Anorexia, Psykisk ohälsa

De finns många negativa men även positiva saker som jag upplevde på slutenvården och här nedan har jag försök skriva ihop dem.


De var en riktigt jobbig vecka på avdelningen, en av de värsta veckorna i mitt liv,
jag blev hotad med sond,
maten var väldigt äcklig,
jag gick ner i vikt under veckan där,
jag kunde knappt sova något alls där,
jag fick lov att dela rum med en främmande människa
under början av veckan åt jag 10% av maten enligt personalen, men de sista dagarna fick jag iallafall i mig lite mer,
de har vart läskigt att se hur sjuka vissa patienser på avdelningen verkligen är i anorexin.. de är skrämmande och de har vart skit jobbigt och triggande att äta med dem men även liiiite motiverande att inte ramla längre ner i skiten...
jag har även börjat förstå hur nära döden man är med denna sjukdom..
jag har haft magsmärtor heeela tiden, men vet att de inte så konstigt eftersom min magsäck krympt väldigt mycket..

MEEEN, jag ångrar inte att jag vart inlagd på avdelningen en vecka
jag har börjat våga äta mat ingen, till och med flera gånger om dagen!!!! (vilket jag vart livrädd för att göra i sjukt många år)
jag har börjat acceptera min kropp men jag är ändå tveksam på om mitt självhat någonsin kommer försvinna helt.
jag har inte tränat någonting under tiden där!!!!
jag har inte skadat mig själv någonting under tiden där!!!!!
De hörrni, de är rejäla framsteg!! Jag är faktiskt väldigt stolt över mig själv över de och de ska fortsätta så hemma nu för jag vet att de är rätt väg att gå! Visst kommer jag antagligen falla tillbaka då och då, men jag ska kriga utav helvete för vet ni, jag ska ta tillbaka MITT liv, jag förtjänar också att må bra, att leva livet och min mage och hela min kropp är fantastisk som fortfarande fungerar någorlunda efter alla dessa år som jag misshandlat den...

Jag ska som sagt tillbaka om två veckor för att se hur de har gått för mig hemma, om jag kommit upp i ett högre bmi och hur vi ska gå vidare.
Jag vet att de kommer att bli jobbigt att kämpa hemifrån, men jag får bättre stöttning hemifrån än på avdelningen, jag är verkligen SÅ trött på denna sjukdomen nu och de känns verkligen som de bästa och mest rätta valet för mig efter veckan på avdelningen, visst helvete kommer de bli svårt, men personligen tror jag att de är dem bästa vägen för mig att gå... Bara jag vill så går de, de ska gå, så "enkelt" är de bara.

Jag kommer fortfarande skriva om psykisk ohälsa i min blogg men troligtvis inte lika mycket då de lär bli mindre och mindre ju bättre jag blir men jag hoppas ni läsare vill fortsätta läsa iallafall.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Anorexia, Psykisk ohälsa

Igår blev jag utskriven igen efter en riktigt jobbig vecka, jag hade mitt utskrivningssamtal på förmiddagen men kom inte ut ifrån avdelningen förens efter lunch då min underbara pojkvän hämtade mig.

Läkaren och personalen på avdelningen och jag var inte riktigt överens om saker och ting, dom ville verkligen att jag ska stanna kvar här och skriva in mig frivilligt, dom försökte verkligen övertala mig, men de vägrade jag göra. Men jag ska iallafall tillbaka om två veckor och träffa dom igen och följa upp hur de gått för mig att vara hemma, jag måste gå upp i vikt, få ett högre bmi innan dem kan erbjuda mig öppenvård, samtalskontakt...
Nu har jag iallafall vart hemma i ett dygn vilket har vart helt sjukt underbart!!! Jag har typ suttit ihop med Henrik sen jag kom hem haha, så otroligt skönt att få ha han vid min sida igen. Dock så försvann solen och de fina vädret lika fort som jag blev utskriven... meeen jag hoppas att den hittar tillbaka snart så jag också får njuta lite av den..haha
De kommer upp ett inlägg ikväll lite mer om hur de var på avdelningen.

Men hörrni, shit vad fantastisk de är att vara hemma igen, jag njuter till fullo kan jag lova er

Jag var även iväg på en väldigt rolig, spännande och lite läskig sak idag, om jag får bra besked så kommer jag uppdatera er mer om det längre fram..

