Header

När Hilda var hos barnläkaren i Norrtälje skrev jag att mamma och jag handlade lite, självklart fick även Hilda lite nytt i garderoben. Dessutom var jag, Caspian och Hilda i Norrtälje igen i förrgår och jag hittade lite till Hilda även då.

Min favoritbutik att handla bebiskläder på är Kappahl, jag verkligen älskar deras kollektion Newbie.
Kläderna är såå söta, bra kvalité och har även ett bra pris.

På Kappahl hittade jag ett par tjockare vantar och ett par tossor i en ljusrosa färg, sååå gulliga!
Det tråkiga var att mössan som matchade vantarna och tossorna inte hade så bra passform så jag valde faktiskt att inte köpa just den, i hopp om att jag skulle hitta en annan som liknade vantarna och tossorna på ett annat ställe. Vilket jag gjorde! På H&M, en super söt ljusrosa mössa med en liten katt på och super söta bollar som öron! På H&M hittade jag även en så fin bodyklänning, det är typ en sjömansklänning och det är bland det finaste jag vet!

MEN, det bästa av allt! På Kappahl hittade jag hårband från Newbie, på REA!!
70% rabatt, hur bra!?!? Jag betalade alltså 18 kronor styck för hårbanden,
vem hade kunnat stå emot? Det kunde inte jag iallfall ;)

Sjömansklänningen betalade vi 99 kronor för!
Ljusrosa tossorna betalade vi 99 kronor för!
Ljusrosa vantarna betalde vi 89 kronor för!
Ljusrosa mössan betalade vi 69 kronor för!
Hårbanden betalade vi 18 kronor styck för!


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hilda har under en längre period kluckat med höften vilket jag sa till om hos Barnavårdscentralen för några veckor sedan. En barnläkare på BVC kollade då upp det men sa att han inte kunde känna något fel, men om det inte blev bättre skulle jag säga till igen.

I Tisdags var vi på vanligt besök hos BVC och jag tog då upp att hennes höft fortfarande kluckar och att jag upplever att det blivit värre. Hon på BVC ringde in till Norrtälje Sjukhus, till avdelningen BUMM som då är någon barnavdelning och vi fick tid redan dagen efter. Så i Onsdags åkte jag, min mamma och Hilda in för att se om det är något de behöver göra någonting åt eller inte.
När vi väl är där inne ser Hilda såklart till att inte klucka med höften, men när läkaren tog upp henne så hörde hon tack och lov. Hilda skrek och var hungrig men det var det som gjorde att läkaren hörde och direkt efter fick Hilda självklart äta.

Läkaren berättade att hon inte kunde se något fel men att hon kände när det kluckade men att hon inte trodde att det var något som man behövde göra någonting åt. Men hon sa att hon skriver en remiss till Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att låta barnspecialister som inriktar sig på just skelett kolla för att vara hundra procent säker på att det inte är någonting som behövs åtgärdas. Så nu väntar vi bara på remissen.

Trots att barnläkaren inte trodde att det var någon fara så är jag ändå lite nervös. Hilda själv reagerar inte någonting på att höften kluckar och lider inte av det men det låter och känns så obehagligt.
Så jag hoppar verkligen allting är okej med vår lilla flicka.

Efter läkarbesöket så tog vi oss ner på stan där det blev lite shopping för både mammas, min och Hildas del.
Så tog vi även en fika medan Hilda sov, det var så mysigt att bara vara jag och mamma.
Och lilla sovande Hilda såklart!

Likes

Comments

Idag har vi haft födelsedags fika för Caspian som fyllde år den nittonde augusti. Anledningen till att vi firade honom denna helg och inte då han fyllde var för att då var för att nästan alla jobbade, så på hans födelsedag firade jag och Hilda honom och nu bjöd vi över min familj och släkt för på en fika.

