Nu har det gått ett par dagar sedan jag sist uppdaterade. I lördags var det ledarfest i ishallens cafeteria, och där befann självklart jag mig. Det blev minst sagt en kväll att minnas, frågan är bara om detta är positivt eller negativt. Det hela spårade ut en gnutta, och natten avslutades senare än tänkt. Jag somnade runt 05.00 och dagen därpå vaknade jag runt 14.00. Jag tror att jag behövde denna typ av avslappning faktiskt.

Med detta sagt så är det bara två dagar kvar till julafton idag och jag har en minimal julkänsla, hemskt nog. Jag har julpysslat lite hemma idag, hela huset är nu fullt av dekorationer och tomtar i olika former och storlekar. Igår bakade jag kola, och snart ska jag ställa mig och baka lite lussebullar. Julen kommer som vanligt att firas med familj, men jag ska inte ljuga. En jul utan morfar närvarande känns likväl som förra året helt overkligt. Men jag vet att han är med oss ändå.

Jag kommer ihåg när jag var liten. Det var i början av decembermånaden och snön hade precis lagt sig i ett vackert täcke på marken. Jag minns hur jag höll på att explodera av längtan efter den 24:e. Och nu... Nu känner jag bara av en enorm julklapps-hets och en maxad stress över hur min lillebror på 10 år ska få ha lika underbara julminnen som jag hade när jag var barn. Men jag antar att det är så livet är när man börjar bli vuxen. (Svaret är nej, jag kommer aldrig att se mig själv som vuxen). 

Jag längtar för övrigt hur mycket som helst till nyårsafton. Att få fira in ett nytt år med nya möjligheter är så. jävla. efterlängtat. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Nu har jag hunnit vara hemma ett tag efter att ha haft en hektisk kväll i sekretariatet. Snacka om att jag fick så jag teg efter mitt inlägg igår, för idag så lyckades jag missa tiden med ca 3 sekunder och fick en del arga hockeyspelare efter mig. Men vad ska man säga, shit happens! Spelare och ledare kom över det och Partille fick till sist vinna matchen med 7-4.

Matchen var fartfylld och spännande, men tråkigt nog kunde man se fula efterslängningar från Göteborgs håll, hela matchen igenom. Detta bidrog till att Johan fick halta hem från ishallen med kryckor. Jag var snäll nog att fixa lite pannkakor till honom som tröst, så nu sitter vi framför tv:n och slöar och tittar på American Pie. Man blir så oerhört trött av kombinationen av en kall ishall och ett allmänt stressande.

Nä hörrni, sängen känns nog extra skön just ikväll.

Likes

Comments

Äntligen lite fritid! Ikväll ska jag ta det jättelugnt, plugga lite och bläddra runt bland spännande Youtube-klipp. Imorgon ska jag kanske sitta i sekretariatet för Partille Hockey, igen. Det är fortfarande lite småläskigt faktiskt, inte just att sitta där, utan vetandet om att det är möjligt att göra fel. När jag gör någonting så vill jag alltid göra det till 100%, och det ska vara så perfekt som möjligt. Än har inget misstag skett dock (peppar peppar ta i trä`). Generellt sett så är både ledare och spelare samt publik vanligtvis relativt lugna och förstående, men att vad som helst kan ske i stridens hetta är ingen nyhet. 

Jag är ganska exalterad inför matchen imorgon. Det är en viktig match och jag tror att det kommer att bli lagom känslodrabbat. Dessutom bara älskar jag att hitta på saker, mestadels för att få välja en fräsig outfit passande till min aktivitet, och även ibland en gnutta opassande ;)  

Inatt blir det att hångla med kudden ganska tidigt skulle jag tippa på. Nu ska jag drömma mig bort bakom datorskärmen ett tag. Med detta sagt hoppas jag att ni får en fortsatt trevlig kväll, och en god natts sömn.

Puss och kram

Likes

Comments

Hej på er!

Nu sitter jag framför tv:n och tittar på Luleå-Frölunda. Lite skumt faktiskt, då jag inte håller på något av lagen. Hur som helst, hockey är alltid mysigt, och en tisdag som denna behövdes minst sagt piggas upp lite!

Jag har idag insett en sak, efter en relativt känslosam diskussion med en vän. Nästan alla mina vänner har just i detta nu någonting på gång med någon av mina andra vänners ex-pojkvänner. Detta rör ju egentligen inte mig, men jag kan inte låta bli att spekulera i huruvida detta bara är komiskt eller allmänt konstigt?

För att när jag får reda på hur Adam 22 fått min tjejkompis sänghalm att gunga tvingas jag att låtsas förvånad och nyfiken, när jag i själva verket redan är medveten om Adams penisstorlek, hans muskelmassa och hans heeelt fantastiska höftrörelser, via min andra tjejkompis som hann vara där före. (Jag kan lika väl tydliggöra att ingen jag känner heter Adam, men "Adam"​ existerar dock sannerligen). 

Det finaste är ju att majoriteten av mina tjejkompisar känner varandra. Och det här med att dejta sina kompisars före detta, vet jag inte om jag gillar idén av. 

Ett öppet meddelande till mina underbara men ack så blåögda vänner; Har jag inte lärt er någonting?



Likes

Comments

Och det var där någonstans, mellan tårarna och den tillfälliga lyckan som jag beslutade mig för att överväga att avsluta helvetet. För att när det där pirret i magen istället omvandlas till en klump i magen, när känslan av oändlighet omvandlas till obefintlighet och när hans kyssar inte längre känns som sammet utan som sandpapper, då börjar resan mot helvetet.

Välkomna alla resenärer.

Likes

Comments