View tracker

​Vanessa har rika föräldrar och får allt hon pekar på. Hon är populär och ledare för inne gänget. Hon är utåtriktad och vet vad hon vill. Men hon träffar aldrig sina föräldrar och får hela tiden umgås med sin barnflicka som hon egentligen inte behöver längre. Hon mår inte lika bra som hon visar utåt. Men hon har ju sin kille John som är skolans snyggaste och populäraste kille. Dessutom spelar han ju fotboll. Det är ju den sporten de coola eleverna spelar. Men han dreglar alltid över andra tjejer och Vanessa är säker på att han varit otrogen men är för ledsen för att ens bry sig.

Jasmine bor hos sina två troende kristna föräldrar. Hennes barndom har varit enkel och hennes föräldrar har alltid funnits där för henne. Men hon är upplärd för att bli guds barn och hennes föräldrar vill gärna para ihop henne med prästens son Johannes. Jasmine börjar komma på att hon kanske inte gillar killar. Hon tänker mer på tjejer än på killar och tillslut kommer hon på att hon är homosexuell. Men det är mot guds vilja man är det och hon vågar inte berätta för hennes föräldrar. De har alltid talat illa om dom som är det och Jasmine blir mer och mer osäker. Inte på sin sexuella läggning men på sig själv. Hon blir mer tyst och försiktig. Inte som hon var innan.

Hazel lever i en värld fylld av skräck. Hennes mamma dog när hon var nio och efter det har hennes vardag präglats av psykisk och fysisk våld av sin alkoholiserade pappa. Hazel lever i ständig skräck och är alltid rädd för att göra sin pappa besviken. För det är ju hennes fel att hennes mamma är död och hennes fel att allt blivit som det blivit. Hazel är en person som man inte märker. Som varken blir tilltalad eller tilltalar någon annan. Hon har inga vänner.

Men vad händer när de här tre tjejerna hamnar på samma plan till London? Kommer de förstå varandras olikheter som likheter? Kommer de komma överens? Eller kommer det vara som ingenting någonsin hänt? 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu är jag tillbaka.:) Jag har en ny novell på gång som jag planerat och så. Har gett mig ann på att jag ska kolla noga igenom inläggen osv. Det kommer alltså snart upp en ny prolog.:D Jag är riktigt trött och gjort iordning headern så prologen kommer antagligen imorgon. :)

Ha det bra mina fina.:)

Likes

Comments

View tracker

Jag ska alltså börja med NP snart och det är rätt tufft så jag har kvar prologen men vet inte om jag fortsätter med just denna novell. Känner inte att jag har några idéer längre och jag vill kunna få inspiration☺️ Aja vi hörs väll☺️

Likes

Comments

Och så slog han mig igen. Det enda han gjorde var bara att slå och slå. Jag förstod aldrig vad han fick ut av det men jag orkade inte att bry mig längre, jag orkade inte att känna. Att bli kallad hora och bli slagen var rena vardagen för mig. Ett hem man kunde kalla helvetet. Pappa har varit såhär ända sedan mamma dog, tagit ut sin ilska på mig liksom. Det var 5 år sedan nu och jag har aldrig riktigt kunnat förstå att hon var borta. Det fanns liksom inte tid till sorg för pappa började redan innan jag fick en förklaring. Alkohol problem hade han redan när mamma levde men inte så stora som nu. Min storebror hade flyttat ut redan innan allt hände. Innan det hade vi varit oskiljaktiga men jag var inte som jag brukade och det såg han. Han frågade och frågade men jag gav inga svar. Jag visste ju att han skulle gå direkt till polisen. Han gillade ju inte pappa ändå, det hade han aldrig gjort. Så han slutade höra av sig och nu träffar jag honom max fyra gånger på ett år. Pappa spelar ju med varje gång han kommer. Slår mig inte kallar mig inget men så fort han går så utbryter helvetet igen. Skolan var min plats. Där kunde jag slappna av och jag gillade verkligen att lära mig men det hade inte mina kompisar en aning om. De få jag hade alltså. Jag umgicks med det tuffa gänget men var egentligen fegast av dem alla. Ingen visste vad jag var tvungen att gå igenom. En dag kom jag hem och jag hittade pappa i min säng med en annan kvinna. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag hade aldrig sett honom med någon annan än mamma. Han kollade upp på mig och hans ögon svartnade till. Han gick fram till mig och drog mig i armen ner till köket. Jag skakade av rädsla medans han band fast mig vid en stol. Han drog fram kniven. Jag skrek, sparkade och slog med det hjälpte inte och bak på min rygg ristade han in "HORA". När han var klar skar han mig lite här och där. Mest vid bröstet. Sedan lämnade han mig där helt ensam och blodig. Jag orkade vrida mig loss och sprang så fort jag kunde till min favoritplats den lilla eken. Där satt jag tills allt runtom mig blev svart. Jag trodde mitt liv skulle sluta där, det jag inte visste då var att den dagen skulle förändra mitt liv totalt. Den dagen då jag träffade den killen.




Sorry för  dålig prolog men det är trots allt min första :D Hoppas ni kommer att gilla att läsa Moments. Huvud personerna kommer spelas av Toby och Spencer från Pll eller som de heter i verkligheten ​Keegan Allen och Troian Bellisario :D

Amanda:)

Likes

Comments