Fikat bakade vi själva, och det var så gott att jag önskar att ni alla kunde få smaka på det! Önskar att jag hade kunnat äta så mycket mer än vad kroppen klarar haha. Det vi bakade var nutellafyllda munkar, sega dumlesnittar och kladdkaka med mjölkchoklad & diam. Ni hör ju bara på namnet hur gott det är, mums!
Alla dessa recept hittade jag på en av mina absoluta favoritbloggar, nämligen Fridas Bakblogg (förutom själva kladdkakan, där följde jag ett recept som jag fick av min moster som är smaskens). Ska ni någon gång baka något att bjuda på tycker jag verkligen ni ska kika in hennes blogg eller youtubekanal.
Jag har länkat både hennes blogg och direkt till recepten som vi använde oss av.
Tyvärr blev inte våra bakverk lika fina som Fridas MEN jag lovar att de blev minst lika goda ;)

Mina två älsklingar ♡

Likes

Comments

Jag tror inte att det finns någonting som jag avskyr så mycket som jag avskyr djurplågeri, det är något fruktansvärt och tycker man inte det så är man faktiskt inte friskt i huvudet. Därför har jag sedan typ två år tillbaka inte använt mig av sminkprodukter som har testats på djur då jag inte vill vara med och bidra till djurplågeri helt enkelt. Och nu har jag även bestämt att vi ska byta ut vårt schampo, balsam, tandkräm osv till helt veganska för att helt enkelt slippa spendera massa tid framför datorn för att få fram information om företag använder sig av djurtester eller inte. Och då tänker vi att vi köper produkter med veganstämpel. För då vet vet vi att inget djur har behövt plågas för att jag ska lukta gott efter duschen, eller för att mina kläder ska lukta fräscht.

Dock kommer vi INTE att sluta äta kött då det är något vi äter dagligen och inte vill sluta med. Däremot väljer vi att endast köpa kött från Svenska gårdar då vi vet att dem följer EU:s lagar, som förövrigt är ganska hårda på hur djurhållningen ska vara, vilket är toppen. Så kött kommer fortfarande att serveras på våra tallrikar men endast kött där vi vet att djuren behandlats bra, förövrigt så har vi aldrig köpt något kött från Danmark, Tyskland eller Irland och det är något jag ALDRIG kommer att göra. Då äter jag helt ärligt vegetariskt.

Jag skulle kunna skriva ett super långt inlägg om djurtester då det är ett ämne som jag faktiskt är ganska insatt i. När vi i skolan haft argumenterande texter eller ska argumentera om något, har jag alltid argumenterat om djurtester eller om importerat kött. Så jag är som jag tidigare nämnde ganska insatt och har hyfsat koll på vilka märken man ska köpa och inte. Men nog om det, ville bara tala om att vi nu valt att inga produkter eller liknande vi använder ska innehålla saker från djur. Dock inte mitt smink, där har jag fortfarande produkter som innehåller djur, men som inte är djurtestade men så småningom kommer även allt smink bytas ut till veganska smink. Men kött kommer fortfarande finnas på våra tallrikar.

Likes

Comments

Jag tänkte dela med mig av hur en dag med Hilda kan se ut. Hittills har jag dokumenterat två av hennes dagar sedan hon föddes, när hon var två dagar gammal och sedan när hon var fjorton dagar gammal, idag är hon hela tjugofyra dagar gammal. Dock skrev jag inte upp allt, exempel så glömde jag skriva upp alla blöjbyten, när vi gjorde rent naveln osv. Men såhär såg såg Hildas dag ut (ungefär) när hon var fjorton dagar dagar gammal. ❤

05.13 Vaknar och är hungrig. Ammar och somnar om igen

09.05 Vaknar för dagen

09.12 Dagens första blöjbyte

09.20 Hungrig igen, ammar

09.34 Ligger och myser med mamma, har lite ont i magen så är lite gnällig. Ligger och myser vid bröstet och äter lite då och då

