Från nu kan ni följa min blogg direkt på www.nuärnu.se Välkommen dit. /Elin

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

I fredags var det läkarbesök och utvärdering av cellgiften, Lonsurf som intagits i tablettform, som jag behandlats med sedan i september. Jag har mått förhållandevis bra av den, med relativt små biverkningar i jämförelse med de tidigare medicinerna.…

Likes

Comments

2016. Det var året då jag gick från att kämpa för att överleva - till att faktiskt leva. Det var året då jag lärde mig att acceptera hur situationen är här och nu och låta den vara en del av mig, men inte låta den äga och styra mig. Det var året då …

Likes

Comments

Just idag, klockan 08.10, för två år sedan, ringde telefonen här hemma. Barnen hade just gått till skolan och Fredric med dem. Jag svarade och det var en läkare på sjukhuset. Han sa att jag behövde infinna mig klockan 13.30 hos dem. Och att jag inte…

Likes

Comments

Jag vill - som de flesta föräldrar - finnas här för mina barn. Jag vill - som de flesta föräldrar - ge mina barn minnen att bära med sig i livet. Minnen av mig. Av oss. Av vi. Som en familj - en enhet. Tillsammans. Minnen som ger kraft, stolthet och…

Likes

Comments

I två dygn nu har jag haft en sån fruktansvärd brännande & ilande smärta i hela bröstbenet. Det strålar ut i båda armarna så det maler ända ut i armbågarna. Det liksom kryper och skär inne i skelettet. Det bidrar i sin tur till nån form av ryggskott…

Likes

Comments

Jag tror vi alla behöver tagga ner en smula. Inte låta livet stressa ihjäl oss. Inte ställa så fruktansvärt höga krav på oss själva och varandra. Inte boka upp våra kalendrar till bredden under veckorna och sen när vi får helg & semester trycka in ä…

Likes

Comments

När vinden sveper över min hud som börjat bli gyllenbrun av den cypriotiska höstsolen. När barnen snorklar och låter det salta vattnet roa dem timme efter timme. När glassen aldrig tar slut. När sanden känns mjuk mellan tårna. När livet känns lätt o…

Likes

Comments

Den här bilden - på mig och Nanna för fyra år sedan - rör om så mycket känslor i hjärtat. Den lilla handen med de små fingrarna som krampaktigt pressas in i mitt hår. Den lilla näsan som trycks hårt mot min, och de små ögonen som kniper ihop så hela…
  • 10114 Readers

Likes

Comments

Att veta att man drabbats av en sjukdom som är kronisk i ens kropp kan ju få den starkaste att börja vackla. Att få fullständig panik och hjärnspöken som sveper runt som en tornado i huvudet är ju egentligen inte alls konstigt - snarare helt förståe…

Likes

Comments