En vecka utan träning. Nej jag är inte sjuk utan lite småkrämpor och total avsaknad av motivation. Ömmande armbåge och ländrygg gör att fokuset inte ligger på gym och löpning för tillfället utan på rörlighet och få ordning på kroppen...Roligt i 20min sen dog all motivation och jävlar anamma. Känner inte ens en frustration av att inte springa, vilket känns sjukt... Illa, riktigt illa är det! Hoppas det vänder snart....

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Mörka november och en tung period av grundträning! Snön gjorde det ljusare men fortfarande tungt. Vänster armbåge gör ont så gymträningen begränsas samt att korsryggen känns av efter löpningen. Fokuserar på rörligheten i höft och baksida lår och jobba med löpsteget samt löparstyrka. Dragit ner på veckodosen av löpning för att låta kroppen anpassa sig och få råda bot på likstelheten så ett steg framåt och två bakåt....det är inte bara årstiden som är tung och mörk!

Likes

Comments

​Sitter och kollar på Stephans Klassiker på SVT1 och fäller en tår över denna hjälte och hans dotter! Träningen rullar på enligt planen (hyfsat iaf..) och dagen till ära bestod av ett nästan 9km långt asfaltspass (ja det var isfritt till 95%) och ett rygg och bicepspass på atletklubben. Lite knäkänning den sista kilometern men det var kanske onödigt långt för det hårda underlaget!

Sommarens lopp börjar planeras där Älvdalen Backyard Ultra ligger som en av de stora utmaningarna. Bättre förberedd denna gång så ska jag ta revansch på Ultravasan (bilden är från Vasastafetten2016). Årets ÄBU hade jag som mål 7 varv och gjorde 8. 2018 blir året jag siktar mot stjärnorna och sätter målet till 10 varv med försök på 12varv (50miles). Når jag dom distanserna så kommer jag köra Ultravasan 90!! Vad säger ni om det? Galet......ja...

Likes

Comments

​Grundträningen går riktigt bra...glädje i gymträning och löpning. Har lite crazy idéer till nästa säsong men mer om det i ett annat inlägg. Igår drog jag ut på en löptur när kidsen var på kalas. Ryggsäck med lite överdragskläder och kaffe för en lite längre (10-15km) tur i lugnt tempo var tanken. Ett snabb stopp med stumma ben för lite kaffe och sedan iväg. Insåg efter ett tag att jag faktiskt inte hade en susning om vart jag var, och ungarna skulle hämtas om ca 40min. Sprang på en grusväg jag aldrig sett förut men hade min aning om vad den skulle leda. Min aning stämde men jag hade sprungit åt fel håll och kom till en återvändsgränd. Vänder tillbaka och inser att jag kommer aldrig hinna så jag drar iväg på en stig (genväg) och lufsar över kalla, blöta myrar och spångar halvt under vatten innan jag tillslut hittar bekanta landmärken och ökar tempot för att skynda hemåt. 1% batteri gjorde ju inte saken bättre. Nåja det blev en skön men blöt tur och nästa gång kör jag samma sak men utan tidspressen. Brutala stigningar och myrlöpning satte sina spår i benen märkte jag på dagens benpass...

Likes

Comments

Fick höra det för länge sedan att jag gick som en kines. Små, korta och snabba steg så jag nästan flöt fram. Några år som ronderande väktare och ordningsvakt på festivaler, köpcentrum mm gjorde att det där långsamt jobbades bort. För någon månad sedan köpte jag ett par Vibram Fivefingers som jag skulle använda på gymmet. Det har blivit lite löpning på löpband med dom också och jag har älskat dom sedan första löpsteget. Igår tog jag med dom till hinderbanan för att testa dom på riktigt. Om man bortser från årstiden att det var en aning kallt åt fötterna så var det riktigt härligt att springa med dom på hinderbanan. Visst man känner underlaget väldigt bra och jag kommer nog aldrig (man ska aldrig säga aldrig) springa ett maraton på asfalt med dessa men trail och ocr är nog inte omöjligt. Kontakten (känslan) på hindren var magisk, bra fäste på stockarna och avstampet på väggen var också riktigt bra. Däremot kanske inte greppet i lera är det bästa i just den här modellen. Frusen och nöjd med testet är jag.

När jag sedan stannade till för att handla på väg hem och gick över parkeringen så slog det mig….Hälisättningen på asfalt är inte att rekommendera. Jag fick ändra om mitt gångsteg och vips var jag tillbaka till små snabba steg. Det är absolut inget negativt menat, kanske lite stereotypt möjligen från alla karatefilmer som man avgudade på -80talet men va fan. Det slog mig att när jag var barn så fanns det kinaskor att köpa. Svarta tygskor med en tunn hård plastsula för typ 50spänn, sk kungfu-skor. Jag älskade dom och det var nog där grunden för mitt steg lades. Inte helt olikt dagens barfotaskor…

Jag hoppas verkligen inte att någon blir kränkt över rubriken, det är som sagt inget negativt menat och det är ett minne från förr (när folk inte var så lättkränkta)...