Likes

Comments

Inspiration , Tips


Jag hittade dessa super fina kläder som jag vill tipsa er om och som tycker att ni ska kolla in. Den vita toppen är super fin och den vita klänningen tycker jag skulle passa så bra som studentklänning.
De finns även mycket mer snyggt på deras hemsida som ni kommer till genom att klicka HÄÄÄÄÄR
och länkar till kläderna finns under bilderna!

Och jag kan även erbjuda er 10% rabatt med koden Nikolina10

~Inlägget är inte sponsrat~

Likes

Comments

Listor

Jag fick ihop några frågor på min frågestund jag hade i början av veckan, de har vart väldigt svårt att svara på frågorna men här kommer frågorna och svaren.

Fannygustafsson:
Förstår att den här frågan kan vara svår, men jag tror också att den kan vara värd att fundera på; Vem vill du vara om 5 år? <3

En väldigt bra fråga och väldigt svår att svara på.. Men om 5 år vill jag leva mitt liv, jag vill vara frisk, jag vill vara den bästa versionen av mig själv, jag vill kunna ha ett jobb jag trivs med eller kanske plugga, jag vill ha köpt en lägenhet tillsammans med min pojkvän och kanske ha barn då, vem vet. Okej blev lite luddigt om vem jag vill vara och hur jag vill leva om 5 år men hoppas svaret känns okej.

Nattah
Vad fick dig att börja blogga? 😊 <3

De kommer jag inte riktigt ihåg då de var väldigt länge sen, men jag tror jag började när de började bli en trend att blogga, sen dess har jag fortsatt just för att jag personligen mår bra av att skriva och jag har ofta så mycket lättare för att skriva än prata.

Carolinamikaela
Hur kan man vara så snygg, genom-snäll, fin och stark som du??! 😍❤❤❤

Alltsååååå!! Carolina, dina kommentarer värmer mig alltid så mycket, blir alltid så glad när du kommenterar! Personligen tycker jag inget av de du skriver stämmer men de värmer verkligen ändå ska du veta och jag tycker verkligen att du är genomsnäll, otroligt vacker, fin inifrån och ut och otroligt stark! Jag kommer aldrig sluta tro på dig!! Bamsekram

Mysmy
Har ingen fråga utan ville bara ge dig en styrke tanke ⚘

De värmer massor, kram!



Anna
Hur märkte du att du var sjuk? Jag börjar misstänka att jag håller på att utveckla anorexi.

Jag har vart sjuk tidigare, sen tonåren men jag blev aldrig helt frisk efter behandlingar runt 21 års åldern. Denna gången tog anorexin tag ordentligt i mig i somras igen när jag fick utmattningsdempression, under hösten höll de sig okej men sen har de bara gått nedför. Jag har nog faktiskt inte förstått HUR sjuk jag egentligen vart sen jag blev inlagd här...
Men om du misstänker att du håller på att utveckla anorexi tycker jag verkligen du ska söka hjälp innan de går för långt!!!
Var rädd om dig! Kram

Vera
Såg på instagram strid blivit inlagd för att få hjälp med din anorexi. Vad får du för hjälp? Vad är liksom planen för din "återhämtning"? Orkar du berätta mer om sjukdomen och hur du började inse det?

Just nu är jag här på bedömningsvecka, för att dem ska se hur sjukdomen är med mig, sjukdomen kan se otroligt olika ut från person till person. jag tackade ja till denna vecka för att försöka få motivation till att fortsätta kämpa hemma istället, jag mår väldigt mycket sämre av att vara här men jag har iallafall fått hjälp med att få in lite matrutiner igen vilket jag verkligen behövde.
(Lite samma fråga som innan) Men jag har vart ätstörd sen 15-16 års åldern, mer eller mindre, de vart värre när jag var 21 och värre igen nu, jag har vetat att jag inte haft en bra syn på mat osv men jag har trott att så gott som alla vart som mig, (vilket alla verkligen inte är) efter inläggningen när jag var 21 förstod jag för första gången att jag var så sjuk, folk sa att jag hade anorexia men jag har aldrig förstått eller kunnat se mig så sjuk som andra ser mig...