10.04 Ligger och kollar runt i rummet med stora ögon och är super nöjd

10.18 Vaggas i mammas famn samtidigt som mamma sjunger Lilla snigel men byter ut till Lilla Hilda

10.38 Somnar i mammas famn

11.26 Fortsätter sova i pappas famn

11.48 Bajsar ner hela sig, ända upp till ryggen + en del av sängen

12.00 Sover i mammas famn

12.20 Vaknar och ligger och tittar runt med stora ögon

12.28 Blöjbyte

12.39 Somnar om igen

13.08 Fortsätter sova hos moster Frida

13.30 Besök av moster Madde, fortsätter sova i hennes famn

13.45 Ammas lite, men får även lite ersättning. Ligger nöjd på soffan

14.26 Somnar efter att ha legat i mammas famn en lång stund, somnar när mamma sjunger lilla Hilda, med melodin lilla snigel

15.10 Vaknar upp. Ligger på en kudde på golvet medan moster Frida matar med ersättning

15.26 Somnar om

16.08 Matdags, ammas!

16.21 Somnar om på kudden

17.00 Vaknar upp och gnäller men är endast lite mammasugen, så myser lite med mamma

17.45 Blöjbyte

18.07 Matdags igen!

18.31 Ligger i babysittern och är supernöjd

18.50 Får lite ersättning av pappa, matas i hans knä

19.15 Farbror Jonathan kommer och somnar hos honom en lång stund

20.00 Matdags- ammas

20.26 Myser med pappa en stund

20.45 Blir mammasugen

21.26 Sover i vagnen under en promenad ner till Gransjön (pappa och farbror ska bada)

23.06 Vaknar och vill äta- ammas!

23.22 Somnar om igen vid bröstet och blir buren upp till sängen. Mamma lägger sig samtidigt för att sova

01.23 Vaknar och vill amma

01.47 Vill ligga på mammas mage och mysa

02.10 Somnar för natten

06.18 Vaknar för dagen

Likes

Comments

Som jag nämt i tidigare inlägg så har Hilda haft det lite svajigt med vikten om jag kan kalla det så? Hon gick ner en ganska hög siffra efter födseln och har därefter inte lagt på sig så mycket som BVC-personalen velat.

Hon gick ner 9,6% av sin födelsevikt vilket har lett till att vi fått gå ganska mycket hos BVC för att kontrollera att hon faktiskt går upp så hon inte stannar på samma siffra eller till och med går ner i vikt. När BVC var på hembesök så visade vågen att hon gått ner 100gram men Jenny (BVC-kvinnan) sa att vågen hon hade med sig inte gick att lita på till hundra procent, så vi fick åka ner två dagar efter för att dubbelkolla och då visade vågen 3700 gram.
Vilket betydde uppgång, inte mycket men ändå uppåt!

Det var på det besöket som det bestämdes att hon skulle börja med ersättning (delvis) så att hon skulle få en skjuts uppåt när det gäller vikten och därefter kan vi sluta med ersättning om vi vill. Anledningen till att det är så tjatigt med vikten är för att dem vill att barnet ska vara uppe på födelsevikten efter fjorton dagar, vilket Hilda inte är.
Men när vi vägde henne igår, tre dagar efter att hon fått både bröstmjölk och ersättning så visade vågen hela 3840 gram, vilket betyder att hon gått upp 140 gram på tre dagar! Vilket är toppenbra!

Så nu ska vi inte tillbaka för än på onsdag för att se vad vågen visar då och då hoppas vi hon är uppe på fyra kilo igen så att vi slipper springa till BVC så ofta som vi gör nu, det är faktiskt ganska påfrestande. Så nu håller vi tummarna på att vår lilla flicka fortsätter gå upp i vikt så bra som hon gjort de senaste dagarna!

Så liten, men så älskad

Likes

Comments

Jag måste dela med mig av ett super gott recept på ett par tacopiroger som jag gjorde för någon dag sedan! Dessa går jätte bra att frysa in och sedan värma på igen och är perfekta för de som inte orkar laga mat varje dag eller helt enkelt inte hinner. Jag har lärt mig nu att laga mat med liten bebis kan vara värsta projektet, men dessa hann jag med medan Hilda sov en stund!

