View tracker

Hej på er!
Ledsen för dålig uppdatering men ni vet ju hur det är, det är svårt att planera när man har en liten knodd hemma. Vardagen styrs av honom och han är mitt absolut viktigaste fokus ❤️

Vilken dag jag har haft, helt underbar och den har jag fått spendera tillsammans med min framtida fästman och vår lilla Love. Vi har hängt på stan hela dagen så just nu värker mina fötter! Vi startade dagen med att titta på ny bil (vår gamla blev stulen för några veckor sedan..) jag som älskar lite större bilar eller höga bilar rättare sagt ville testsitta en innan vi slår på stort. Så förmodligen är vi pickis ägare i slutet av sommaren. Efter bilsittandet svalkade vi oss med en varsin islatte och fortsatte dagen på stan med en lien shoppingrunda, det blev ett par skor var.

Nu ligger vi här alla tre nerbäddade, Love sover och myser imellan oss och jag borde egentligen också sova men icke.. Hur kommer det sig att man kan vara hur trött som helst innan man lägger sig i sängen men när man väl ligger där så är man klarvaken och HUR pigg som helst.. Suck

Roar mig med att svara på lite frågor som jag snodde från en vän här på Nouw, Minvackravardag - in och läs!



1. Vem är din bästa vän? jag har fler än en! Linnea, min syster och bror och min fina sambo.

2. Vad har du för skostorlek? 35/36

3. Brukar du skratta för dig själv? Ooja!

4. Vilket är ditt favoritnummer? 5

5. Vad var det senaste du åt? Chips

6. Om du var en krita,vilken färg skulle du vara då? Rosa

7. Vem var den senaste personen du pratade med i telefon? Min mamma

8. TV eller dator? Tv

9. Favorit program på TV? Svårt! Men ALLA matprogram ❤️

10. Har du några syskon? 2 småbröder och en storasyster

11. Längd? 156 på ett ungefär

12. Hårfärg? Blond egentligen men just nu är jag röd/brun

13. Ögonfärg? Bruna

14. Favorit-högtid? Jul

15. Favorit-månad? Juli

16. Vilken var den senaste filmen du såg? Blue valentine

17. Favoritdag på året? Julafton

18. Choklad eller vanilj? Vanilj

19. Vilka böcker läser du just nu? Ingen just nu

20. Hundar eller katter? Hundar

21. Favoritblommor? Rosor och syrener

22. Höger eller vänsterhänt? Höger

23. Hur många kuddar sover du med? 2

24. Saknar du någon? Ja mina syskonbarn!

25. Vem vill du träffa just nu? Mina syskonbarn! Mosters hjärtan!


Sov gott alla!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 163 readers

Likes

Comments

View tracker

Kan inte få nog av alla dessa MR kläder! Molnen är min favorit ❤☁

Likes

Comments

View tracker

Äntligen har min sambo gått på semester och vi får vara lediga tillsammans alla tre. Det firar vi med massvis med sushi och annat gott.
Vi tänker vara hemma en vecka och bara va, dra oss i sängen länge på mornarna och ta dagen som den kommer. Längre in på semestern åker vi till sambons släkt i Norrland, de har inte fått träffa Love än så jag tror att vi alla längtar :) Vad har ni för planer i sommar?


Önskar er en fin helg!

Likes

Comments

Imorgon kör jag igång med C9. Det är dags att rensa kroppen och hoppas på att bli lite piggare. Före och efter bilder kommer. Nu kör vi 💪

Likes

Comments

Tack för alla fina och peppande hälsningar! Håller med er fullt ut, det viktigaste är att vi båda mår bra :) då spelar det ingen roll om det är amning eller flaska. Kram på er

Likes

Comments

Jag går som ni vet vid det här laget till min psykolog ca 1 gång i månaden för att bearbeta min förlossning och för att få hjälp och verktyg för att tackla min depression. Ja, förlossningsdepression som det kallas.

Jag har inte alls varit öppen med detta tidigare, knappt min familj vet vad som försiggår i mitt huvud. Men jag känner att det är så viktigt att kunna prata öppet om detta, det mörka och inte alls så härliga med att ha fått barn.

Jag visste innan jag blev gravid att jag var i riskzonen att bli deprimerad efter graviditeten, då jag levt med ångest länge. Även min läkare påminde mig om detta, men som man alltid tänker "det händer ju inte mig"..

