Men tjena allihopa, ni vet på sommarlovet när all ångest och stress lättar eller om man har tur försvinner? Ja, så var det för mig en bit in på sommarlovet. Jag spydde mindre och hade inte lika många magkramper. Sen började jag en ny skola med helt nya människor och det har gått bra men hade lite problem ändå bara för det just var en skola och jag associerade det med gamla problem. Mina kräkningar hade nästan försvunnit helt men nu börjar jag få konflikter i mitt liv och massa annan skit så gissa vem som har börjat spytt igen och fått värre magkramper än innan, det var kramperna som fanns kvar när jag börja skolan men slutade spy. Jag har nyligen haft mens men den tog slut för några dagar sen men det gör så himla ont i magen. Jag längtar till skolan för det är en chans för mig att få hänga med mina vänner då vi inte bor i samma stad men har ändå illamående och kramper som in i bomben just nu. Har även börjat känna av viss mat men när jag hade mens åt jag allt jag hittade men får ont av pommes och annat med fett. Det känns som jag har mensvärk fast det inte kommer något blod. Är även ostabil psykiskt just nu, jag känner allt och inget. Det är därför jag inte har bloggat för mitt liv har varit ur fas och jag vet knappt själv hur jag mår. Om du läste till punkt så vill jag bara säga att om du också mår såhär så får du gärna komma och prata med mig, vi kan hjälpa varandra.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag mår dåligt, mer än vanligt, kanske mer än någonsin. För det första har jag mens och är överkänslig. För det andra är jag deprimerad och har ångest över allt och inget. Har även fått reda på en grej som bryter ner mig helt och gör mig till en annan person. Jag vill bara skriva att jag antagligen kommer att ta avstånd från folk just nu. Jag kommer inte vara lika pratig och glad som vanligt. I morse började jag gråta på tåget och det är första gången jag gråter inför så mycket folk och värsta att alla var främlingar. Jag mår inte bra. Jag är samma människa men jag är inte lika som innan. Jag kommer börja tänka mer på mig själv nu ett tag för jag kommer bara bli sjuk och helt galen om jag inte gör det så jag säger förlåt på förhand om någon kommer känna sig ledsen eller sur på grund av mig. Det är bara helt jävla piss att både ha ångest och depression, mens och att jag går igenom en jobbig händelse på samma gång. Hoppas någon förstår och om ni inte vill ha med mig och göra så kan ni öppna snap och ta bort som vän. Jag har inte tid med bråk och drama heller just nu, jag kommer bara bli jävligt arg.

Likes

Comments

Jag var med min bästis/kusindotter Lollo i helgen och jag hade lovat mig själv att spela in en video på Söndagen så hon fick helt enkelt vara med i det hela. Det är grymt svårt att hitta ett ställe med bra ljus och bakgrund samt ett bord eller liknande att ställa en spegel på och det ända jag kommer på att göra är sminkutmaningar osv. Då var jag så smart och tänkte att vi kunde använda oss utav själva problemet och göra en utmaning av att sminka oss utan spegel. Det kändes så himla konstigt och man visste inte vart ens ansikte var eller hur mycket produkt man smetat på. Jag använde kontur som jag nästan aldrig testat förut så jag visste inte heller hur det såg ut. Vi skulle ha ögonskugga, eyeliner och fransar. Det fucka för mig men Lollo klarade det nästan felfritt. Man märkte också hur dåligt minne man har. Jag hade haft highlighter på näsan och sen glömde jag om jag hade haft det eller inte så jag hade på ännu mer och hela jag blev en Twilight-vampyr. Minneskortet räckte inte till så fick fortsätta på mobilen och jag ska försöka klippa ihop skiten och lägga ut sen och då kan ni få skratta åt mig och imponeras av henne. Det var kul i alla fall, kom med idéer på fler saker vi kan göra och om du är smart, hur fixar man perfekta stället att filma sminkgrejer? Här kommer några bilder på mitt konstverk i alla fall! Nu vet jag hur clowner kom till, det var folk som skulle uppträda men kanske inte hade råd med en spegel?

