Vi somnar till vågskvalp då havet bara är några meter ifrån vårt fönster när det står som högst. Vaknar gör vi istället till alla tuppar som gal. Kanske det är de stora växlingarna mellan hög- och lågvatten som gör havsbotten rätt lerig? Så vi har än så länge hållit oss till att bada i poolen.

Siquijor (uttalas som att på engelska säga Sicky-whore) är en så pass lugn och stillsam ö att vi vågade hyra hoj igen. Det blev en tur upp i bergen. Genom byar med de allra gråaste och trasigaste små husen och skogen som trollband oss.

Mitt i ingenstans såg vi skylten där det stod HEALER och kunde inte låta bli att stanna. Framför huset var det bara lera och ut genom det fallfärdiga rucklet sprang små nakna barn. Men healern var inte hemma utan förväntades återvända om någon timme.

Vi körde vidare till grottan Cantabon men den visade sig vara förbjuden att besöka med små barn eftersom det kan vara väldigt halt där inne.

När vi stannade en bit längre fram efter vägen sa jag till Magnus; Jag är rädd här! Känslor av något spöklikt och skrämmande i skogen dök upp på ett märkligt sätt.

Vi fortsatte vidare till bergstoppen med ett trasigt utkikstorn, där vi mest också bara såg dis från molnen vi var mitt inne i. Och de tre flera meter höga korsen vända mot oss.

Växterna i skogen kändes anpassade till en värld för jättar med sina gigantiska blad! Istället för att följa vägen vidare ut till kusten vände vi om och försökte hos healern en gång till. Som ännu inte hade återvänt.

Trötta efter flera mil på sitsen återvände vi till vårt lilla hus, åt middag och Maja somnade. Så satt vi där med varsin telefon och slösurfade lite. Jag fick för mig att prova söka lite på healer och Siquijor. Sidan som kom upp gjorde mig tyst.

Siquijor är en ö känd för svart magi och onda andar. Många Filippinare som känner till historien har aldrig någonsin vågat resa hit. Deras healers anses också ha speciella krafter.

Skogen, känslorna, rädslan. Det kanske inte bara var fantasi...?

Nu bara måste vi ju tillbaka till den där healern igen!!

Gillar

Kommentarer

Vi hade verkligen ingen aning vad som väntade oss. Helt utan research hade vi bokat boende denna gång.

Allt efter ett tips i en facebookgrupp - Res & Upplev Filippinerna. Ett måste att gå med i för alla som är här eller tänkt resa hit.

Stiger i land på Siquijor.

Boka Coral Cay, sa jag till Magnus för bara några dagar sen. Utan att veta något mer än namnet. Det fanns inga rum lediga i de vanliga bokningsapparna så vi provade ringa.

Det fanns faktiskt något kvar. Hot water shower och ac var våra önskemål - sätt oss i något som passar!

Jag visste inte ens var på ön det låg. Vi försökte kolla lite på bilderna i efterhand och hoppades att det skulle bli bra.

Färjan från Tagbilaran tog oss smidigt över till Siquijor på några timmar. I hamnen hittade vi en tricycle som körde oss till hotellet. Det är en mil bort på andra sidan ön, påpekade föraren när vi ville pruta på priset. Hm var kommer vi nu hamna?

Redan när vi rullade upp på infarten till resorten kändes det så rätt. Havet glittrade mellan palmerna. Allt var lugnt och avslappnat.

Så fick vi nyckeln till vårt rum. Ett eget litet hus allra längst ner på stranden. På allra första parkett vid havet. Kolla in filmen på instagram @ojadventures

Rakt ut från vår veranda.

Vi har hamnat på ännu en sån där liten kokosnötsparadisö.

I hängmattan mellan palmerna.

Sanden dras in över hela golvet på nolltid. Det är väggar av flätade palmblad som olika små kryp lätt kan ta sig in genom.

Men vi märker det inte ens.

För allt är alldeles perfekt!

Gillar

Kommentarer

För att få se mer av Bohol hyrde vi chaufför från hotellet för en dag. På den lilla lappen fick vi själva pricka in vad vi ville se av sevärdheterna. Turen startade med Chocolate hills. Namnet kommer från att dom är bruna när det är torrsäsong.

Just nu är det gröna kullar.

Nästa stopp blev parken med Tarsier. Råtta, apa, råtta? Så söta och små med stora ögon satt dom och kramade trädgrenarna.

Tredje stoppet var de två hängande broarna. Byggda i bambu. Inget för den höjdrädde. Magnus gick på smått skakiga ben.

Det fjärde stoppet kunde vi hoppat över. Att titta på en jättestor orm. Tänkte det kunde bli kul för Maja att se ormen när vi tränat på djurord, men de hade tydligen också fler vilda djur i fångenskap där och det kändes det inget vidare. Särskilt de stora rovfåglarna som satt i minimala burar. Att jag inte lärde mig efter Saigon zoo.

Här kommer en bild på vår coola unge istället!

Nåja allt som allt var det en mysig dag. Bara att åka runt och se omgivningarna är så intressant. Se husen och vardagslivet i de olika byarna och städerna längs vägen.

Nu är våra dagar här snart förbi och det närmar sig avgång för färjan till nästa ö - Siquijor.

Gillar

Kommentarer