gör jag inte. Men jag jobbar på det varje dag.

2016... ja oj vilket år... jag har följt samma gamla vanor hela året. Jag skulle nästan själv redan i början av året kunna gissat hur det skulle sluta, och det var inte speciellt märkvärdigt må jag säga er. Men sen i helgen så bara kom värsta cliffhangern och mitt liv förändrades totalt. Jag hänger inte med alls. På bara några timmar hade mitt liv förändrats helt.
Jag tänkte faktiskt ge upp ett tag. Sjukskriva mig, gräva ner mig själv i min säng och tycka synd om mig själv. Men vafan, det är ju inte jag. Här lever vi i tankarna om att vi i alla fall försöker! Och om vi inte reser oss igen och försöker så har vi redan misslyckats.

Igår var helt fantastiskt. Jag klarade att koppla bort och glömma. Jag klarade att få fram det där äkta skrattet som känns enda in i benmärgen och som är sådär underbart. Inte det där fejkade leendet jag alltid bär för att förvirra människor. Detta var äkta.

Nu taggar vi en natt på skolan mellan torsdag till fredag... jag tycker mest det känns skrämmande att ligga och sova med folk jag egentligen inte känner. Men jag klarar det.

Likes

Comments

Kan ni inte se hur påsarna under mina ögon bara växer? Ser ni inte att hoppet i mina ögon är borta?
Jag sökte hjälp och fick rådet "tänd ett ljus" men inte ens den lilla gnistan av ljus kunde bota allt det starka mörker som tagit över min kropp.
Det faktum att jag ljuger er alla rätt upp i ansiktet har jag inga problem med. Det sorgligaste är att ni tror på mina lögner.

Du som slet upp mig och spottade i mina sår, är du verkligen så klok som du påstår?
Jag undrar vad folk skulle säga om de såg monstret som ätit upp din kropp.

Jag iakttar det du gör noga denna gången och jag känner ingenting. Ingenting alls. Just nu är vi bara främlingar som bär på varandras hemligheter. 

Jag har kommit till det stadiet där jag inte längre bryr mig. Ingen kan såra mig mer än du gjort. Ingen kan vara fylld av mer har än du. Men jag har tagit det förut. Jag låter dig inte ta mig denna gången heller. 


Likes

Comments

  • Snapchat
  • Blogkeen
  • Nouw