Likes

Comments

Sommaren 2016 fick jag röd svullnad och fjällande hud runt ögonen som kan ha berott på det jag använde mig av för att ta bort smink. Jag kunde inte sminka mig på hela sommaren och lite till. Det var hemskt. Nu har mina ögon börjat svida igen och jag är orolig att jag ska få samma problem igen. Nu har jag bestämt mig att jag inte ska sminka mig i förebyggande syfte och det känns inte bra. Jag vet att jag ofta pratar om att alla ska sluta bry sig om vad andra tycker och göra det man själv vill men här ska ni få höra en hemlighet om mig. Jag har det sämsta självförtroendet än fast det inte märks. När jag inte har smink på mig vill jag knappt synas, vara nära andra eller snapa. Det är extra jobbigt nu för jag ska ha mens så de där gulliga "små" mensfinnarna har tagit över mitt ansikte. Jag fattar inte hur alla andra kan se bra ut utan smink medan jag själv ser ut som ett sjukt tolvårigt barn. Jag märker även hur andra får sämre attityd emot en, speciellt tjejer mellan 12-30. Dock blir de vuxna trevligare emot en. Det är precis som att tjejerna märker att man är svagare och tar chansen när de vet att man känner sig piss. Det är samma människa under sminket, hallå? Kan folk bara sluta bry sig. Det är jobbigt för mig som inte kan välja. Det handlar om att ha friska ögon och inte få större bekymmer eller känna mig accepterad bland folk och inte vilja synas. Så inse bara att vissa inte mår bra över sig själv och då ska man inte hoppa på det för att göra sig själv större. Här är en bild på mig nu med menshud och inget smink och en annan där jag är helt uppiffad, samma människa.

Likes

Comments

Det pratas mycket om att kvinnor blir förtryckta av män. Hur många gånger per dag och vecka stöter man på en artikel eller dylikt där man pratar om dålig kvinnosyn? Ganska ofta. Men varför är det okej för kvinnor att trycka ner kvinnor när vi egentligen borde lyfta varandra? Det här är ett ämne som vi pratar alldeles för lite om så jag känner att jag måste skriva om det. Jag hör ofta tjejer som pratar om andra kvinnors kroppar, hon är platt, hon är fet och hon är ful utan smink. Samma människor säger även att killar ska sluta påpeka att en tjej inte har stora bröst eller en stor röv och att det är sexistiskt och förnedrande. De är även emot att man ska döma folk efter vikt och stör sig på killar som tycker om de mest sminkade tjejerna och säger att alla är fina som de är. Hur i helvetet går det här ihop!? Ursäkta språket men tjejer, varför är det okej för er att säga dåliga saker om tjejernas kropp men ni tycker att killar som gör det är sjuk i huvudet? Ni är precis lika äckliga och vidriga. Om ni inte tycker om den personen för att ni är svartsjuk eller att hon gjort något dåligt mot dig så kan du hoppa på det människan gjort istället. Om någon flörtar med din kille eller liknande så kan du prata med människan eller säga till folk att hon gör det hon gör? Vem bryr sig om hon har en platt rumpa i sammanhang med att hon flörtar med din kille? Tänder din kille på en platt rumpa? I så fall finns det en chans att du också har det? Så gå och var stolt över att du har en platt rumpa och känn en likhet mellan er och uppmuntra, ge komplimanger! Jag vet att om man blir sur för att någon gjort fel så kan man oftast råka säga dåliga saker. I've done it and so have you. Men vi måste ta det på allvar och sluta. Vi måste tänka efter. Vi borde börja uppskatta andra tjejer och se det fina i dem. Heterosexuella tjejer letar ju inte en partner bland tjejer så de behöver väl inte se bra ut? Jag förstår att man kollar på utseende när man letar partner men samtidigt så betyder inte det att man ska säga att alla andra är fula. Men jag vill bara veta en grej egentligen. Varför är killar äckliga sexister när de pratar om andra tjejers kroppar när det är helt okej för tjejer att vara vidriga och prata om andras kroppar? Tänk efter. Ni gör bara er själva fula och till åtlöje. Man kan vara hur fin som helst på utsidan men om man beter sig äckligt så kommer det ta över utsidan och då kan man bli ful. Förlåt om just du som läser blev triggad men då kanske du tar åt dig och borde ändra på hur du ser på andra tjejer, right? Det här är bara ett litet steg för att stoppa krig och diktatur och alla borde försöka bidra.