Likes

Comments

​Ibland får man frågan om man har något lopp, eller plats man skulle vilja springa på. Genast så tuggas hjärnan igång och ultravasan, Höga Kusten, fjällmaror och backyard ultror hit och dit fladdrar i ens inre. Som min blogg kanske antyder så är ett Spartanrace något som ligger i min bucketlist men jag har ingen specifik plats för detta. Man ser alla dessa bilder från UTMB och tycker det är grymt vackert! Men det slog mig plötsligt att jag har faktiskt ett resmål och ett lopp jag skulle vilja springa; en mara på Kinesiska muren! Det skulle vara hur coolt som helst. Det vill jag önska mig i 50års present ;)  

Om jag nu kan hålla mig så länge.....

Likes

Comments

När längtan blir för stor packar man ryggsäcken och ger sig ut i skogen där jag bor. Det är inte riktigt fjällen men så sjukt vackert. Fredagen gav mig fint väder, drygt 18km vandring med packning, fiske och gott om tid att tänka. Tankarna får jag skriva om ett annat tillfälle, blir så långt inlägg annars. Men känslan av frihet, lugnet och närhet till naturen är obeskrivlig. Jag tog dagen som ett långpass fast vandring istället för löpning för att vänja kroppen vid att vara igång länge. Lördagen bjöd också på härligt väder och ett besök på Beat the Mountain, ett OCR-lopp som arrangeras vid en slalombacke. Härliga människor på plats och härliga prestationer ute i banan gav mig inspiration till ett gympass på eftermiddagen. Denna härliga helg avslutades med en löptur på ca 13km längs de leder jag vandrade på i fredags, men med lite blötare väder. Men det var riktigt skönt att få lite distans i benen. Nu när jag skriver detta så inser jag att lördagens lopp och dagens löptur blev lika långt, inte riktigt samma höjdmeter dock...

Likes

Comments

De senaste veckorna har jag träffat personer, läst böcker av stora inspiratörer inom löpning. Då jag saknar gymkort och har en fraktur i handen (se föregående inlägg) så är jag glad att jag har löpningen. Handen begränsar gymträning och hinderbana och gör det svårt att köra kampsport men springa det kan jag. Läste ut Löparens Hjärta på några timmar (ej samma dag) och gillar hans sätt att se på löpningen. Är inne på femte dagen på rad med löpning där kropp och känsla får bestämma fart och sträcka. Klockan slås igång men jag tittar inte på den förrän jag stängt av den igen och är klar. Sjukt skönt och jag känner mig inte sliten. Saknar styrketräningen men kör på så gott det går med lite kettlebells hemma...fredag jobbar jag hela dagen och har kidsen sen på kvällen så den dagen blir det vilodag. 

Likes

Comments

Som jag antydde i föregående inlägg så har jag en ömmande hand! Min rehab har gått bra och jag börjar äntligen på att känna positiva vibbar inför kommande säsong. Men så händer det -  ett ödesdigert misstag på ett hinder under inspelningarna på invigningsdagen - jag landar snett och det knakar till i höger fot! Samma fot, samma ljud och samma smärta som förra hösten. Inte igen...frustrationen växer och i ilskan drar jag näven i traktordäcket jag hoppade ner ifrån. Gör sjukt ont och jag inser att det inte bara är löpningen som skiter sig utan också överkroppshindren. Handen sväller upp ordentligt och gör ont men jag genomlider dagen. Testar att klättra lite nät men inser att jag inte ens kan greppa med höger hand. Invigningen kör igång och jag håller låg profil men visar ändå hur man tar väggen. Smärta. 

Först på tisdag (efter att ha varit i kontakt med VC) så åker jag in till akuten tre dagar efter skadetillfället. Handen röntgas och det konstateras fraktur på höger lillfinger. Sjukvården kostar på mig lite kardborreband. Min första fraktur någonsin och jag får inte ens gips. Nåja, det positiva är att foten är bättre än handen och jag kan löpträna och teorin om att kroppen kan bara registrera ett område med smärta kan stämma. Mr Mogen, ja det är mitt nya smeknamn. 

Inga traktordäck skadades under inspelningen....

Likes

Comments

En underbar helg har passerat. Invigning av Sveriges största permanenta hinderbana med (och av) ToughRace Sweden och oss ambassadörer. Boende hyrt på Främby Udde resort fredag och lördag natt med detta härliga göng. Lördagen bestod av inspelning av kommande reklamfilmer för anläggningen, invigning och middag. En riktigt grym dag med massa skoj, träning och god mat. Själva invigningen var riktigt lyckad med massor av besökare och ocrsugna deltagare! Söndagen fortsatte med ett löpteknikpass och ett besök i Äventyrsgruvan. En riktigt grym resa i en härlig miljö men blev tyvärr begränsad av en ömmande hand (mer om det framöver).

Är så sjukt nöjd att få vara med i detta härliga gäng med ambassadörer och sprida budskapet om ToughRaceSweden och OCR. Härliga människor men det verkar vara så inom OCR...testa vetja!

Likes

Comments