Vi skåningar har sportlov nu och jag och min syster bestämde oss för att ta en tur till den en aning kalla huvudstaden... Det blev Inga sköna solsemestrar här inte.

Det är snöstorm här och jag ångrar redan starkt valet av att åka hit. Snöstormar är roliga om man får sitta inne i lugn och ro och kolla på den men inte om man ska ut och brottas med kaoset en hel dag då blir det mer som en nitlott.
Skulle jag velat ha snö så skulle jag nog valt att åka skidor istället.

Stockholm är fint, även fast staden ligger begravd i snökaos så är den rätt fin. Inte så fin som den är en varm sommardag förstås när man kan njuta av den med en glass in handen och solen som lyser upp alla mörka hörn men den har ju sin charm ändå.

Den del av Stockholm jag gillar bäst är söder. Fasiken vad coola människor det bor där. Dom har den stilen jag alltid drömt om, den stilen jag saknar. Dom är sig själva, klär sig fräckt. Jag var in på en toalett på en restaurang idag som var helt nerklottrad av ord, meningar, känslor. Den kändes levande, även fast folk oftast ser klotter som något negativt så ser jag det lite som konst, ett sett att förmedla sig på.
Vi var in på en del butiker efter det också och imorgon bär det av till mall of Scandinavia.

Stay cool. Kram.

Likes

Comments

Jag är inte längre samma person som jag var för ett år sedan. Jag har blivit tvungen att uppdateras, skapa en ny version av mig själv. Jag tvingade mig själv att le, le tills det var på riktigt och tills jag inte kände smärtan längre. Även fast det krävde all ork jag hade för att få fram leendet så lyckades jag.
Även fast jag nästan jämt kvävdes i mina egna tankar så log jag.

Relationer mellan folk på distans är inte lätt. Det krävs tillit och engagemang från båda parterna.
Jag lyckades komma över en vänskap på distans för några år sedan. Först var det ju spännande, vi träffades och pratade ganska intensivt ett tag, men jag antar väl att vi båda två insåg vad vi egentligen gett oss in på och vad det hela skulle innebära och tog avstånd från varandra ett tag.
Efter ungefär ett halvår av nästan helt tystnad från båda två tog vi upp kontakten igen och den blev nu starkare än någonsin. Vi träffades, pratade och skrattade och för en sekund kändes det så levande, så underbart, jag kände tillit. Då kom nästa problem, saknaden. Den ständiga saknaden av honom. Han var ju bara ett knapptryck ifrån mig, men jag kunde inte ringa.
Livet kom ivägen, vi hittade nya vägar i livet, vägar som ännu en gång innebar tystnad, denna gången kanske tystnad för alltid.
Vem var jag ens för honom? Betydde jag något? I dagens samhälle får ingen en förklaring, man får bara leva med att ständigt undra. Visst är det konstigt att man kan lära känna en person så bra på så lång tid och sen inom någon minut är den borta. Livet... ja så är livet.

Jag tror aldrig att jag sagt det till dig men jag var kär, kär i dig. Jag ville skriva det till dig, till världen. Men hur naivt skulle det inte låta? Så jag bara log, jag log tills smärtan var borta.


Likes

Comments

Det har varit hektiska tre dagar vilket har inneburit att jag tyvärr inte hann skriva något om gårdagen för att jag satt och slipade på tal i min ensamhet tills klockan blev två på natten. Skoj. Gårdagen var främst förhandlingar av de resolutioner som gått vidare under måndagens lobbying. Det var tal för och emot resolutioner, röstningar och tillägg. Alla förhandlingarna tog runt 7 timmar att gå igenom så gissa om man var trött när man sedan kom hem.
Som grädde på moset så inföll sig alla hjärtans dag även igår men det var inget jag hade tid att lägga någon större vikt i eftersom vi hade fullt upp med annat. Jag lyckades dock sprida lite kärlek under dagen genom att skicka anonyma lappar med fina ord till lite olika människor runt omkring mig hehe..
hoppas att andra tog vara på dagen och fick en fin dag med nära och kära iallafall.

Nu kan jag med lättnad och glädje meddela att rollspelet är över. Jag har redan nu mentalt tagit lov efter dessa intensiva dagarna så hur jag ska klara av resten av veckan återstår att se.

Här med tackar vi och lämnar över ordet. Tack.

Likes

Comments

Nu är det officiellt! Mitt första (och förmodligen sista) FN-rollspel invigdes idag! Med lite blandade känslor.
Flera öppningstal hölls, lobbyingen var i full gång ganska snart och det var faktiskt rätt spännande eftersom det är detta vi jobbat med sedan november och detta alla äldre pratat om så länge. Så att nu äntligen få vara med och spela var ju kul. Det enda negativa med dagen var väl att jag spelar delegationen Sydkorea som inte är särskilt aktiv i några av FNs frågor så för oss var denna dagen rätt meningslös. Alla andra höll på med lobbying men vi gav upp ganska fort och fick istället sitta och slipa på tal inför morgondagen.