Likes

Comments

Hej, jag är fattig. Nej, jag bor inte ute på gatan och har hål i kläderna. Men jämfört med många andra i samhället så är jag fattig. Jag har aldrig träffat någon i min ålder i t.ex skolan som lever som mig. Jag har aldrig sett det i alla fall. Det finns många som säger att de är fattiga. Samtidigt så har de mat på bordet varje dag som inkluderar kött. De har kvällsmat, frukost, mellanmål och en massa sånt. Ibland åker de ut och äter hela familjen. De har en ny fin bil som de kan åka mycket med. De kan åka på både längre och kortare resor. Deras föräldrar ska betala deras körkort och köpa en bil åt dem. Ändå så kallar de sig för fattiga. Bara för att de inte har tjugo Gant-tröjor, de har "bara" två stycken. Jag har hört folk kallat sig själv fattig fastän de har en ny avbetald mopedbil. Man är inte fattig då? Jag vet inte om jag kan kalla mig själv för fattig men jämfört med många andra så lever jag i sämre ekonomi.

Min mamma är sjukskriven och jag bor bara med en förälder. Jag bor i ett hus ute på landet längre bort från stan utan buss och redan där försvinner mycket pengar då vi måste åka bil in för att kunna handla eller skjutsa mig till skola eller vänner. I det lilla huset jag bor i funkar bara lampan i två rum, hallen och köket. I vardagsrummet är lampan trasig och vi har inte kunnat fixa det så vi har jullampor som går på batteri och små läslampor. Det hjälper inte om man vill sminka sig eller läsa. Man får hoppas på dagsljus då. Det är kolsvart i rummet före toan och på toan. Vi har julbelysning på toan också men inte alltid man har batterier så jag brukar använda telefonlampan. Inte så kul när man är mörkrädd och spindelrädd att gå på toan på natten. Vi har en vindsvåning och där funkar lamporna och det är där jag har mitt rum men grejen är att det är spån i golvet så jag blir hemskt allergisk och sover på soffan i vardagsrummet, även lita varmare där nere.

Vi har bara en platta som fungerar i hemmet och man kan inte använda den samtidigt som spisen. Många eluttag är trasiga i huset så det är svårt att använda elektriska köksmaskiner. På toan har vi fler saker som är trasiga. Handfatet fungerar inte, badkaret har svårt för att spola ut vattnet så man får ta ut lite i taget annars blir det översvämning och det går inte att spola toaletten så man måste ta vatten i en hink och sedan hälla i toan. Vi har inte råd att fixa något av det här.

Det är även dyrt att värma upp huset samt att vissa element är trasiga. Förra vintern hade vi 10 grader inomhus. Det var inte kul att hålla på med mobilen och man sov med vinterjackan på. Golvet var så kallt att om man hade en vattenflaska på det så frös det till is. På vindsvåningen är det ännu kallare. När jag sovit där så har min näsa blivit rödare än Rudolf och mina fingrar stelare än en sten. Det är som att vara utomhus.

Jag har inte alltid mat på bordet. Vi köper det mesta på extrapris och vi äter inge frukost, lunch, middag, kvällsmål och mellanmål som vanliga Svenssons. Det får bli någon billig pasta eller något liknande. Det här är extra jobbigt då jag har problem med mat. Vi har bara råd med mat tre fjärdedelar av månaden och det brukar oftast inte bli något sista veckan, kanske något litet om man har tur. Det blir bara dyrare och dyrare med mat så fler dagar utan kommer det att bli. Jag har klarat mig senaste året då jag blivit bjuden på mycket mat av utomstående men förra månaden fanns inte den möjligheten och då gick jag ner två kilo på en vecka. Det blir ofta så att man inte har råd med näringsrik mat som kött eller grönsaker då det är dyrt. Ibland får man klara sig på en chipspåse som kostade 10kr i två dagar. Man skulle nästan kunna kalla mig vegetarian då jag inte äter nötkött, jag tror inte ens vi har råd med det en gång i månaden. Det är kyckling eller fisk om det blir extrapris men ibland inte ens det. Låter det overkligt? Att en 16-årig tjej med tak över huvudet i Sverige har det såhär? Det här är min vardag. Jag tycker inte att det är konstigt men det är hur man bemöts av andra som är jobbigt. Ibland har man en kompis som frågar om man ska fika någon dag på Waynes. Då tänker jag direkt på om jag ska ge den sanningen och låta de tycka jag är konstig som inte ens har råd med en fika eller om jag ska ljuga och säga att jag är upptagen. Om man inte har råd så tror inte folk på en eller så vill de bjuda mig och jag tycker att det är jobbigt att ta emot från folk då jag själv inte skulle kunna ge tillbaks.

