View tracker

Mer än hälften har det ju gått nu. Nästan med råge. Den första juni så kommer jag lyfta från Mobile med min lilla familj bredvid mig och ge oss iväg mot NY. Det är tre månader och tio dagar kvar. En tredjedel helt enkelt. herregud.

***

Jag kan inte riktigt tänka på det där just nu, så istället tänkte jag visa er bilder ifrån förra veckan när jag och min fina Ashlynn + hennes urgulliga morföräldrar tog en liten dagstripp till New Orleans!

Vi gick igenom en marknad, som hade massa fina stånd, bland annat detta med cinco de mayo-inspirerade kort! planerade inte att köpa något, men tyckte de var så himla fina så tog en snabb bild och skyndade sedan där ifrån pga rädd för att försäljaren skulle bli arg.

Gulligaste crepe-ståndet sedan! Blev aldrig att vi smakade på de här heller, men var så sugen!! Hoppas de finns kvar nästa gång vi kommer förbi. + VEGAN och GLUTENFRI <3

Fina flaskor i ett skyltfönster (gillade speciellt marilyn merlot som fanns just till vänster om dessa)

Sedan dags för new orleans klassikern beigneits - som en blandning mellan croassaint och donut med berg utav florsocker på. godaste <3 tillsammans med relativt riktigt kaffe jämfört med den amerikanska standarden och fin gatutrumpet i bakgrunden.

mississippi-floden mynnar ut i new orleans, jättefin utsikt, men extremt smutsig flod. påminde lite om röda sten, att stå nere på stenarna, vid älven, industrin och bron.

finare mississippi med filter.

gulliga Ashlynn <3 på promenad mellan de spansk-franska gatorna mot lush och urban outfitters. samt råkade hitta fin konst-affär där vi plockade upp lite vykort, jazz och sextiotals inspirerade!

jag!

och tillsist - ja den här står kanske för sig själv. bra tips tänker jag.

puss och kram

​Translation: Pictures from a week ago when me and my friend Ashlynn went to NOLA over the day. xx

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

​<a href="http://www.bloglovin.com/blog/14309325/?claim=2v49nqww77n">Follow my blog with Bloglovin</a>

Likes

Comments

View tracker

Idag hade jag tänkt svara på några frågor om hur det är att vara utbytesstudent, men jag hittade inga som kändes speciellt roliga att svara på, så idag får ni istället 49 frågor som inte angår något speciellt annat än fakta om mig ni kanske annars inte fått reda på.