Men så blev det iallafall. Efter att vi kom hem från sjukhuset när de hade fått bukt på min infektion så kände jag mig väldigt låg. Tänkte att jag nog fortfarande var rätt tagen av all medicin och så men känslan försvann inte.
När folk i min närhet sa " åh nu får ni äntligen njuta" "visst är det mysigt nu" så nickade jag glatt men hade panik inombords.
Jag grät konstant. Ville bara bort eller helst av allt stänga in mig i lägenheten.

Allt i min närhet blev en fara. Balkongen fick inte stå öppen för tänk om jag skulle gå ut och glömma Love där eller råka tippa honom över räcket. Eller tänk om jag dör i sömnen eller om Love dör, bäst att vara vaken hela natten
istället.
Jag känner på handtaget på ytterdörren säkert 5 gånger innan jag känner mig lugn och är övertygad att den är låst och ingen kan ta sig in.

Jag tittar lika många gånger att ugnen är
avstängd så att det inte börjar brinna. Jag kan känna att allt bara är jobbigt och tycka att Love är det med, kan längta efter att han blir äldre för den här pyttebebis tiden känns tung.

Överallt har jag tvångstankar och katastroftankar. Tunnelbanan är min värsta rädsla, tänk om vi dör. Eller att jag glömmer vår Love någonstans.
Jag undviker helst tunnelbanan och stora folksamlingar, men om jag måste följer paniken med och min ångest ligger som en spya i halsen.

Men jag har mina bra dagar också, då allt är sådär rosa-skimrande och jag verkligen njuter. Dessa dagar lever jag på! Och jag vet att en dag kommer de flesta dagarna vara sådana. Och jag vet innerst inne att jag är en fantastisk mamma och att inget hemskt kommer att hända men ändå så kryper sig katastroftankarna inpå utan förvarning när jag bara vill mitt barn det allra bästa! 


Vad jag har förstått och fått lära mig hittills är att detta är väldigt vanligt men så fruktansvärt skambelagt att de flesta inte vågar söka hjälp. De skäms över att prata om deras mörka tankar, allt ska ju vara mysigt och underbart "inte ska du må dåligt nu!" Men så enkelt är det inte, det går inte att bara må bra pang bom på en dag, det fungerar inte så. Det krävs tid och någon som förstår vad man går igenom.

Vi får inte skämmas över det här, för det är så viktigt att prata om det och få hjälp så att man orkar. Både att orka med sig själv men att du även orkar ta hand om ditt lilla barn som kräver all fokus, uppmärksamhet och kärlek. Våga be om hjälp från nära och kära och lämpa över lite på din partner. Våga säga till när du behöver tid för att vila huvudet som är fullt av alla dessa tankar.
Och som sagt PRATA, du kan inte gå med hela det här bagaget själv.

  • 292 readers

Likes

Comments

Hej på er!​

Funderat mycket på det här med amning och och att flaskmata, vilket laddat ämne det är. Jag ammade Love tills han var 2 veckor ca, mjölken försvann när jag fick en infektion i livmodern men jag hade ändå tänkt att sluta och gå över till ersättning. Men jesus vilka blickar man fick då då! 

Jag har fått höra allt mellan "då får han inte den kroppskontakten som vid amning" "han kommer bli sjuk oftare" till "amning är det bästa för barnet" "det gör inte så ont, lite blod gör inget" "ojdå, här får man bara flaska ser jag" Men vänta nu.. Han ligger lika tätt mot mig vid flaskmatning som vid amning? Det bästa för barnet är väl ändå att han blir mätt och får ligga hud mot hud? och det här med att han kommer bli sjuk oftare tror jag inte ett smack på, känner många som flaskmatat sedan start och haft en fullt frisk unge till 2 års ålder. 

Varför är det såhär? kan man inte få bestämma själv utan att känna sig nedtryckt och som den sämsta mamman på jorden?

Visst ska det gör lite ont att amma fast att ha sår kring bröstvårtorna och behöva torka bort blodblandad mjölk kring mitt barns mun samtidigt som jag sitter och gråter av någon konstig anledning, NEJ bara NEJ! Det kan inte vara bäst för någon av oss. 