Andra i min ålder får oftast sitt barnbidrag som månadspeng, jag tror vi var 3 av 30 i min förra klass som fick mindre. Själv får jag 300kr från olik håll men det har varit 100kr. Av de pengar kan jag köpa något klädesplagg på H&M eller en sminkprodukt. När jag blev överraskad de första gångerna jag hörde att vissa fick 1000kr så sa de till mig "Men då måste jag köpa mina kläder för det, inte gummistövlar och vinterjackor men allt annat." Du, människa. Om jag ska ha gummistövlar så skulle jag behöva betala de själv eller välja bort att äta ännu en vecka. Jag har tur som har ett jobb i alla fall så jag får kanske en tusenlapp om månaden sen jag började så jag har kunna köpt saker åt mig själv men 300kr av det ska ju gå till tre av katterna så det blir inte jättemycket över i slutändan ändå men det är bättre än ingenting. Det är alltid djuren som går först så ingen behöver oroa sig att de svälter. Om det står emellan att de ska få mat en dag och jag blir utan en vecka så är det klart att de ska få maten så oroa er inte över dem.

Just det där med kläder är jobbigt. I skolan så säger de att vi ska ha bra skor på oss då gräset kan vara blött. Jag har ett par skor, trasiga träningsskor från Tradera. Inte alls vattentäta och om de blir nedblöta så har inte jag något att ha på mig. I somras förstördes två par skor då jag inte har några riktiga gummistövlar och det regnade hela sommaren. Jag har ingen regnjacka heller och nu börjar ångesten komma över vinterskor och mössa. Andra funderar på vad de ska packa när de ska upp till fjällen och jag vet inte hur jag ska överleva vintern. Det är sant vad jag skriver. Det finns säkert fler som har det som mig men inge vågar erkänna det för man blir utstött av att vara fattigare än andra. Det är inte en kul kombination heller av att vara psykiskt sjuk och ha matfel när man är fattig. Inget är lätt här i världen men jag ska väl tacka att jag inge bor på gatan än om det är en tunn linje. Jag hade lika gärna kunna varit ett gatubarn.

Min mobil fick jag i födelsedagspresent av någon utomstående och glaset är sprucket så jag har satt en tejp på ett ställe där det håller på att ramla av en stor bit och om det ramlar så kan hela skärmen fucka. Väldigt många har påpekat tejpen och tycker att jag borde köpa en ny mobil. Jag hör det minst tre gånger per vecka och har hört det ett tag. Jag kan inte gå och köpa en mobil för ens 1000kr. Jag vet att ni har råd med en 256 GB iPhone 8 men det har inte jag. Jag har bara varit utomlands en gång och det var tack vare att pappa fick jobba i Island på en mässa och jag fick möjligheten att följa med. Det är också en grej som folk kollar snett på, att man inte har varit i Spanien, Turkiet, USA och i England. Jag kan inte välja om jag hamnar i en rik eller fattig familj. Det är bara så och folk borde ta det på allvar istället för att knuffa bort fattiga människor. Snälla förstå att det är jobbigt och ett riktigt problem men vi är också människor?

Likes

Comments

Idag har varit långt. Vi har gått runt utan pengar i affärer och bara kollat. Vi har haft ca 8 h att försöka döda. Nu skulle tåget egentligen gått om sex minuter men gissa vad? Det beräknas komma om en timme? Jag kommer alltså vara hemma i Söderhamn vid midnatt och har sovit dåligt de senaste två nätterna och ska orka upp i skolan imorgon med ett bra humör. Vi ska inte glömma heller att jag fortfarande är förkyld, hostar och är trött pga dåligt immunförsvar. Men jag ska inte klaga. Jag fick faktiskt den bästa kvällen någonsin igår. Jag ska skriva om det jag har köpt, jag lovar men det kan ta ett tag. Sen ska jag testa att filma en video igen. Jag skulle filmat när jag färga håret men det fick inte plats. Håll tummarna att det blir nå kul på Youtube!