Rollspelet håller nämligen på i 3 dagar och under dessa dagarna är vi en FN kandidat och diskuterar frågor som tas upp i FN. De olika länderna pratar om sitt ställningstagande i frågorna och sen ska vi väll tillsammans komma på lösningar på alla världens problem typ. Spännande.

Jag skulle inte vilja påstå att jag är ett stort fan av att stå och prata inför en massa människor så detta kan nog vara en av de värsta sakerna jag varit med om i mitt liv. Men jag får ju tänka på att jag blir ju några upplevelser rikare i alla fall och övar jag inte kommer jag ju aldrig att bli bättre på det.😁

Ha det fett så länge.

Likes

Comments

3 saker jag ser fram emot:

- Sommarlovet

-Resan till Bali med familjen i sommar

-Att bli 18

3 saker jag ångrar:

- Att jag aldrig börjar med läxorna i tid.

- Att jag oftast pratar först och tänker sen.

- Att jag slutade att dansa.

3 saken jag vill:

- Åka till värmen

- ut och resa

- komma på vad jag ska göra med mitt liv.

3 saker jag inte kan klara mig utan:

- Min mobil, helt klart min mobil.

- Choklad.

- Mina kompisar.

3 saker jag borde:

- Plugga.

- Träna.

- Bli lite mer ödmjuk mot dom runt omkring mig.

3 saker jag kan:

- Skriva. Jag gillar verkligen att skriva och det är främst så jag brukar uttrycka mig. I textform.

- Vara ärlig. Det är kanske inte alltid så bra egenskap... men den finns där...

- Spendera mina pengar på onödiga saker.

3 saker jag inte kan:

- Sjunga! jag kan verkligen inte sjunga, men det är något jag väldigt gärna skulle vilja lära mig.

- Räkna ut mattetal... det kan ta mig ca 15 minuter att räkna ett tal. (Därför jag går samhälle heh)

- Äta kött. Det kommer för mig alltid att var ett mysterium.

3 saker jag ofta pratar om:

- Mig själv.

- Mycket gammalt som hänt mig som jag inte kan släppa.

- Hur mycket jag har att göra.

3 saker jag önskar mig:

- En ny mobil.

- Fler hål i öronen.

- En skönhetsoperation då jag är ganska missnöjd med allting hehe...

3 saker jag blir lugn av:

- Musik.

- Kompisar.

- En varm dusch eller en varm kram.

3 saker jag blir stressad av:

- Skolan.

- När det känns som att folk stirrar på mig (tex på gymmet) hehe.

- Människor som är tidsoptimister.

3 allmänna saker om mig mig:

- Jag är alltid fysiskt kall, men det är inte så att jag fryser, jag är bara alltid kall.

- När jag blir kall (vilket är ständigt) så ändrar mina händer färg till en blå/ lila nyans och mina händer svullnar (ytterst ofarligt och inte smittsamt men det ser läskigt ut).

- När jag blir stressad blir jag som paralyserad och får ingenting gjort. Ingen kan få kontakt med mig och jag gör allt mycket långsammare än vad jag i vanliga fall skulle gjort.


Långt inlägg jsg veet! Hoppas inte det gjorde något. Kram.


Likes

Comments

Rädd för mörkret och allt det har att gömma.
Rädd för ljuset och allt det har att avslöja.
Rädd för kärleken och ensamheten den lämnar efter sig.
Rädd för folkmassor och allt som man missar.
Rädd för att bli lämnad ensam och bli bortglömd.
Rädd, jag är bara rädd, rädd, rädd för allt.

Min osäkerhet, desperation och rädsla blir som en drog som jag inte kan hantera.
Men ändå vill jag ha mer. Jag vill ha en bekräftelse på att jag duger.
Jag vill att någon ser mig, stannar hos mig, frågar hur jag mår och inte bara accepterar en annan av mina lögner. Men förr eller senare är ändå alla borta och jag måste börja om från början, i samma ensamhet, samma mörker.

Jag saknar våra eftermiddagar som vi brukade tillbringa tillsammans efter skolan, de eftermiddagarna vi egentligen bara tillbringade framför en film tillsammans sovande. Jag saknar alla skratt vi utbytte, alla problem du faktiskt hjälpte mig lösa. Med andra ord så saknar jag dig något enormt men jag vet inte hur jag ska säga det till dig och jag vet verkligen inte hur jag ska få tillbaka dig som min vän.
Jag saknar den tryggheten jag kände hos dig, en del av den tryggheten tog du med dig när du försvann och ersatte med rädsla.

Jag lovade mig själv att aldrig mer skriva om dig, aldrig mer prata om dig men se på mig nu.
Jag har inte ens märkt hur jag börjat gråta förrän mina kinder är blöta av salta tårar och mina ögon svider i takt med att mitt hjärta sakta försöker glömma dig. Min vän.

Likes

Comments

Idag var det filminspelning på G. Medeltiden för hela slanten. Vi skulle göra en film om digerdöden och hur den spred sig i Sverige på sent 1300-tal och jag skulle spela den dåvarande läkaren eller pestmästaren. Vi klarade det väldigt bra och förhoppningarna på denna sjuka film är ganska höga faktiskt, nu fattas ju bara betyget förstås.

