View tracker

Luften gick nog ur oss alla. Vi har rest vidare till det allra livligaste stället på Bali, Legian intill Kuta, men tar det lugnare än på länge.

Mest njuter vi av att duscha i varmvatten igen. 7 nätter med kallvatten har gjort det väldigt efterlängtat och uppskattat. Vi lär oss vara glada för det lilla!

2 månader på resa firade vi i förrgår, innan vi lämnade Uluwatu.

Häftiga Uluwatu beach som ligger i en grotta

Väntar på en smoothie bowl uppe på Single fin

Vi laddar mest energi inför nästa land och passar på att planera allt vi kan.

Nästa stopp är Sri Lanka och planet går nu på torsdag.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Idag kom regnet. Som i REGNET.

En minibuss räddade oss i skyfallet och skjutsade upp oss till en restaurang.

Den panoramic view som utlovades var dold bakom en grå vägg av vatten.

Vi åt. Och väntade. Beställde efterrätt. Och väntade. Lekte runt med Maja. Och väntade.

Tills vi gav upp och gick ut ändå.

För att titta på en staty.

Av Vishnu!

Sådärja

Likes

Comments

View tracker

En väcktes av ett mail om att flygbiljetterna som bokades igår var cancelled pga tekniska problem, öh va!? Grrr morr! Och resultatet efter att ha provat en ny spännande vattensport för två dagar är en sådan låsning i bröstkorgen att hen knappt kunnat röra sig idag.

En annan hade bara en allmänt dålig dag. Ville springa fritt istället för att åka vagn eller sele. Råkade få någon stark smak i maten och nästan sesamfrön i ögat. Ville klättra under barstolar istället för att sitta uppe på en vanlig. Sov bara halva tuppluren mitt på dagen. Ja det mesta var helt enkelt jobbigt och kinkigt då.

Det är bara den tredje som varken haft krämpor eller några större raseriutbrott. Det var den som fick starta morgonen med att smita iväg på 90 minuters yoga. På andra våningen i ett rum med bara tak och inga väggar, med utsikt över hustak och havet. Ljuvligt!

Vi åkte till Uluwatu tempel idag.

Höga trappor

Höga klippor

Det var det första templet vi besökt som;

* Inte var helsprängt med besökare som kom i stora busslaster.
* Inte ledde ut oss genom en labyrint av försäljare som ropade.
* Inte ville ha pengar för varenda liten sak som lånad sarong eller toalettbesök.

Med templet bakom

Det var en fin miljö med templet på den höga klippan och det var också överraskande välordnat och skött med allt omkring.

Vi har också hängett oss i matupplevelser. Lunch med rå mat i en skål på Single fin. Organisk middag på Buddha soul. Kikat i fina surfbutiker, och hunnit ta ett pooldopp.

Healthy food with a view

Sjukt tråkigt med föräldrar som jämt vill äta kaninmat

Imorgon är det bara hoppas att alla tre är i bättre form. En försöker bota sig med massage just nu, och de övriga får väl båda två starta dagen med harmonigivande yoga istället.

Fast visst är det många skratt även en halvskruttig dag!

Och nya biljetter är bokade så håll tummarna att allt går igenom denna gång.

Likes

Comments

Sista morgonen på varje plats känns alltid lite stillsammare på något sätt. Vi är lite lugnare, tystare och suger in det sista. Fast på Maja är det förstås alltid full fart på i väntan på frukosten.

Titta på båtar

Lilla fröken myror i brallan

Även om inte Nusa Lembongan först föll oss helt i smaken så blev det bra dagar sen. Dessutom toppat med Manges lyckade surfdebut!

Nu har vi åkt till Uluwatu, längst söderut på Bali. Bali bule homestay, som vi bokade i förrgår över ett riktigt knackigt internet på Lembongan, blev en positiv överraskning.

Ett eget superfint litet hus! Fast sån där lyx med varmvatten i duschen får vi visst fortsätta klara oss utan i ytterligare några dagar.

Om 1 vecka lämnar vi Bali för att åka till Sri Lanka. Den biljetten har varit bokad sedan länge. Men för att resa in i Sri Lanka kan vi också behöva visa upp en utresebiljett samtidigt. Det fick vi göra när vi skulle till Bali, eftersom 30 dagar är en särskild gräns när det gäller visumbestämmelser i båda länderna.

Varje gång vi letat var vi ska åka vidare har vi bara hittat tråkiga flygresor och destinationer. Så någon utresebiljett från Sri Lanka har vi inte haft, medan dagarna tickat allt närmre...

MEN DET HAR VI NU!