Mittlivsomsofia
Eftersom att min behandlare vill att jag ska fundera på det där med o ligga inlagd, så tänkte jag att jag kanske kan ta och fråga dig hur det är o ligga inlagd för anorexi? Har du varit inlagd tidigare och har du några erfarenheter av det? PS: Du är så otroligt fin hjärtat! ❤️❤️❤️

Jag har vart inlagd ett tag tidigare men inte på en ätstörningsavdelning utan på en psykiatrisk avdelning men de var inte under en lång tid. Det är lite olika från enhet till enhet vad jag vet, personligen tycker jag att de är en mardröm, jag har blivit psykiskt sjukare sen jag kom hit även sämre med anorexin då jag tycker de är extremt triggande att vara bland så många andra ätstörda. Men samtidigt kan du få jätte bra stöttning och hjälp om de är bra personal på avdelningen, du får även hjälp med att få tillbaka matrutinerna, men de är strängt, de är tufft, de är hårt, de är hot men de är nog lite så de måste vara för att man ska kunna ta sig ur denna jävla sjukdom..
Personligen är slutenvård ingenting för mig då jag bara mår sämre och sämre utav de, men jag tycker verkligen du ska testa, de kan vara räddningen av ditt liv fina du!
Bamsekram till dig fina Sofia!

Lifebyhelena
1. Vad har du för drömmar?
2. Vad finns det för fördelar med att bli frisk?
3. Har du några delmål? (Jag brukar alltid sätta upp delmål när det där huvudsakliga friskhetsmålet känns så långt bort 🙄)
4. Om du fick göra precis vad du ville en dag, utan ångest, vad skulle du göra då?
Du behöver givetvis inte svara om du inte vill! Tänker mycket på dig ❤️❤️❤️

Dessa var ganska svåra att svara på men jag försöker.
1. hm, att kunna leva livet kort och gott, de är en av mina drömmar/mål.. annars har jag aldrig riktigt haft några drömmar tyvärr men jag funderar ofta på de men de slutar alltid med realistiska drömmar som mer känns som mål.. Lite av de jag svarade på första frågan.
2. Oj, otroligt många!! Några är att kunna göra vad jag vill, när jag vill, kunna äta saker JAG vill, kunna leva livet, kunna orka saker, orka umgås med dem jag vill, orka skratta och le, kunna resa, slippa att alla andra alltid är så oroliga om en, ha en fungerande vardag och MYCKET mer!!!
3. Jo några har jag men behöver sitta och fundera ut fler, verkligen så klokt och bra att ha delmål påvägen och kanske även fira lite när man klarat ett delmål.
Sista frågan har jag tyvärr inget svar på, jag har funderat länge men en dag helt utan ångest känns typ.. orimligt för mig..
Tänker massor på dig med fina Helen och tack för frågorna, bamsekram!


~dessa är inte de smalaste bilderna jag har men säg till om ni tycker någon bild är triggande!! ~

Likes

Comments

Kärlek

Alltså fy i helvete vad jag saknar min pojkvän, har saknar honom varje minut sen han åkte i måndags... (förutom de få timmarna han fått komma och hälsa på)
Jag har inte sovit en natt utan Henrik sen i somras och jag har nog aldrig vart utan honom ett helt dygn sen.. ja i början när vi träffades.. Han är min trygghet, han är den som får mig att orka kämpa lite till och jag behöver hans närhet för att orka kämpa, att vara bland andra ätstörda påverkar mig enormt mycket negativt.. jag har så mycket svårare att äta här än hemma, allt har bara blivit värre sen jag kom hit...

Helt sjukt vad jag saknar min andra, bättre halva, min älskling, min livskamrat, min bästa vän, min stora kärlek, min trygghet... Jag saknar honom som fan och går verkligen sönder utan honom... Jag vill verkligen bara hem, hem till honom, jag vill bara att denna vecka ska slut nu.. jag vill ha måndag och få åka hem och kämpa vidare hemifrån istället.

Jag saknar även allt annat hemma, ni vet allt man är van vid att alltid ha, samt friheten att få gå ut, andas frisk luft och inte vara instängd, vår hund Oscar, världens bästa ponny, vänner och mamma också såklart, saknar såklart henne också även fast hon var här och hälsade på här ett tag idag innan lunch​

Hoppas ni alla har en bra helg, njut och var tacksamma för allt ni har..
Nej ​nu ska jag stänga ner och hoppas på att få sova lite inatt..

Likes

Comments

Bilder, texter, Natur

Jag älskar verkligen att ha nära till havet, att kunna åka eller gå ner till havet precis när man vill, när man verkligen behöver de, att bara sitta vid kanten till havet och andas, samla tankarna och samla kraft. Jag älskar verkligen att bo i Skåne, så nära havet och i fina Ängelholm.

Jag går verkligen bara sönder mer och mer av att vara inlagd, inlåst här... Jag vill verkligen bara hem nu, detta stället får mig bara att må sämre och sämre....

