Ruben har gjort sig hemmastadd här på vårat hotell och det bästa han vet just nu är när vi ska åka hissen upp eller från rummet. Han vill såklart trycka på knappen och vet att det är ettan när vi ska ner och äta frukost och nummer 19 när vi ska åka upp till vårt rum.
När Michael är på sina föreläsningar har jag och Ruben varit ute och roat oss själva på stan en del, men också varit på hotellet mycket och tagit det lugnt på rummet, åkt ned till lobbyn och tagit en kopp te. Det är ju rätt mycket intryck för Ruben när vi är ute om man säger så...

Så här fin julgran har de på vårt hotell;


Igår promenerade jag och Ruben på den fashionabla femte avenyn och stannade då och tittade på den fantastiska julskyltningen på ett av varuhusen. Rubens favorit var det sagoinspirerade fönstret som ni ser här, och sen dess har han inte pratat om annat än haren. "Juben åka vagnen titta haren".
Så idag gick vi dit igen och tittade länge länge....

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Flygresan igår gick hur bra som helst verkligen, långt över förväntan!! Ruben var fantastiskt lugn och tillfreds med att mestadels sitta i sätet och ta det lugnt. Inte alls samma röjbehov som han har hemma...

När vi satt och väntade på boarding däremot, sprang han fram och tillbaka i typ 20 minuter, sådär sista rycket när barn börjar känna hur trötta de är ni vet.
Och mycket riktigt, vi han inte komma upp på marschhöjd ens, så sov Lillen gott i min famn. En annan lyckoträff var att platsen bredvid vår var ledig, vi satt på ett två-säte vid fönstret. Så hela resan hade vi varsitt säte, och extra plats att ha grejer på, dubbla kuddar och filtar, himla skönt. Jag la ned Ruben på sätet och bädade ned honom med kudden och filten där han fortsatte snusa så gott. Han sov rätt länge, jag han både läsa, sova och äta halva lunchen innan han vaknade. Lyxigt!


När Ruben var vaken roade vi oss med att läsa, sjunga sånger, titta på pingvinerna på tvn (filmen Madagaskar), och äta snacks. Ett par gånger ville Ruben ta en promenad, "gå på golvet" som han sa, då gick vi bakåt i planet hela vägen till köket längst bak, där personalen hänger,  och sen tillbaka igen. Det var ett väldigt stort plan, så rätt goda promenadmöjligheter.
De knappt nio timmarna gick ändå rätt snabbt, och vips var vi på Amerikansk mark.

Det var egentligen bara den stunden efter vi klivit av planet som blev lite jobbig. Vi landade strax efter kl 21 svensk tid och då började såklart Ruben att bli väldigt trött. Tyvärr var det ju en evighetskö till passkontrollen, vi stod säkert i 45 minuter, och Ruben var ledsen och ville åka vagnen. Men detta var innan bagageutlämningen så det var inte mycket att göra än att kånka honom, puh alltså!

Glädjen när vi fick packa upp vagnen alltså! Mina armar skakade av mjölksyra och Ruben hade verkligen längtat han med.

Vi tog en taxi från flygplatsen och vid kvart över fem på eftermiddagen, lokal tid, var vi framme vid hotellet där Michael mötte upp oss. En lyckad resa helt enkelt och nu väntar några spännande dagar här i storstan.

Likes

Comments

Nu är vi på väg, jag och Ruben. Första etappen Umeå-Arlanda gick bara fint, nu väntar den långa flygningen till New York.
Ruben är på strålande gott humör, just nu leker vi på den fina Junibackenlekplatsen på terminal 5.

Snart dags för boarding!