Sen händer det väl inte så mycket mer i mitt liv just nu, bara massa plugg. Jag har alltid undrat och beundrat de människorna som kan gå i skolan från 8-4 varje dag och sen när de kommer hem direkt sätta sig ner och börja plugga?? Även hur mycket skit jag än har att göra så kan jag inte sätta mig ner efter 8 timmar av fokus i skolan och sen direkt när jag kommer hem igen sätta mig och plugga? Det finns inte i min värld. Många ser det som nonchalant att inte prioritera pluggandet eftersom det sen kommer forma min framtid. Men hur hade de tänkt att jag skulle kunna forma min framtid om jag är trött, har utvecklat psykisk ohälsa och är omotiverad? Jag lider inte av att inte alltid prestera, att inte alltid vara bäst, tvärtom.

3 saker jag är tacksam för idag;
• Att vi har gjort färdigt hela filmen om digerdöden.
• Att jag faktiskt åt något annat till lunch än vårrullar. (Som sagt, man måste uppskatta de små detaljerna i vardagen) 😂
• Den där timmen jag spenderade på Ikea med mamma idag, har inte varit bara vi på jättelänge och den tiden behövdes verkligen.

Likes

Comments

Jag har lärt mig att stå på egna ben nu. Att kämpa ensam. För hur man än gör i livet så kommer man alltid någon gång att sluta helt ensam.

Idag ska jag till Staffanstorp och fira mina bonusbrorsor farmor som fyller år. Det är väl i princip dagens happening, sen så blir det väl det ständiga pluggandet. Det blir så ständigt för mig för att jag alltid försöker att undvika det. Jag måste bara lyssna på musik medan jag pluggar, vilket alltid slutar med att jag är fokuserad i 10 minuter och sen hittar ni mig i en annan del av huset sjungandes eller dansandes. Eller så måste jag bara svara på den snapchaten, och sen slutar det med att vi har en konversation om hur man löser världsfreden istället... ja det är ju ett förbättringsområde som jag har kanske...

Vad ska alla ni andra göra idag? Njuta av det fina vädret? Ta en fika? Plugga? Vad ni än kommer fram till så se till att njuta av det till fullo, även om det bara en liten sak. För Innan du vet ordet av kanske det lilla saken har tagits ifrån dig.

Nu ska jag gå och äta frukost, jag känner för något riktigt onyttigt idag. Vad det blir vet jag inte än. Men onyttigt blir det i alla fall.

Likes

Comments

Lycka hörreni, vad är det?
Skulle jag i detta nu kunna påstå att jag är lycklig? Även fast jag har begränsat med pengar och inte bor i något tropiskt paradis land?
Ja, det skulle jag nog kunna påstå. För jag är ju lycklig på sätt och vis, jag är ju så glad och så motiverad och har så många runt omkring mig som ger mig styrka och tips i livet.

Men lever jag livet fullt ut då? Tar jag vara på mina begränsningar och gör det bästa av situationerna?
Jadu, det vet jag faktiskt inte om jag gör. Kanske är det ett av mina bredaste utvecklingsområden?

Idag fick jag ett bra tips av en klasskamrat som sa att hon efter dagens slut brukar skriva ner 3 saker som hon är glad eller tacksam över med just idag.
Jag tänkte då att det vore en bra sak att börja med. Det är liksom en lätt uppgift, den tar ingen extra tid av livet och man får verkligen reflektera över dagen på samma gång. Hur bra?!

Mina tre saker för idag blev;
• Mina vänner. Jag är så sjukt glad att jag har hittat just dem. Några jag kan tramsa med, skratta med och bara ha högljudda argument med.
• Christer, vår filosofilärare. Utan hans visa ord och hans lektioner skulle jag aldrig tänkt i dessa banor och sett det från flera perspektiv.
• Och han. Jag hoppas verkligen att han vet vem han är, för jag vet att utan hans svartsjuka, utan hans ifrågasättning och utan hans hårda beteende skulle jag inte varit här nu. Jag skulle inte ens reflekterat över mitt sjuka beteende. Han la grunden till min lycka idag, genom att gå den hårda vägen runt och jag måste bara älska honom för det.

Puss o kram 💜

PS. Bilderna nedanför är från kvällen spenderad med vännerna på pinchos. Länge leve vi. 🎉


Likes

Comments

Här har ni den verkliga sidan av mig. Jag är osminkad,Jag har ingenting att dölja, inte massa smink att gömma mig bakom, ingenting. Möjligtvis det mörka filtret och visserligen är det något gamla bilder men jag är ju densamma iallafall.

Det kommer alltid klagomål på hur mycket smink tjejer använder, eller hur mycket urringning man har på tröjorna. Men har man varken smink eller urringning så klassas man som ful. Iallafall i mitt fall. Men jag ska inte låta mig styras av alla andra, så här är jag, mer naken än någonsin. 😂

Likes

Comments

  • Snapchat
  • Blogkeen
  • Nouw