Likes

Comments

Kärlek, Psykisk ohälsa

Dagens höjdpunkt var när Henrik kom hit och jag fick spendera några timmar på kvällen med honom, helt sjukt att man kan sakna en person så mycket som jag saknar honom när jag inte är med honom...Gör verkligen helt sjukt ont i mig när han åker ifrån mig, jag går sönder..

Jag blir verkligen lycklig i hela kroppen när jag får umgås med Henrik, få pussa och krama på honom, prata om allt mellan himmel och jord och ligga i hans famn, min stora trygghet.. somnade nästan till en sväng i hans famn, tryggaste platsen jag vet. De finns verkligen inge bättre än när han kommer och hälsar på mig...
Jag saknar honom hela tiden när han inte är här, mitt fina hjärta, min bättre halva, världens bästa person. Jag hatar verkligen att jag behöver vara utan honom några dygn till och sova utan honom... de suger. Men jag räknar ner dagarna...

Förövrigt, verkligen TACK för era förstående kommentarer i föregående inlägg, de värmer massor!!

Likes

Comments

Listor
  • När jag satt på ett tåg för x antal år sedan lyssnade jag på musik som jag alltid brukar göra, efter ett tag märkte jag att folk runt omkring kollade väldigt mycket på mig och då insåg jag att jag sjöng högt... sådär lagomt pinsamt kan jag lova..
  • Jag har haft 2 olika tandställningar för mitt korsbett men ingen av tandställningarna har hjälpt någonting..
  • Jag har jätte svårt att prata med människor jag inte känner, jag skäms för att ens öppna munnen.. Jag tror de kan ha att göra med att jag blev väldigt nedtystad som barn.


  • När jag bodde i Dalarna stod de klart och tydligt i mina journaler "patienten svara inte på dolt nummer"
  • När jag gick på gymnasiet tävlade jag under säsong varje helg, ibland 2 dagar, 2 hästar osv, jag red runt 2-3 hästar /dag och gick upp halv 5 på vardagarna för att hinna rida en häst innan skolan

Likes

Comments

Psykisk ohälsa, Anorexia

Jag går verkligen sönder av att vara här..

Jag spyr verkligen på maten här, jag är extremt kräsen och har alltid varit de därför är de extra svårt för mig med maten här och jag har inte ätit en måltid än som jag tyckt vart god vilket verkligen inte gör de lättare för mig att äta..
Sen har vattnet här i Lund inte gått att dricka på någon vecka tydligen men från igår kväll vart vattnet drickbart igen iallafall...
Och fan vad de är deprimerande att vara inlåst när solen verkligen strålar utanför varje dag... Jag vill UUUUT...
Och att dela rum med en typ främmande människa, alltså jag har seriöst knappt sovit någon natt hittills.. kanske runt 3h/natt, sammanlagt, jag vaknar så fort någon går utanför rummet, så fort min rumskamrat rör på sig och varje gång någon från personalen går in i rummet på natten... jag är så sjuuuukt trött....

Jag passar verkligen inte in här... Men de handlar egentligen inte om om jag passar in här eller inte, de handlar om att jag bara mår sämre och sämre av att vara här. Jag vill verkligen bara hem, hem till tryggheten.. Alla här säger att jag är så väl medveten om saker och ting och hur JAG faktiskt ska ta mig ur detta. Och jag tror verkligen inte att de kommer hjälpa mig att vara inlåst här, jag tror inte de är lösningen för mig MEN jag har börjat få tillbaka rutinerna med att äta vilket jag verkligen behövde och kommer fortsätta med hemma!!!! men ändå har jag fan bara blivit sämre sen jag kom hit och jag blir tyvärr bara mer triggad av att vara här.... De är bara dem som vart instängd på en slutenvård/ätstörningsavdelning som kan veta hur de egentligen är att vara på ett sådant ställe, INGEN annan. Jag mår verkligen inte bra av att vara här. 
På måndag ska jag hem. Och kriga ut av helvete för till denna avdelningen SKA jag inte igen.

Ni får säga vad ni vill om mina tankar och mitt beslut men de är mitt beslut

Likes

Comments

Inspiration , Anorexia

Jag fick denna fina sked med bästa budskapet av min pojkvän här om veckan, jag tycker verkligen den är otroligt fin och budskapet på den är så sjukt bra! Vi har glasat in den i en tavla nu som sitter i köket så jag kan se den och bli påmind om de varje gång jag är i köket.

Likes

Comments

Nikolina Pettersson@nikolinapettersson