Till degen behöver du:
25 gram jäst
4 deciliter fingervarmt vatten
1 deciliter olivolja (jag tog dock rapsolja, fungerade toppenbra)
11 deciliter vetemjöl
1 tesked salt

Till fyllningen behöver du:
500 gram köttfärs
1 påse tacokrydda
1 medelstor lök
1 liten burk majs
Riven ost

1 ägg att pensla med

Gör såhär:
1. Sätt på ugnen på 225 grader.
2. Smula ner jästen i en bunke.
3. Blanda i vatten och olja och rör om tills jästen löst upp sig.
4. Tillsätt sedan mjöl och salt, och arbeta ihop till en fast deg.
5. Täck över bunken med en bakduk och låt degen jästa i trettio minuter.
6. Stek köttfärsen tillsammans med tacokryddorna enligt anvisning.
7. Hacka sedan löken i den storlek du själv vill ha dem och stek tillsammans med köttfärsen tills löken blivit mjuk. Tillsätt sedan majsen och låt steka några minuter. Salta och peppra efter smak.
8. Dela upp degen i cirka 20 bitar och kavla ut varje degbit till en runt platta, cirka 15 centimeter i diameter.
9. Lägg drygt en matsked fyllning på varje platta och lägg på lite riven ost.
10. Vik ihop degen som en calzone och tryck fast kanterna med en gaffel.
11. Lägg pirogerna på en plåt som är täckt med bakplåtspapper och låt dem jäsa en liten stund.
12. Pensla med ägg.
13. Baka i ugnen i cirka en kvart tills de fått fin färg.

Kanske inte så fina, men super goda!

Receptet hittade jag på Fredriks Fika men jag gjorde om det lite så det blev så som jag ville ha det.
Jag lovar att ni inte kommer ångra er om ni testar dessa, super enkla och vänligt goda. Fungerar utmärkt att frysa ner så när vi inte riktigt hinner med att laga mat så värmer vi bara på dessa!

Likes

Comments

Jag har hela tiden velat amma och har därför varit lite orolig att det inte ska fungera då alla inte kan amma helt enkelt. Men för mig har det fungerat bra, än så länge produceras den mängd hon behöver och hon snuttar på som bara den vilket känns jätte bra, trots att det ibland gör förbaskat ont.

Tyvärr har hon gått ner en hel del i vikt, dock börjar hon gå upp nu igen så allt är på rätt väg. Men hon gick ner hela 9,6 procent av sin födelsevikt och de vill inte att de går ner mer än 10 procent så hon hade gått ner en ganska hög siffra faktiskt. Så vi har fått gå på en hel del viktkontroller med Hilda för att se att det går uppåt, vilket det gör! Igår vägde hon 3700 gram, vi har en tid bokat på fredag också så då hoppas jag att hon gått upp ännu mer!
Hon vägde 4035 gram när hon föddes så än är hon inte i mål än och därför ville Jenny på BVC att Hilda skulle amma så mycket som det går men även ge lite ersättning så att hon får en skjuts med vikten och sedan kan vi sluta. Så inatt fick Hilda smaka på ersättning för första gången och det gick toppen bra så nu hoppas jag verkligen att både amning och ersättningen gör att hon går upp i vikt lite snabbare.

Ersättning är dock ingenting vi kommer att fortsätta med om vi inte skulle bli illa tvungna av någon anledning då det är viktigt för mig att amma om jag kan. Det är inte alla som får den äran tyvärr men jag är så glad att jag kan ge mitt barn bröstmjölk.

Nöjd liten Hilda tillsammans med glad pappa!