Love är nu 2 månader, är en glad liten gosse som följer sin kurva och glatt glufsar i sig ersättningen ur flaskan. Så att sluta amma var en befrielse för mig, nu har vi det båda mysigt vid matningen och slipper allt det onda, blod, gråt, amningsnappar och en pojk som aldrig riktigt blev mätt.

Likes

Comments

Godmorgon!

Jag har så länge jag kan minnas alltid velat ha barn, många barn och längtat efter att skaffa dem. Men det har inte varit så enkelt, 
Jag har inte riktigt varit rädd för att föda innan, visst har man varit lite rädd för smärtan men inte så mycket mer än så.

Men efter att ha levt med psykisk ohälsa i många år och kämpat med ångest så har mycket som är självklart för andra blivit allt svårare för mig. När man lever med ångest kan det enklaste bli väldigt svårt och jobbigt, att åka tunnelbana till exempel är väl inte så svårt speciellt inte för en stockholmare utan körkort. Men för mig är det tufft och en ständig kamp, att vistas bland mycket människor, stressigt, höga ljud och tanken på olyckor. 


Ur min ångest har även ett extremt kontrollbehov vuxit, eller man kan säga att det jag inte har kontroll över får jag ångest av. Att då utsätta mig för en situation där jag kan tappa kontrollen helt skrämmer livet ur mig.

När jag plussade på stickan valde jag att ta upp det här med min barnmorska på en gång och hon bokade ett möte hos en psykolog  på södersjukhuset. Vi fick träffa en kvinna som kändes väldigt gammeldags i sitt tankesätt. "kvinnor har ju fött barn i alla år" `vaginalt är det bästa sättet" "man kan inte bara välja" och så vidare. Vi fick efter mycket om och men tid hos en överläkare på Gyn, en super härlig kvinna som fick mig lugn med detsamma. Jag förklarade att det inte bara handlade om att jag var rädd för att spricka eller att det ska göra ont. Jag är rädd att jag ska förlora mig själv i smärtan, att jag eller mitt barn skall dö, att jag kommer lämnas ensam under förlossningen, ja listan blir lång. Vi planerar in ett snitt och bokar en tid hos min nuvarande psykolog på en psykologisk mottagning för kvinnor. 
Hos henne håller jag just nu på att bearbeta min förlossning och gräver långt tillbaka i min ångest. Fruktansvärt jobbigt men oerhört både nyttigt och viktigt. 


Likes

Comments

Hej på er! 

I veckan har jag testat att göra min egen saft, fläderblomssaft! Vi har massvis med fläder som växer så vackert här omkring och det är ju inte bara vackert utan himla gott också. 

Jag har gjort en sats på 4 liter, recept här nedan

50 stora fläderblomsklasar
4 stora citroner
3 L socker
100 g citronsyra
3 L vatten

Skölj blomklasarna noga i ljummet vatten och låt rinna av.
Skölj citronerna i ljummet vatten och skär i skivor.
Varva blomklasar, citroner, socker och citronsyra i en stor bunke eller hink.
Koka upp vattnet och häll över blommorna.
Låt stå i rumstemperatur i 2 dygn och i kylskåpet i 2 dygn.
Sila upp saften i flaskor och förvara kallt. Färdigt!

Likes

Comments

Hej på er. Idag har vi inte fått mycket gjort, gårdagens smink ligger som smulor under ögonen och håret minns jag inte riktigt när det blev tvättat senast och den nerkräkta tröjan sitter fortfarande på. Men vad gör det?

Jag och Love har gått mellan soffan, skötbordet och sängen, vi är fullt medvetna om att det varit hyfsat varmt och sol men vi har inte dåligt samvete över det! Att ligga i soffan med en 2 månaders bebis och sträck kolla serier är helt underbart och helt rätt, det behövs inga måsten! Att låta posten ligga kvar på golvet ett tag, låta disken stå en stund är inte så farligt. Dammtussarna kan man ta hand om en annan dag och det är okej.

Det behövs inte stressa ut på aktiviteter och träffa folk varje dag, dessutom mår varken Love eller jag så bra av det. Love är helt slut efter att ha umgåtts med folk vi känner och jag märker på honom hur mysigt och skönt han tycker det är att bara få vara, vi tre.

Nu ska vi strax gå och lägga oss efter att ha mumsat i oss lite matrester och nybakad äppelpaj. Ha det gott!

Likes

Comments