  • 1. What's your favorite candle scent? Jag vet inte, är i stor brist på doftljus.
  • 2. What female celebrity do you wish was your sister? Ellen Page.
  • 3. What male celebrity do you wish was your brother? Emil Jensen.
  • 4. How old do you think you'll be when you get married? 30?
  • 5. Do you know a hoarder? Inte vad jag vet.
  • 6. Can you do a split? Hahaha. Nej.
  • 7. How old were you when you learned how to ride a bike? 5-6.
  • 8. How many oceans have you swam in? Atlanten, Medelhavet, Stilla Havet.
  • 9. How many countries have you been to? 11.
  • 10. Is anyone in your family in the army? Nej.
  • 11. What would you name your daughter if you had one? Jag tycker Freja är väldigt fint. Och jag älskar namnet Elsa.
  • 12. What would you name your son if you had one? Åh, om min bror bara inte hade hetat Love. Har annars alltid haft något för namnet Oliver, eller Rasmus. Eller Sam.
  • 13. What's the worst grade you got on a test? B, om vi inte räknar spanska där vi aldrig fick betyg, men jag hade definitivt tillräckligt mycket fel för att få max ett C.
  • 14. What was your favorite TV show when you were a child? Molly Mus.
  • 15. What did you dress up as on Halloween when you were eight? Det kommer jag verkligen inte ihåg. Vampyr kanske?
  • 16. Have you read any of the Harry Potter, Hunger Games or Twilight series? Alla.
  • 17. Would you rather have an American accent or a British accent? Jag bor ju i USA nu, så jag får väl säga amerikansk, men mitt hjärta kommer alltid ligga nära brittiskan.
  • 18. Did your mother go to college? Ja.
  • 19. Are your grandparents still married? Mammas föräldrar nej, pappas ja.
  • 20. Have you ever taken karate lessons? Gälls prova på kurser på gympan?
  • 21. Do you know who Kermit the frog is? Ja.
  • 22. What's the first amusement park you've been to? Liseberg.
  • 23. What language, besides your native language, would you like to be fluent in? Spanska. Eller kanske mandarin.
  • 24. Do you spell the color as grey or gray? Grey. Gray. Grey, eller gray- nu vet jag vad jag kommer tänka på resten av dagen. 
  • 25. Is your father bald? Nej.
  • 26. Do you know triplets? Nej.
  • 27. Do you prefer Titanic or The Notebook? Titanic.
  • 28. Have you ever had Indian food? JA. Ja. Mmmm.
  • 29. What's the name of your favorite restaurant? Vino Pasta
  • 30. Have you ever been to Olive Garden? Ja! Första gången förra veckan!
  • 31. Do you belong to any warehouse stores (Costco, BJ's, etc.)? Inte vad jag vet, nej.
  • 32. What would your parents have named you if you were the opposite gender? Något vanligt, Oskar eller Emil om jag har för mig rätt?
  • 33. If you have a nickname, what is it? Telltell, gumman, sweet-pea, Tells.
  • 34. Who's your favorite person in the world? Jag kan inte välja.
  • 35. Would you rather live in a rural area or in the suburbs? Suburbs. .
  • 36. Can you whistle? Patetiskt lite.
  • 37. Do you sleep with a nightlight? Nej.
  • 38. Do you eat breakfast every morning? Ja. Bästa målet om dagen, typ bättre än efterrätt. 
  • 39. Do you take any pills or medication daily? Nej.
  • 40. What medical conditions do you have? Gälls klumpighet? Eller möjligtvis det något ironiska hypokondri?
  • 41. How many times have you been to the hospital? Jag vet inte, färre än att det är värt att lägga på minnet.
  • 42. Have you ever seen Finding Nemo? Ja. Senast igår när jag skriver det här.
  • 43. Where do you buy your jeans? Brukade vara Monki, men här i Mobile kommer det väl antagligen bli Forever 21.
  • 44. What's the last compliment you got? På min svarta manchesterkjol.
  • 45. Do you usually remember your dreams in the morning? Ja.
  • 46. What flavor tea do you enjoy? Svart, rött, kamomill ibland.
  • 47. How many pairs of shoes do you currently own? 2. Men jag är i desperat behov av fler.
  • 48. What religion will you raise your children to practice? Ingen.
  • 49. How old were you when you found out that Santa wasn't real? Är det synd att jag inte kommer ihåg detta? Vet att vi hade en tomte som kom hem till oss när jag var sex, då jag fortfarande var lite tveksam.


Hoppas att er dag har varit finfin/kommer bli finfin.

​Puss och kram

Likes

Comments

Här är vad som hände i söndags.

09:38

Jag vaknar, fortfarande invirad i mitt vita täcke, med söndagssolen skinande genom fönstret. Det är inte riktigt dags att gå upp än, utan den första timman på dagen får spenderas med att kolla på olika Youtube-klipp och bloggar fortfarande ingosad under täcket.

10:30

Här någonstans tvingar både hunger och kissenödighet mig upp ur sängen, och efter sju minuters styrketräning och dusch är det dags för att fylla i ögonbrynen och äta frukost. Jag hade en ärlig intention av att inte stanna i pyjamas hela dagen, men såhär i efterhand råkade det visst bli så att klänningen fick ligga kvar på sängen.


Jag och mitt något ostädade rum. Hrm. Gröt, hallon, jordnötssmör och kaffe. Mmm

12:00

Någonstans runt här är frukostbestyr och försök till att göra mig iordning (som innebär att jag tar på mig träningsbyxor istället för pyjamasshorts och munkjacka istället för sov-T-shirt) avklarade, och jag spenderar lite tid med Finn, min sexåriga värdbror.

Först ut var lasersvärdsfajt. Efter en tapper kamp, så faller jag offer för en slags super-energi-attack om jag förstod det rätt, och Finn går som segrare ur fajten. Sedan så läser Finn de första två kapitlen ur Judy Blume's Superfudge för mig. Trots att han bara är sex år gammal läser han redan felfritt (vilket inte betyder att det är helt lätt för honom att sitta still medan han gör det.) Vi har även en snurrtävling (som jag faktiskt vinner!), kasta-näbbdjuret-Perry (som jag hopplöst förlorar med 3-10) och han visar mig hur en använder kikare. ("Do you have these in Sweden?")

14:00

Efter detta är det tyvärr dags för plugg, ("homework on weekends should be illegal!" hörs från en mycket upprörd Finn) som består av att försöka rensa ut ett ägg som ska bli min lilla bäbis för de närmsta två veckorna i ett ansvarsprojekt i Psykologin. Detta visar sig svårare än en kan tro, och slutar med efter någon timmas försök med ett krossat ägg i diskhon och en frustrerad Tella som bestämmer sig för att skjuta upp detta till morgondagen.