Likes

Comments

Noomi har gått på barndans på Balettakademin i stan under hösten. Hon hade en liten svacka i början av terminen när hon plötsligt inte ville gå längre, ville att jag skulle vara med inne i danssalen (föräldrar väntar utanför annars), men efter att ha fått en ny dansoutfit blev det bättre. Flera av flickorna i gruppen har nämligen "balettdräkter", fast hm-varianten, trots att det uttryckligen stått i kallelsen att det är t-shirt och tights som gäller. Så Noomi kände sig nog lite utanför när hon var en av få som inte hade balettkjol med Frostkaraktärer på...
Jag köpte en tunika med svanar på, som är öppen i sidorna och fladdrar när man springer, och den är Noomi väldigt nöjd över.
Idag var det sista lektionen för terminen och anhöriga fick vara med och titta på inne i danssalen. Det funkade bra för Ruben i 25 minuter, sen blev han ilsken och skrek så vi fick gå ut en stund.. vi kunde gå in igen till diplomutdelningen. Noomi hämtade stolt sitt fina diplom och en pepparkaka hos dansfröken Lisa när det var hennes tur.
Två av flickorna, de med balettklänningarna, fick varsin ros av sina föräldrar just efteråt. Ungefär som skådespelare kan få efter teaterpremiär. Är det jag missat att det är brukligt även i barndanssamanhang för 4-åringar? Det kändes lite märkligt...


På torsdagar äter vi ofta rester eller väldigt snabblagad mat eftersom vi kommer hem senare. Idag blev det pyttipanna med stekt ägg och rödbetor. Det gick hem hos barnen så som helfabrikat-mat oftast gör.

Efter middagen var det dags för torsdagstvagning av båda barnen. Ruben som har varit jätterädd för vatten och vägrat bada/duscha, i minst ett halvår, har nu blivit botad tack vare all vattenlek i förskolans vattenrum där han älskar att vara. Nu går han gladeligen in i duschen och finner sig i både hårtvätt och vatten i ansiktet. Då Noomi fick ta på sig sin morgonrock efter duschen ville såklart Ruben ha på sig sin med. Sen vägrade han ta av sig den när det var dags för nattning, så han somnade faktiskt i den.

Michael åkte till New York imorse, han ska på kongress några dagar, och på lördag åker jag och Ruben efter. En semestervecka i storstan väntar oss! Noomi ska också på semester, all inclusive hos mormor och morfar.
Så imorgon ska jag packa det sista, fixa handbagaget och tagga inför nästan 9 timmars flygresa med Rufus. Det blir spännande minst sagt...

Likes

Comments

Vinterhelgen fortsatte med söndag, första söndagen i advent närmare bestämt!
På förmiddagen fortsatte Michael med förrådsbygget (utsidan klart - bara insidan kvar, heja heja!) och jag och barnen klädde på oss och gick ut vi med. Det är inte direkt så "bara" att få två barn redo för utevistelse så här års, det tog säkert 20 minuter för oss att få på alla overaller, ullsockar, fleecebyxor och vintervantar. Och då flöt det ändå på smidigt, inga utbrott eller så...

Noomi ville åka spark, hon hade bäddat ned Nine i docksparklådan. Ruben var pepp på att bli dragen i pulkan, han satt som en liten sultan där i sin rosa babypulka (fjolårets julklapp).

Hela vägen till pulkabacken och Trollebron gick sparkturen. Noomi konstaterade att det inte blivit is på bäcken ännu.
På väg hem från trollebron lutar det svagt uppåt och Noomi blev jättetrött i båda benen. Tur att sparken har dragsnöre och att mamman är stark!

När vi kom hem igen var benen piggare och Noomi skjutsade Ruben på sparken fram och tillbaka på vår lillväg, han tyckte det var himla festligt. "Igen" upprepade han så fort Noomi gjorde en ansats att avsluta turen...


Efter en härlig utestund stoppade vi ned en trött Lillebror i vagnen och gick på julmarknad uppe i byn. Det är verkligen världens sötaste lilla marknad. Alldeles lagom. Men där var, trots marknadens ringa storlek, både tomten på besök och delade ut paket till barnen och sen fanns det ponnyridning. Noomi tog såklart en tur på Jägarn, som ponnyn hette.


Vi tittade lite i marknadsstånden också och Noomi fikade lite innan vi promenerade hemåt i skymningen. Vi tände ljus i lillhuset och hade adventsfika där. Så mysigt!