Likes

Comments

Efter förlossningen har jag haft lite problem med aptiten, jag äter inte riktigt normalt. Samma dag som förlossningen var jag vrålhungrig och åt en del men efter det har jag inte ätit många "normala" måltider. Vi var på Mc Donald's med Caspians föräldrar och då åt jag, men annars går det bara inte. Vet inte riktigt vad det beror på, kanske kan vara att jag dricker mig mätt då jag dricker väldigt stora mängder och är törstig mer eller mindre hela tiden.
Men igår fick jag iallafall i mig ordentligt med frukost vilket var tur då vi var ute på äventyr nästan hela dagen!

Min frukost igår blev mozzarella och tomatsmörgås, såå gott! Och ett glas Hallonad som min mamma och syster kom förbi med (och även lite annat hade de med sig, tack).
Direkt efter frukosten packade vi ner allt i skötväskan, bytte blöja och sedan bar det iväg till bussen!

Caspian hade nämligen en jobbintervju inbokad inne i Norrtälje, så jag och Hilda åkte med för vi ville inte sitta hemma här själva och vänta på pappsen! Så medan han var på jobbintervju så gick jag och Hilda en promenad och självklart blir hon hungrig när vi är på en plats som saknar bänk eller liknande som jag kunde ha satt mig och ammat på. Så vi fick lösa det på annat sätt, jag hittade en sten som fungerade bra så det fick helt enkelt bli en av alla amningsplatser. Fungerade utmärkt!
Iallfall, Hilda och jag gick runt i nervös väntan på att se hur det gick för Caspian. Efter cirka TVÅ timmar kommer han tillbaka, med påskrivet kontrakt och arbetskläder! HAN FICK JOBBET!
Så skönt och både Hilda och jag är SÅ STOLTA! Så gårdagen var en väldigt bra dag trots väldigt lite sömn natten innan. ❤

Sedan avslutade vi dagen med att fira att Caspian fick jobbet och att Hilda kommit till världen med min familj. Det gjordes genom att Caspian och Peter tog en cigarr tillsammans och vi åt även lite gott och hade super mysigt!

Likes

Comments

Idag är det en hel vecka kvar tills hon var beräknad, men vi har redan fått ha henne här hos oss i hela fyra dagar.

Allt startade kvällen den fjortonde juli, jag började få känningar i magen som snabbt blev mycket värre. Vi trodde till en början att det var förvärkar då jag läst om att det är något som är vanligt och som man kan ha dagar eller till och med veckor innan förlossning. Jag tog värktablett och värmekudde och lade mig i sängen med Caspian och tänkte att jag skulle försöka sova ett tag då jag bara sovit några timmar natten innan. Men så blev det inte riktigt!

Jag började få ondare och ondare, kunde inte ligga ner, inte sitta, inte stå, ingenting hjälpte. Så Caspian skrev till min mamma, hans mamma och frågade om det kunde vara förvärkar. Båda sa att det var mycket möjligt och att vi kunde ringa in till förlossningen för att fråga. Vilket Caspian gjorde efter ett tag, de sa att jag skulle ta ytterligare en värktablett då två hjälper bättre än en (jag hade tidigare endast tagit en) och att jag kunde ta ett varmt bad eller dusch.
Men vid det här laget hade jag så ont att jag inte hade kunnat tagit en dusch. Och Caspian skriver då till min mamma som då kommer över.
Jag går då runt, har jätte ont och försöker "trycka" upp magen för det var sånt fruktansvärt tryck längre ner. Jag har så ont att jag lite sur över att de bad mig ta en värktablett och ett bad, hur tänkte de egentligen!? Caspian och mamma börjar iallafall klocka då vi faktiskt förstod att det var värkar det handlade om och inte några förvärkar.