Klick, klick, boka, boka

Jag kom på knepet att googla 'flight map Colombo', eller insert valfri stad. Där kunde vi på bild se var det gick direktflyg från Sri Lankas huvudstad, och hitta vilket bolag som har dem.

Och, så här blir nu rutten; Sri Lanka - Singapore - Burma!!

Det blir alltså jul i Sri Lanka, 1 dygn i Singapore och nyår i Burma!

Sen ska det in några länder till för att fylla de resterande 3 månaderna också förstås. :) Men vi tar ett steg i taget, och det är så skönt när bitarna faller på plats en efter en.


Vi har hunnit promenera runt lite i Uluwatu och hittills är intrycket att det är härligt och skönt avslappnat med mycket surf, yoga och organic!

Sista veckan i Bali väntar, nu kör vi!

Likes

Comments

Så var dagen kommen

Jag har länge haft på min bucket list att surfa men det har varit olika hinder på vägen med skador, för kallt vatten, inte rätt plats osv.

Till slut här på Lembongan tog jag tag i saken och bokade en nybörjarlektion på New Bro surfing.

Allt väl så gott, men när dagen närmade sig så började det bli nervöst. Vad hade jag gett mig in på? Vi skulle eventuellt surfa där det var ett rev och jag ville ju inte krascha där, och hur stora vågor skulle det bli idag?

Väl på plats så fick vi först torrträna med läraren på att ställa sig upp på land. Mycket riktigt så skulle vi surfa över revet, han sa att det var "head high water" ovanför revet för att lugna oss, han var ca 1.60 lång...

Det som var extra kul var att Pernilla och Maja kunde följa med ut på båten för att fota och kolla på.

Jag har alltid trott att jag ska kunna surfa och byggt upp en positiv målbild på hur jag ska göra. När jag hoppade i vattnet så släppte nervositeten och jag var bara laddad på att testa.

Ute på vattnet började vi träna vi på att ställa oss upp stillastående, det var riktigt svårt så jag tänkte att det här går aldrig.

Läraren tog sedan med oss till lineupen och frågade vem av oss som vill börja. När ingen visade framfötterna så tog jag det.

Paddlar ut

Väntar på våg

Here we go...

Halvvägs

Och se på fan, gubben klarar det på första!

Riktigt skön känsla, det smajlet jag hade då skulle man haft på bild. Den positiva målbildsträningen under flera års tid hade gett utdelning.

Jag surfade på och paddlade som en tok tillbaks till lineupen för att köra igen, riktigt tungt att paddla tillbaka men väldigt skoj.

Vi höll på i 2 timmar på vattnet, mer hade jag inte orkat. Det blev flera lyckade åk. Mot slutet kunde jag även börja svänga och kunde hålla handen vågen. Oslagbar känsla!

Tillbaks på land så firades surfsuccén med en stor Bintang och nu är det bara att invänta dödsträningsvärken.

/ Magnus

Likes

Comments

Ut på tur aldrig sur

Ståpaddlade på Mushroom beach

Strandhäng

Mange testade också SUP

Hittade äntligen en bra restaurang, Green garden warung. Så vi åt både lunch och middag där.

...och smoothie bowl. Inte den snyggast upplagda men den allra godaste hittills!

Dansade i regnskuren

Underbart med svalka!

Och en sista tur innan vi lämnade tillbaka hojen till uthyrningen igen. Inga olyckor eller skador tack och lov!

Allt. Är. Bra!

Likes

Comments

Medan det är tidig måndagsmorgon i Sverige och väckarklockan snart skulle ringt där för ännu en jobbvecka, sitter vi och äter lunch på en restaurang i skuggan under ett halmtak på bruna träpelare. +7 timmar och tusentals mil ifrån.

Vi har hyrt en vespa. Det är så alla tar sig runt på denna ö. Eller på de små flakbilarna med sittbänkar där bak som skjutsar runt alla turister på tur. Någon annan trafik finns inte. Magnus har varit nervös för att köra med Maja men än så länge har det gått bra. Hon åker mellan oss i selen på min mage och vi tar det så försiktigt vi bara kan.

Det är en frihet att köra själv. Åka dit vi har lust för stunden och stanna när vi ser något fint att fota.

Med utsikt över hela stan.

I en gunga ovanför Dream beach

Med utsikt över havet och vågarna vid Devils tear

Båttur i mangroveträsket

Vid Yellow bridge som rasade för bara några veckor sen och där flera personer tyvärr omkom samtidigt

Istället för att bara bli väckt av tuppar och mopedtut kommer vi kanske imorgon vakna till vågornas brus. Och säkert tuppar också, det verkar aldrig gå att komma ifrån dem på Bali. Några rör till duschen behövde lagas i rummet vi hade, så vi fick byta till rummet allra närmast havet istället.