Efter fikat var det dags för dagens höjdpunkt: att klä julgranen! Eftersom vi är borta så mycket i december, bestämde vi oss för att ta in granen redan till första advent för att hinna njuta så mycket som möjligt av den. Noomi tycker att det är väldigt roligt att klä granen och var väldigt engagerad. Ruben var lite marodör och skulle dra ner allt vi hängde dit, så nu hänger alla fina glaskulor i den övre tredjedelen av granen. Hoppas den får stå upp hela julen....

Men visst blev den fin?!


Glad första advent från oss!

Likes

Comments

De senaste två månaderna har Noomi regelbundet frågat, när blir det vinter?
Nu de sista veckorna har det blivit vinter flera gånger, men tyvärr också plusgrader och regn som gjort den fina snön till is och slask ganska snart. Men nu i helgen, äntligen liksom, lyckades vi pricka in vinterväder och lediga dagar.
I lördags gick jag och Noomi till pulkbacken och åkte skrana. Det var superföre i backen och gick bara snabbare och snabbare för varje åk. Noomi var eld och lågor och ville aldrig gå hem.


Vi åkte och åkte, och fick till på köpet njuta av lite låg vintersol, härligt!

Till slut (när mamman blivit enormt fikasugen) lyckades jag övertala Noomi att vi skulle gå hem genom att föreslå att vi kunde ta fram hennes spark och åka lite.
Vi promenerade hem, en ny genväg över fältet för första gången, och Noomi utbrast; "Vintern är min bästa årstid!"
Så sant så sant, vårt lilla februaribarn njuter verkligen i fulla drag av vintern. Hon har fullt upp hela säsongen med skidor, skridskor, skrana, spark, eller att bara göra snöänglar.


Det var jättefint sparkföre i går och Noomi körde iväg i full fart på sin röda lilla spark med bjällran frenetiskt plingade. Hon tog sparken och åkte och hälsade på sin kompis Lois som bor några hus bort och de lekte sen i flera timmar. Under tiden föll det sig så lämpligt att Ruben sov värsta långpasset (vi talar 4 timmar!!), så jag och Michael fick en massa saker gjort. Jag gjorde storröjningen inomhus då städningen blivit lite eftersatt i veckan, och Michael byggde på förrådet han håller på med.

Vid tretiden hämtade jag hem Noomi för sen fick vi celebert middagsbesök av goda vänner. En härlig kväll med både glögg och saffranspasta, adventshelgen till ära.

Likes

Comments

I fredags blev Ruben 18 (!) månader! Tänk vad mycket som händer på 1.5 år...


Liten har blivit större!

Ruben är världens ljuvligaste och glad och nöjd nästan jämt. Godmodig är hans andra namn. Dock ser vi tendenser till stark vilja även hos honom och han har visat att han kan bli ganska arg om han inte får göra som han vill (läs hälla ut alla makaroner ur skafferilådan eller suga på pumpflaskan  med mjukgörande kräm).
Vi trodde tidigare i höst att vi hade tagit oss över den värsta "röjarfasen" med Ruben, den där perioden när de gärna inventerar alla skåp och lådor så ofta de kommer åt. Men  Ruben har de senaste veckorna blivit helt galet röjig. Det skulle egentligen behövas en heltidsanställd person bara att punktmarkera honom under dagarna. Han bryr sig inte det minsta om leksaker utan vill bara öppna skåp, lådor, garderober, tvättmaskinen, diskmaskinen etc och riva ut grejer. Han har lyckats skruva bort ett par muttrar från golvvärmereglaget i skåpet i tvättstugan, skafferilådan är ett sammelsurium av ihopblandade torrvaror och alla typer av krämer, rengöringsmedel som Ruben ÄLSKAR att äta, har fått flytta högt upp. Vi har fått akut-sätta upp låd- och dörrstop, men tyvärr har vi inte hunnit rikigt alla skåp - vilka Ruben har stenkoll på såklart. Håhåjaja....

Men annars då? Ruben fortsätter att säga nya ord dagligen. De sista dagarna även tvåordsmeningar! "Noni ledsen", "Odi städar", "traktor borta"
Att sjunga tycker Ruben också om. Utvalda strofer ur "Tänk om jag hade en liten liten apa", "Per-Olsson hade en bonnagård", "Byssan lull"...