RIP äggbäbis 1.0

17:30

PIZZA

MMMMMmmmm

​Resten av kvällen spenderades med att slappa i TV-soffan, umgås och gosa med Chippy och Doug (de två små hundarna, en gammal sur chiuahua, och en Jack Russel Terrier.) Någon kopp te dracks väl också om jag minns det rätt.. Vad är väl en kväll utan te? 

Hoppas ni haft en bra start på veckan, och att ni känner er riktigt höstmysiga. Ta på er den där koftan, drick valfri-varm dryck och mys! Är det inte det bästa ljudet att få höra regnet emot fönsterrutan? 

​Puss och kram

Likes

Comments

Idag är det labor day, 7/9, vilket betyder att alla är lediga från jobb och skola och trots att det är USA:s motsvarighet till 1:a maj så spenderas den till största del sovandes utav de allra flesta. Vilket jag inte direkt har något emot. Jag tog dock också chansen att ge mig ut med min kamera och fota lite i området där jag bor, så att ni kan få en bild av var jag befinner mig största delen av min tid här.




Såhär såg jag ut.

Tröja: Ärvd

Kjol: Beyond Retro, 250 kr?

Kofta: Ärvd


Mitt hus, labor day dekorationer och gatuskyltar.





Amerikanska flaggan och blommor.





​Så så ser det ut. Jag gillar det, mycket. Jag är tacksam för solen, fast mindre för myggbetten. Och spindlarna. Men men, vad gör en inte för 25 grader in i november. Hoppas ni har det fint!

Puss och kram


Likes

Comments

Imorgon har det gått en vecka sedan jag lämnade Sverige. Förra onsdagen kunde för en vecka sedan inte kännas längre bort, och idag känner jag det samma. Det var en evighet sedan som jag stod där bredvid mamma i köket, en evighet sedan jag sa hejdå till mina vänner och min familj för de närmaste tio månaderna. Nu är jag i Alabama, med min första jordnötssmörs pop-tart i magen och dag 1 på High School avklarad. Så mycket, och samtidigt så lite har hänt på den där lilla evigheten som egentligen inte var längre än en vecka.

Det första som gjorde mig på riktigt glad under min tid i Alabama var när jag och min värd-pappa gick till Target och han visade mig till grönsakshyllan. "Grab whatever looks good to you." Jag vet inte om det var min vitamin-depriverade kropp som skickade ut en glädjerus av ren överlevnad, eller om det var känslan och löftet om att nästa morgon skulle jag kunna äta ett mål mat för första gången på en vecka likt det jag är van vid.

Om faktumet att det som gjort mig gladast hittils är att känna att jag kan få behålla en gammal vana är så värst bra vet jag inte, men jag kan inte hjälpa att känna lättnaden över att kunna få möjligheten att göra just det. Och kanske är det precis det allt det här handlar om. Ett utbytesår är inte bara ett utbytesår för min skull, jag ska inte bara komma hit och anamma all kultur, vanor och seder för att helt glömma bort mina egna. Utan istället handlar det om justera, blanda, tänka om och lära varandra om de nya tankesätt som möts under denna tid. Och kanske behöver vi inte åka över halva jorden för att göra det. Fast såklart, då får ni ju inga jordnötssmör pop-tarts heller.


skolbussar i new york

solnedgång long island

​motorväg usa

Likes

Comments

Okej. Nu har jag börjat bli rädd. Länge har jag inte riktigt kunnat känna någonting alls förutom den stora ofattbarheten i det hela, sedan för några dagar sen kom längtan, och igårkväll kom rädslan. Att vara rädd är verkligen inte något konstigt med tanke på det som faktiskt kommer hända, men samtidigt är det inte heller något jag är överdrivet intresserad av att vara. Därför tänkte jag skriva ihop en lista på det som jag listat ut fungerar för mig när jag vill bli av med den där bottenlösa känslan i maggropen.

***

1. Det är okej!

Som sagt, att vara rädd är helt naturligt, bra och det hade snarare varit konstigt om du inte hade varit rädd vid det här laget. Omfamna det! Du kommer ångra att du inte passade på att bli tröstad när du väl är borta.

2. Planera kortsiktigt

Jag kan inte säga detta nog - planera! Skriv ner allt det du ser fram emot, allt det du vill göra, flytta in på Pinterest och Tumblr. Spara ner alla de där citaten med solnedgångsbakgrund och gör en spellista med alla de band du kommer kunna se när du är över atlanten.