Likes

Comments

Jag var så orolig att jag skulle bli besviken då jag inte hade meet and greet men jag blev allt förutom besviken. När Ryland kom så var det helt fantastiskt! Han är så fkn gullig. Han torkade av sitt svett på tröjor som han skulle kasta ut till fansen och han leta en person som skulle få den första. Han peka på olika men det slutade med att han pekade på mig och gjorde tecken som "fångar du den?" JAG FICK DEN! Det blev högre tryck i publiken och tillslut stod jag längst fram och i mitten. Sen kom Jorge Blanco, han var en av killarna i Violetta. Fyfan vad snygg han är på riktigt! Hans ögon är så perfekta? Jag ska försöka gå på hans konsert om han har en sen! Jag tog i hans hand två gånger och han kollade jättemycket på mig, sen sjöng han Despacito blandat med Attention och då blev jag helt galen! Sen kommer R5! Ross håller min hand och siktar mot mig! Han hukade sig ner när han sjöng och kollade på mig jättelänge! Han räcker sin hand igen och jag får tag på den sen kommer han ner till oss så vi får krama han och jag fick det på film! Sen kolla han emot min kamera och "pekade" på mobilen. Han tog min hand ännu en gång och jag sa också "I Love you." Till han och förra konserten svarade han bara "Thank you!" Men nu sa han samma sak och kollade länge på mig och började le och sa "I Love you too!" Alltså jag har drömt om att han ska säga det till mig sen jag var 12! När Rydel sjöng så hukade hon sig ner och sträckte ut handen och sjöng medan hon hade ögonkontakt med mig och höll i min hand! Fick även chansen att krama Ellington när han gick ner till oss. När Rocky satt ner på scenen och Ross pratade så fick jag asmycket ögonkontakt med honom! Sen var Ross själv på scenen och skulle sjunga gamla låtar och jag skrek "Loud, Loud, Come on get Loud." Och alla andra skrev andra låtnamn och gissa vilken låt han valde!!? Loud! När konserten var slut så väntade vi utanför och de kom ut. Ryland sa att jag hade fin tröja och jag sa på ful engelska "Thanks, you gave me." Han var jättegullig och tog selfie med mig och försökte ta selfie med min bakkamera men han märkte själv att den inte funkar så bra. Ross kom också och tog bilder, jag tror det var han men vi stod med ett galler emellan oss och jag sa att jag såg ut att sitta i ett fängelse och han sa att det lika gärna var han som kanske satt i fängelse. Sen gick jag till Rocky och skulle ta selfie med honom. Han var för lång och syntes bara halsen på honom och jag var dum nog att inte spara men han gjorde sig kort så tog vi en ny bild. Jag sa att jag gillade hans uppträdande och att han borde sjunga mer och han sa tack men att han inte borde typ. Sen springer Ross iväg för de skulle till en taxi och jag stanna honom och fråga om en kram och det fick jag. Jag sa att jag älskade honom och jag fokuserade inte så mycket men kommer ihåg att han sa "Have a good night!" Sen började alla andra springa dit och krama honom men jag fick mitt ensamma moment. Ryland sprang förbi och ropade "Nice T-shirt!" Till mig igen! Jag är så himla lycklig. Jag fattar inte? Här är några bilder från bästa kvällen på länge! Fråga inte vad som händer med mitt face när jag är bredvid Ross, tänk på att jag har haft crush på honom i 4 år.

Likes

Comments

Igår på kvällen började jag känna något i halsen, jag var borta i huvudet och hörde även rösten utanför huvudet osv och var yr. Jag somnade och vaknade igen och allt kändes skumt. Jag var förkyld imorse och sov på dagen också och kan inte bära något utan att få hjärtklappning. Jag kan inte dricka någonting och nu känns det som att jag håller på att få urinvägsinfektion. Jag pallar inte det igen! Jag ska till tandläkaren imorgon och är inte alls taggad på att ha folk som petar i min mun när jag har ont i halsen men jag måste. Snart ska jag kolla upp min astma också. Jag är så himla otaggad på att vara sjuk! Vi ska till Uppsala med skolan imorgon och idag var det polishundar vi skulle få lära oss om. På Lördag ska jag på konsert i Stockholm och jag vill verkligen inte ha dålig energi och vara sjuk då! Jag har färgat mitt hår igår och ska skriva om färgen när jag tvättat ur den en gång men såhär blev det! Även köpt ett intressant liquid lipstick och ett klädesplagg som jag ska skriva om.