Även på en liten ö utanför Bali kan måndagsångesten slå till. Vad var det som gjorde det? Det nya rummet som kändes för fuktigt. Att det tog alldeles för lång tid att hitta någonstans att äta middag. Att 10.000 flugor surrade runt oss medan vi åt maten som inte ens var särskilt god. Myggbetten som kliar överallt - ja lite denguefeber nu vore väl pricken över i... Något med känslan på ön som vi inte kan sätta fingret på men inte alls är riktigt det där härliga som Gili eller Perhentian hade. Är det turismen som visar sin sunkigare sida här? Magnus satt på restaurangen med så dåligt humör och så sjukt glansig i ansiktet av värmen att jag inte kunde hålla mig för skratt.

Till slut stod vi utanför båtkontoret i ett försök att boka om och tidigarelägga vår resa tillbaka till Bali.

Kontoret var stängt. Så vi gick till rummet igen. Magnus tvättade av det blänkande ansiktet. Vi tog en promenad i hamnen där allt var mycket finare jämfört med gränderna och helt plötsligt hade han bokat en surflektion för nybörjare på onsdag. Vi stannar här tiden ut. När det inte känns bra försöker vi lösa det tillsammans. Och det ordnade vi den här gången med att se fram emot surf, köpa myggspiraler och äta oss mätta på frukt på balkongen.

High five lilla familjen på äventyr!

Likes

Comments

Första advent 2016 har vi firat med att åka till ännu en ö, Nusa Lembongan, och flytta in i ett rum på hotellet Bungalow no 7.

Vårt hotell har strandnära läge

Utsikt från vårt rum

Och insikten <3

Våra två sista dagar i Sanur hängde vi med en svensk familj som vi blivit ihopparade med tack vare gemensamma bekanta i Växjö. De har uppfyllt sin dröm och lämnat Sverige för att flytta till Bali nu i somras. Wow!

Familjer på äventyr!

Vi visste inte riktigt vilken typ av båt som skulle vänta på oss i Sanurs hamn för att åka över till Lembongan. Istället för att boka fastboat i någon av de alla små båsen på stan hittade jag nämligen en länk på nätet till en båtbokning där biljetterna låg på halva priset jämfört med alla andra. Bilden visade en träbåt, och kanske skulle det inte ens finnas flytvästar på den... En flytväst åt Maja har vi dock alltid med i vår egen packning. Förhoppningsvis behövde man åtminstone inte dela säte med en tupp och en rissäck, vilket tydligen skulle kunna hända på den allra billigaste färjan. Den här var bara näst billigast.

Magnus var tveksam till båtbokningen men jag var envisare, och till slut bokade vi den jag hittat på peramatours.com.

På en promenad i Sanurs gränder.

Transfern till båten, som vi bokade för en extra tia, var en minibuss som väntade på hotellet i god tid innan utsatt tid. Vi blev först skjutsade till kontoret för att hämta ut biljetterna och sen vidare med en annan bil ner till vattnet. Vad skulle vi mötas av där?

Väl i hamnen kunde vi pusta ut. Båten som väntade vid strandkanten var en fastboat precis som alla andra, fast för halva priset. Inga tuppar eller rissäckar. Ingen sjunkande träbåt utan flytvästar. Chansningen hade varit en fullträff!

Bra båt! Och bra man.

Eftermiddagen har vi spenderat på att åka runt och se oss omkring på Lembongans sydvästra sida. Och svettats, svettats och druckit flera flaskor vatten. Som vi aldrig tidigare firat en adventssöndag, men så mycket bättre än vi någonsin kunde önskat.

Likes

Comments

Sanur är lite lugnare, lite mer ordnat och inte lika livligt. Allt är mer tillrättalagt. Här finns solsängar och parasoll längs hela stranden, som förstås har en plattsatt strandpromenad att promenera efter. Lättrullat för barnvagnshjulen!

I vår Balimapp på pinterest står det att Sanur passar barnfamiljer och 40+. Och ja, allt är lugnare och mer lagom, som ett Bali light.

Direkt tillbaka i stan släppte vi lös bland den hälsosamma maten igen. Organic, raw food, gluten free, vegan. Vi har redan tre favoritrestauranger; Zula, Bali Buda och Soul in a bowl. Den sista har vi dock inte hunnit testa ännu, men såg härlig ut utifrån.

Vi åt bästa lunchen på Bali buda (som snart byter namn till Bali bunda).

