Jag vet inte hur många gånger jag har hört om folk som inte kan få barn och mår otroligt dåligt av det. Det är hemskt att se och ofta är det människor som nog hade blivit toppenföräldrar. I nästa ögonblick ser man artiklar om andra människor med mer eller mindre stora psykosociala problem som får nya barn hela tiden som de inte riktigt har önskat sig eller orkar med. Jag kan ärligt säga att jag inte känner sorg eller har svårt att prata om det om någon nyfiket skulle undra om det inte börjar att bli dags för oss att skaffa barn. Det är som det är och det ska bli spännande att se vad detta renderar i. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag trodde nog aldrig att jag skulle behöva hjälp med att bli gravid, det är väl bara att göra? För mig var beslutet att skaffa barn stort och det tog mig lång tid att landa i det.  Sedan när jag väl hade bestämt mig visste inte min sambo hur han ville göra. När vi båda var överens började vi att försöka men utan resultat och efter ett år började det bli dags att ta ställning till om vi skulle söka hjälp för detta. Då jag närmade mig 40 och den landstingsfinansierade vården då skulle frysa inne var det bara att bestämma sig. Tanken på ivf var dock inte så lockande, men vilka var alternativen? Adoption är inte helt okomplicerat heller och då ivf var inom räckhåll än så länge fick det bli första anhalten.

Så, idag var vi på vårt första läkarbesök och har betat av första delen av utredningen. Vi har blivit undersökta, lämnat blodprov och har fått en plan för återbesök. Om allt vill sig väl kommer vi tillbaka i nästa vecka för att spola livmodern och fylla äggledarna med kontrastmedel, därefter börjar det att dra ihop sig till själva ivf-försök 1 såvida detta inte hinner lösa sig naturligt först.

Likes

Comments