Ruben tycker mycket om när vi läser böcker. Han är väldigt noga med vilken bok han vill läsa och han har några stora favoriter: "Ut och gå", "bäbis kär", "Ella leker inne", "Här är den lilla gården" och "Bäbis jobbar".

Noomi och Ruben leker mer och mer tillsammans, de här ofta riktigt roligt ihop. Självklart går det över styr rätt ofta med och det blir kiv om en speciell grej eller Ruben förstör något som Noomi byggt etc.
Men Noomi har på sistone blivit riktigt hjälpsam och tycker om att hjälpa Lillebror med stövlarna, läsa för honom och ta fram hans ytterkläder.


Kärt barn har många namn. Vi brukar kalla Ruben för Rufus och Lillen också. Men han verkar förstå att han heter Ruben ändå, han har sagt det någongång och pekat på sig själv.

På förskolan går det fortsatt bara fint för Ruben. Han trivs som fisken, och nu blir han knappt ledsen när jag lämnar honom på morgonen. Han tycker mycket om att vara ute och leka på förskolan och han sover också gott och länge där, mellan 2 och 3 timmar brukar det bli.


Som ni ser på bilden ovan så gillar Ruben att dammsuga också. Gärna med den stora, riktiga, dammsugaren, även om den lilla är lite mer lätthanterlig. Att hjälpa till i tvättstugan är Ruben också bra på. "Stoppa ", säger han och proppar in tvätt i tvättmaskinen. Vi har inte kommit till det här med färgsortering ännu....

Nästa vecka ska Ruben på 18-månaders besiktning och vaccinering på BVC, spännande att se hur han har vuxit!

Likes

Comments

Igår hade vi en fin dag tillsammans med mormor som varit på tjejträff i Umeå över helgen. Extra trevligt att få komma iväg hemifrån då Michael jobbade hela dagen igår och de dagarna kan ibland bli lite långsamma när vi bara är hemma.
Men igår gjorde vi alltså en riktig söndagsutflykt! Vi mötte upp mormor på Gamlia, ett jättemysigt friluftsmuseum i Umeå. Det var en jättefin dag dessutom där vi fick se solen, vilket var länge sen nu. Det har varit en väldigt regnig höst här uppe.

Ruben började utflykten med att sova i vagnen, så jag, Noomi och mormor strosade runt på området. Vi spanade in ankdammen, de gamla byggnaderna och den fina dansbanan där vi skuttade runt en stund. Noomi var väldigt fascinerad av Hemlighuset, och när hon en stund senare blev kissnödig, föreslog hon att vi kunde gå dit...
Arresten, eller finkan som vi sa, som låg nedanför dansbanan tyckte Noomi också var spännande och vi kikade in genom de gallerförsedda fönstren för att se om där satt någon bov.


Efter att ha promenerat runt en stund började våra magar kurra efter lunch och vi gick in till Västerbottensmuseét som också ligger på Gamlia. Där finns ett jättefint café med fantastiskt god, vällagad mat och hembakta sötsaker. Till Noomis förtjusning fanns det plättar på barnmenyn och hon åt som en häst. Jag och mamma åt också gott och i lugn och ro då Ruben fortsatte sin sovning en bit in på lunchen. Men sen vaknade han och petade i sig ett par plättar han med.

Efter både lunch och fika var vi supermätta och nöjda. Men till slut lyckades vi resa oss för att gå och upptäcka muséet också.
Vi började i barndelen Minimus där det finns både pysselrum och lekrum. Och kanske bäst av allt; den gamla gunghästen och gungfasanen. Hästen har både stigbyglar och tömmar och Noomi var i sitt esse! Ruben fick hålla till godo med fasanen som var perfekt liten för honom.

Noomi pysslade en fin höstigelkott i pysselrummet:

Sen gick vi vidare och tittade på de andra utställningarna. Det fanns mycket spännande att titta på och mycket roligt för barnen att upptäcka, även i de andra delarna av muséet. Man kunde klappa bäverskinn, renskinn och fiskskinn, kalkera hällristningar och krypa i en tunnel i Umeås "undre värld". Noomi vågade först inte krypa i tunneln, men när Ruben var med gick det bra. Det är fint att se att de börjar leka mer ihop nu!