Likes

Comments

Sen jag föddes har jag haft problem med att äta. Jag vägrade dricka vanligt vatten tills jag blev 12 och kan fortfarande ha perioder där jag inte kan dricka vatten och andra där jag bara häller i mig vatten. Jag har alltid vägrat äta grönsaker. Jag har blivit bättre på grönt men inte så mycket bättre. Förut kunde jag äta broccoli, blomkål och gurka. Det värsta jag vet är när man blandar ihop mat som t.ex i en sallad eller värre, en gryta! Man har svårt att se vad som är i och allt är kaos. Om 9 av 10 är gott så kan jag fortfarande inte äta för det finns en grej som är äckligt. I grytor så är det ofta en sås också som man inte vet vad det är i och den täcker ofta innehållet i grytan så man inte vet vad det är i. När jag var liten så tyckte jag bara om pasta och kött, mest kyckling och fisk. Nu på senaste året så har jag börjat hata kött. Det är både psykiskt eftersom jag äter ett lik och att det kommer brosk och senor i köttet som äcklar mig bara av tanken. Pasta kan jag knappt heller äta längre då det känns som att jag kvävs av att äta det. Nötter och kokos äter jag inte heller då det känns som att det sätts i halsen och fastnar små bitar efter sig. Jag kan inte heller äta skal på t.ex äpplen eller det där "skinnet" runt mandarinklyftor. Det är jobbigt att vara petig med maten, det här är bara några stora exempel och allt blir bara värre då det sociala umgänget blandas in i mina problem. Folk tycker jag äter på ett konstigt sätt och tar konstiga portioner. Många tror ofta att jag är allergisk eller vill svälta mig själv. Jag har ingen matallergi och känner inte att jag måste gå ner i vikt, om jag skulle vilja gå ner i vikt så skulle jag träna mig smal. Det är dock jobbigt då folk inte tar en på allvar. Om jag ska förklara för någon så tror de bara att jag fjantar med maten och att jag borde testa. Om jag testar så finns en stor chans att jag skulle spy direkt. Bara lukten eller utseendet på mat får mig att må illa ibland. Om jag hade kunnat sagt att jag var allergisk så hade folk lyssnat direkt. Det kan vara så att det här är en ätstörning för att det är en störning i maten men jag har inte en diagnostiserad ätstörning och eftersom att jag inte är underviktig så tror folk att man ljuger eller så säger de "Men mat är viktigt, ät och svält inte dig själv." Folk har så lite kunskap i det här och ingen verkar ta problemen seriöst och många har svårt att förstå men jag är inte bara petig och bortskämd. Jag spyr om jag äter något som inte jag vill äta. Jag tvingar inte mig själv att spy, nej, min kropp kommer börja må illa och spy än om jag inte vill det. Vi har ett exempel på Ica som hände en gång. Man fick smaka något men kommer inte ihåg vad och jag frågade om det var nötter i. Hon fråga om jag var allergisk och jag svarade nej. Hon blev envis och började säga att det var mandlar så jag kunde äta än om jag hade varit allergisk och att mandlar är inte nötter så då kan jag äta mandlar. För mig är det samma sak och varför kämpa för att få rätt när det handlar om smakprover på Ica? Det är inget de tjänar pengar på liksom? Men eftersom att jag inte är allergisk så kan jag tydligen äta det ändå. Jag har varit såhär hela mitt liv och var underviktig som liten tills jag lärde mig att choklad fanns. När jag väl har en god maträtt framför mig så äter jag mer än vad jag ska så det är inte direkt att jag vill gå ner i vikt, då hade jag kunnat äta grönsaker och druckit vatten.

Jag är petig med mat och spyr om jag äter något som inte är gott och det kan vara en ätstörning och vi jobbar på att få hjälp och veta vad mitt problem är.

Likes

Comments