3. Planera långsiktigt

Det är bara ett år. Läs bloggar om föräldrar med små barn och föreställ dig vilka kläder dina potentiella små kommer ha på sig, googla fram de bästa ålderdomshemmen, fundera på hur du kommer hantera din 40-års kris. Även om året mot förmodan skulle skita sig kommer allt det fortfarande finnas kvar.

4. Skype:a på prov

Hur vill du kommunicera med de hemma? Brev, skype, telefon? Gör detta nu! Prova på! Hur känns det, vad blir annorlunda? Det kan vara skönt att vara förberedd på hur det kommer kännas och fortfarande kunna ge dem en kram efteråt. Förhoppningsvis upptäcker ni att det inte känns så hemskt.

5. Gör en spellista

Musik har vissa magiska kvalitéer. Gör en spellista med alla dina favoritlåtar, alla pepplåtar, de som hjälper dig att rensa ur garderoben, ta springrundan och följer med dig på ditt äventyr.

6. Prata om det

Inte alltid det lättaste, men det kommer kännas bättre efteråt. Och någon gång måste det komma ut, det är skönare att ha fått det sagt när du fortfarande kan få en kram från personen ifråga när du är klar. Det här behöver inte heller enbart handla om att vara rädd - det gäller allt som kanske behövs avslutas med en kram.

7. Tänk tillbaka

Vad var det som från början fick dig att bestämma dig för det här egentligen? Någon gång så vägde fördelarna med beslutet ändå över - de finns fortfarande kvar, och det kan vara skönt att minnas dem när allt känns läskigt.

8. Tänk tillbaka lite till

Vad gjorde du för tio månader sedan? Känns det nyss? Skönt, då vet du. Tio månader går fortare än vad det låter. Känns det långt bort? Hämta en burk bakpulver. Du kommer ha kommit hem långt innan den går ut.

9. Sätt på en tecknad film

Distraktion är kanske inte alltid det mest konstruktiva sätt att hantera känslor på, men effektivt är det definitivt.

10. Lyssna på andra som gått igenom samma sak

Läs bloggar, prata med människor, kolla på Youtube-videos. Det finns så många som gått igenom precis samma sak som du går igenom nu, och chansen är stor att de klarade sig finfint.

​Puss o kram

Likes

Comments


Jag heter Tella, jag är sexton år gammal och jag kommer inom en månad drygt åka till USA för att påbörja de tio månader som jag kommer spendera där som utbytesstudent, och förmodligen skitskraj.

Jag tänkte att mitt första inlägg ska handla om hur allting egentligen började, hur jag bestämde mig för att bokstavligt talat lämna allt det jag någonsin tidigare satt fötterna på för en främmande kontinent, främmande människor, främmande språk och en främmande kultur. Att ta det beslutet, att åka, var något av de lättaste och samtidigt svåraste i mitt liv. Lättaste, för att jag inte på något plan kunde - eller kan - förstå vad det innebär. Svåraste för att hur motiverar en beslutet att lämna sin familj, vänner och allt en någonsin känt till?

Någonstans bottnade det väl för mig i att det var möjligt. Den ofattbara möjligheten att faktiskt bygga ett nytt litet liv på andra sidan Atlanten, - när jag väl insåg att det skulle kunnat hända så var det nästan omöjligt att tacka nej.

Jag bestämde mig någon gång i slutet av december 2014. Jag kommer ihåg att jag febrilt försökte vänja mig vid tanken att om ett år så kommer jag inte befinna mig i Sverige längre, jag kommer inte se Slottskogen när jag gläntar på dörren, jag kommer inte längre ha gångavstånd till Masthuggskyrkan eller höra svenska när jag (i och för sig sällan) slår på radion.

När jag berättar för människor att jag ska bo i USA ett år så får jag ofta höra att jag är modig. Men jag har liksom aldrig känt mig modig någon gång under hela den här processen, vilket förvånade mig. Först tänkte jag att det var för att jag helt enkelt var för dum för att förstå modet som skulle behövas för att klara av det här året, men sedan insåg jag att det kanske delvis var dumhet, men framförallt tillit som kommer hjälpa mig igenom detta. Tillit till mina vänner och familj att de finns kvar när jag kommer tillbaka, tillit till alla de människor och min värdfamilj i USA att de kommer acceptera, och lära känna mig, samt tillit till mig själv att jag på något sätt kommer fixa detta.

Puss o kram

Likes

Comments