Det var inga problem att tillbringa fyra timmar på Gamlia och Västerbottensmuseét, strax innan de stängde klockan 16 gick vi därifrån. Noomi var helt slut och somnade i bilen på väg hem. Men imorse sa hon att hon ville åka dit snart igen! Så ett bra betyg på detta barn- och vuxenvänliga ställe.
Enda ledsamheten var när vi släppte av mormor, eller Nono som Ruben säger, vid stationen. Tur att vi kan ses ofta nu när vi bor här!

Likes

Comments


Nu  är min favoritårstid, hösten, här. Det är så oerhört vackert ute just nu med de intensivt gula träden och Noomi har belåtet konstaterat att det är jättehärligt att cykla genom lövhögarna längs vägen. Det prasslar ju så mysigt.

De senaste veckorna har varit intensiva och vi har hunnit med både roliga och mindre trevliga saker.
Förra helgen fyllde jag år, 32 närmare bestämt. Känns väldigt främmande när jag skriver siffrorna, men bara att acceptera faktum. Födelsedagshelgen var fin, stor familjemiddag på fredagen med hela Klanen och på lördagen hade vi sen arbetsdag hos oss. Detta fantastiska påhitt! Vi fick hjälp med prick hela önskelistan, något som hade tagit oss åtskilliga helger att fixa själva. Så nu har vi bland annat ett ommålat och tillpiffat sovrum!


På listan över mindre roliga grejer som kämpats igenom sista veckorna står vab och sjukdom. Både Noomi och Ruben har haft rejäla duvningar  av höstblåsor med tillhörande feber och allmän skruttighet. De fick vara hemma från förskolan flera dagar var. Och sen har följetången med mina blödningar efter koniseringen av cellförändringarna fortsatt. Jag fick en störtblödning en natt när jag var själv med barnen, så obehagligt verkligen. Tidigt på morgonen åkte jag till akuten och äntligen verkade de kunna fixa det besvärliga kärlet som trilskats så länge. Men det var en jobbig dag med mycket smärta och obehag och jag var hemma från jobbet hela förra veckan för att återhämta mig.

Nu hoppas jag att vi får vara friska framöver!

Hösthälsningar från oss!

Likes

Comments

Nu var det alldeles strax länge sen vi bakade tillsammans, jag och Noomi. Så igår gjorde vi slag i saken och bakade kanelbullar och vaniljlängder.
Noomi ville ha bagarutstyrseln på sig och nu passar äntligen bagarmössan bättre i storlek!


Noomi är en fena på att smula jäst och hälla i uppmätta ingredienser. Igår fick hon också prova att klippa en av längderna.

Lite klurigt, men världens sötaste längd blev det.
Sent omsider upptäckte vi att pärlsockret var helt slut, så det blev en variant där vi penslade med sirap och vatten (blandat) och doppade/strödde på kardemumma- och sockerblandning. Det blev supergott, prova! Lite köpebrödskänsla nästan...


När vi ändå är inne på bakning. Om ni vill baka något gott till fikat i helgen kan jag rekommendera den här smulpajen med röda vinbär och vit choklad. Har designat receptet själv i somras när vi var i Göteborg.

Humlemammans smulpaj med röda vinbär och vit choklad

Till en stor paj

Smuldeg:
- 200 g smör
- 3 dl mjöl
- 1 dl havregryn
- 1.5 dl socker
- 1 tsk bakpulver
- 1 tsk vaniljsocker
- 200 g vit choklad (hackad)

Smält smöret och rör ned de övriga ingredienserna till smuldegen. Man får nästan knåda med händerna mot slutet för att få in chokladen.

Häll 1 liter röda vinbär i en större form med kant (jag använde en gratängform i glas), blanda i 3 msk potatismjöl och rör om.
Fördela smuldegen uppepå. Grädda i 30 min, 175 grader varmluft.

Vaniljglass till är supergott!

Trevlig helg!

Likes

Comments