Mina värkar höll i sig i en minut, vilket inte är särskilt mycket MEN de kom med endast en halv minuts mellanrum. Efter att ha klockat en stund så ringer Caspian förlossningen igen och denna gång ber de oss att komma in. Mamma skyndar sig hem för att tömma bilen på kartonger då vi hade fyllt den tidigare på eftermiddagen för att att vi dagen efter skulle på loppis (var planen iallafall). Medan mamma packar ur bilen packar jag i det sista i BB väskan och Caspian likaså. Vi hade packat det mesta, allt till bebis iallafall det var mest Caspian som skulle ha kläder och sedan allt i necessären.
Nu hade jag jävligt ont kan jag säga, jag vet inte hur många gånger jag sa det att om detta är förvärkar vet jag inte hur jag skulle klara av de riktiga värkarna, men nu i efterhand så förstår jag att värkarna jag hade här hemma var riktigt starka.

När mamma kommer tillbaka så kastar vi oss in i bilen och resan in till BB som endast tar 50 minuter kanske kändes som den absolut längsta resan jag någonsin har gjort trots att mamma körde snabbt. Det var så jobbigt att åka bil, hur jag än satt gjorde det svinont och jag tänkte hela tider att jag kommer dö av smärtan. Men Caspian var ett sånt bra stöd, även mamma. Caspian peppade mig hela tiden och mamma försökte även hon underlätta så mycket som det gick.

När vi kommer fram till BB går vi ur bilen och jag hänger verkligen över Caspian, de metrarna som var mellan bilen och ingången kändes som ett maraton men personalen mötte oss med en rullstol som jag fick sätta mig i. När vi kom dit var det fullt men den underbara personalen skyndade sig att städa rummet så vi fick komma in snabbt ändå. Klockan var då 02.48 när vi skrevs in på BB och då hade jag haft värkar sedan 23.30.
När de då undersöker mig visar det sig att jag var öppen hela 9 centimeter!!
Jag som hade oroat mig att de skulle skicka hem mig för att det kanske bara var förvärkar men i själva verket så hade min förlossning startat och det hade gått så snabbt. Jag får lustgas åherre, det var toppen! ;)

Jag minns allting men ändå var jag borta. Minns att jag sa konstiga saker som att jag inte skulle kunna åka iväg på loppis, att jag inte förstår hur kvinnor kan skaffa fler än ett barn och att jag vägrade ha en förlossning som skulle vara i ett dygn haha. Jag minns exakt allt vilket jag är väldigt tacksam för.

Dock valde jag en sak som jag idag inte skulle göra om, jag hade så ont och bad om ytterligare bedövning och de gav något som heter kvaddlar som förslag. Jag tackade ja och helvete vad ont det gjorde, smärtan vid bedövningen var värre än värkarna helt ärligt. Dessutom tyckte jag att det inte hjälpte något. Men nu har jag den erfarenheten också!

Iallfall, det händer mycket och vid 04.50 börjar mina krystvärkar och vid 05.19 föddes vår underbara dotter.

Kan säga att under värkarna och krystvärkarna tänkte jag att jag aldrig skulle klara det och att det gjorde så fruktansvärt ont men direkt när hon var ute försvann all smärta det var ren lycka. Och då kom känslan, att man förstår hur värt smärtan det är, för detta är det bästa som någonsin har hänt mig. Förlossning är nog det värsta men samtidigt det absolut bästa man någonsin kan uppleva. Jag hade dessutom världens bästa stöd, av Caspian, mamma och barnmorskorna. Hade aldrig klarat det utan allt stöd.

Jag väljer att berätta väldigt kort om min förlossning då jag inte vill berätta den helt detaljerat för människor jag inte känner så bra, men samtidigt vill jag dela med mig. Jag är väldigt glad att det gick snabbt, 2,5 timme tog det från att jag blev inskriven till det att jag hade min dotter på mitt bröst. Jag kunde inte haft det bättre, dessutom klarade min kropp av det väldigt bra. Jag behövde inte sy, inga komplikationer varken under graviditet, förlossning eller efter. Jag var snabbt uppe på benen, inte haft särskilt ont efter och jag mår helt underbart!

Rätt sjukt att man på något sätt kan njuta av smärtan som uppstår.

Likes

Comments