Det finns bara en sak som går oss på nerverna här. Varenda taxibil som kör förbi duttar snabbt och hårt på tutan när de passerar. Ja kanske går vi där och inte har en aning om att vi vill åka taxi, men skulle ju kunna vakna till liv av det skarpa vassa tutet och komma på det helt plötsligt. Eller så känns det ungefär varenda gång som att man vill bara sparka in ansiktet på dom, som Magnus sa. Ja vi får nog sanera lite i språkbruket innan Maja blir större...

Lilla snäckan!

Kvällen avrundade vi på Night market. Middag på små plaststolar vid ett hopfällbart bord serverad från en av alla i raderna med små matvagnar. Sen var nog det organiska utraderat för denna dag.

Ännu lever vi strandliv, fast med också asfalt under fötterna. Vi laddar batterierna med bekvämligheter, innan nästa ö väntar på vår resa.

Likes

Comments

Det är så konstigt att det som nyss var vår vardag och verklighet helt plötsligt är över och bara ett minne som med tiden kommer börja blekna.

Gili Air var vårt superfina rum med det häftiga utebadrummet. Den varma och fuktiga men ändå friska luften som slagit emot varje gång vi gått ut till toaletten, och att stå och duscha till ljudet av syrsorna med kvällshimlen ovanför. Oslagbart! Hittills det finaste rum vi bott i, fast det på pappret har medelbetyget tre stjärnor.

Ön var hästarnas plingande bjällror som i Sverige säkert frammanat julkänslor, för vi har sett på uppdateringar hemifrån att det snart är första advent!? Men här finns ingen tanke alls på jul. Bjällrorna signalerar bara att vi ska ställa oss vid sidan av vägen, och så tränade vi varje gång på ordet Häst. Häht är hittills det närmaste.

Sanden, den dammiga svartgrå sanden på alla vägar (eller kanske de ska kallas stigar) som lägger sig som ett tunt lager på fötterna så fort vi gick ut. Och varje gång Maja snubblar till är kläderna direkt fläckiga och smutsiga av den. Pust.

Väntar på middagen sista kvällen på stranden. Det blev BBQ med grillad marlin och grönsaksspett.

Vattnet som är så varmt nära stranden att det är hetare än luften och inte ens ger svalka. Alla fiskar, sjöborrar, koraller och snäckor vi tittat på genom cyklopet. Svetten som alltid pärlar. De små restaurangerna som ligger på rad längs hela strandbandet. Med stolar och bord byggda av bambu och som på kvällarna spelar musik och har lampor i alla olika färger som kantar den slingriga sandvägen när vi passerat den ena efter den andra på väg tillbaka från där vi nu hade ätit middag denna gång. På alla ställen där vi någon gång ätit ropades det Hello Maja! Och Maja vinkade tillbaka, och sa bye bye när vi passerade. Medan ännu mer sand fylldes i skorna medan vi trampade på under den nattsvarta himlen.

En kväll på stranden

Under det allra sista doppet på ön fick Magnus närkontakt med en stor havssköldpadda och hade även sin gopro med och fick massor med filmer och bilder. Det tillfället hade han längtat efter hela veckan.

Nu är vi på Bali igen, den här gången ska vi hänga i Sanur några nätter. Vårt hotell heter Rising Sun Villa bed & breakfast. När vi checkade in blev det dock mindre roligt...

Vi var redan trötta och klibbiga efter den långa båtturen. Maja vaggades till sömns av vågorna nästan direkt och sov i min famn hela vägen till hamnen, så jag hade suttit med spända armar och hållit henne uppe hela resan. Transfern släppte av oss över en kilometer ifrån hotellet och vi gick med all packning på ryggen och letade efter ett hotell som inte alls var där kartappen angav. Kanske började vi även bli lite för hungriga, vilket också satte tonen för tålamodet.

Vi hade valt rum noga efter att Magnus letat länge. 45 kvm och bild på ett kök. Kanske vi äntligen kunde laga något eget som omväxling till all restaurangmat med ris?

Rummet vi blev visade till var knappt halva storleken, inget kök, inte heller något skrivbord eller sittgrupp som det står på bokningssidan. Inte mycket stämde.

Magnus gick ner och tog snacket. Än en gång var vi dom jobbiga som sa ifrån när det inte kändes bra, även om det var på ett lugnt och trevligt sätt. Efter andra samtalet fick han prata med en manager som då uppgraderade oss. Ett större rum, med stora fönsterpartier, stor balkong och stort hörnbadkar. Ibland är det värt att vara krånglig, framförallt för att få stilla den dåliga magkänslan inombords.

Nu känns det bättre. Och efter Gili är vi lite brunare, mjukare och mer nedvarvade. Nu väntar stadsliv igen, i kuststad med strand och hav. Och vi har redan hunnit ta ett dopp i badkaret.

Likes

Comments