View tracker

Träning & hälsa, Vardagsliv

Äntligen är jag tillbaka, äntligen får jag träna igen. Jag märker redan nu efter bara en dag att jag är mycket gladare! Jag har ju varit ganska deppig den senaste tiden och jag tror att det bland annat har att göra med att jag inte har kunnat träna pga min förkylning som jag haft i ungefär 6v. Men nu är jag igång igen, väldigt lugnt dock, både för att inte bli sjuk fysiskt igen men också för att inte bli ännu mer sjuk psykiskt. Mina kuratorer sa att jag max skulle träna 3/4 ggr/vecka för att inte trigga mig själv för mycket. Så jag håller mig till det.

Idag på gymmet gjorde jag bara lite utfall, squats med hantelpress, höftlyft, armhävningar, dips, rygglyft och några magövningar. Nu i början kommer jag att köra igenom hela kroppen varje gång och köra väldigt lugnt. Sen får vi se vad som händer i framtiden!

Ha det bra, kramis💗

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vardagsliv, style

Hej!! Som ni vet var det black friday igår och jag var på Tuna Park med bae. Jag var dock på Tuna Park med mamma i torsdags och shoppade men jag köpte två saker till igår. I torsdags köpte jag en sport-bh, trosor, Therese Lindgrens bok, ett nagellack, en mascara, en spetsBH, matchande örhängen och halsband och ett mobilskal. Igår köpte jag en kalender till nästa år och världens gosigaste pyjamas. Ett par vanliga gråa shorts med vit spets längst ner och sen en gigantiskt ljusgrå t-shirt med världens sötaste kanin på. Kunde inte bli gladare haha💗💗

Igår efter den lilla shoppingrundan var jag bara hemma hos bae och kollade på Twilight hela kvällen. Hela dagen idag spenderades på samma sätt och nyss kom jag hem till mamsi igen. Ikväll blir det att duscha och packa väskan då jag ska till pappa imorgon. Ska gå upp 7.30 och fota soluppgången, sen ska jag följa med till klubben och kolla när de tränar. Efter det blir det att handla specialmat till lilla mig och sen kommer natten spenderas med bae antingen hos mig eller hos honom. Mys helg deluxe💗

Likes

Comments

View tracker

Vardagsliv

Jag fyllde alltså år igår, söndag, och vi har firat mig varje dag den här helgen. I fredags hade jag och några tjejkompisar typ pyjamasparty där vi åt tacos, spelade pandoras ask och bara tog det lugnt. Det var verkligen supermysigt!! På lördagen kom mormor, morfar och W hem till mig och mamma och firade mig lite grann. Om ni läst min förra inlägg vet ni att lördagen inte blev så lyckad haha.. söndagen var i alla fall bättre då jag firade med hela pappas stora släkt. Vi fikade och pratade i flera timmar som vanligt så söndagen var också jättemysig. Presenterna som jag skulle få av mormor och morfar var sena på posten så jag fick dom idag istället och jag är så nöjd med allt! Det var tre tröjor och en vattenflaska från Nike som jag själv fick välja. Då jag förutom det bara önskade mig pengar så fick jag just det så jag och mamma ska åka till Tuna Park i slutet av veckan och shoppa lite. Ser verkligen fram emot det då det var längesen jag shoppade loss! Jag kommer lägga ut en inlägg på vad jag köpte sen😜

Jag skulle ju egentligen åkt till min kurator idag också men imorse ringde dom och sa att hon var sjuk så det blev tyvärr inte av. Jag hoppas att jag får en ny tid satt så jag får prata av mig, det behövs just nu.

Hoppas ni haft en bra helg och en bra måndag, kramis!💗

Likes

Comments

Tankar

Nu var det längesen jag bloggade igen. Jag tänkte bara skriva ett inlägg om varför jag varit så frånvarande den senaste tiden eftersom jag vill använda bloggen som en dagbok. Jag kan i alla fall säga att det har varit väldigt mycket problem och väldigt mycket känslor kring maten den senaste tiden, det har inte alls gått bra. Jag har ju varit sjuk i mer än en månad nu och varit borta från skolan i princip lika länge, därför har det gått ut lite över maten. Jag har inte fått i mig dem 6 måltider jag ska äta, jag har bara ätit dålig mat då jag inte orkat laga riktig mat när jag är hemma själv under dagarna, ni förstår. Sen eftersom att jag varit sjuk väldigt länge nu så har jag inte heller kunnat träna och det tycker mina kuratorer är bra men det tycker inte alls jag. Jag mår så himla dåligt av att inte kunna träna, jag kan inte ta ut min ilska någonstans så jag tar ut den på människor istället, jag känner mig inlåst på rummet, ångesten kring maten ökar osvosv. Därför vill jag verkligen bara bli frisk nu. Jag har ju även varit borta från skolan så länge nu vilket har gjort att jag har hamnat jättemycket efter i princip alla ämnen och det här stressar mig så sjukt mycket då jag är den som alltid vill vara bäst i klassen och skriva bäst på provet. Det funkar inte nu när jag är efter och nu är det så mycket att göra att jag knappt vet vart jag ska börja eller vart jag ska ta vägen.

Dessutom så blir jag typ alltid halvt deprimerad på vintern av någon anledning och det här året är det mycket värre just med allt annat som tynger ner mig just nu. Det här har resulterat i att jag är konstant ledsen, konstant tjurig, gråter nästan varje dag, är ett känslomässigt vrak och stör mig otroligt mycket på de minsta grejerna. Och det här har gjort att jag bråkar med en väldigt viktig person i mitt liv och det gör mig ännu mer ledsen.

Som ni förstår så är det väldigt mycket; mat, träning, skola, depression och relationsproblem på samma gång och det blir för mycket för mig.

Igår till exempel kom min mormor, morfar och W över till mig och mamma för att fira mig. Det räckte med att mormor frågade om jag ville julpynta med henne innan jul för att jag skulle bryta ihop. Inte ens en sån sak klarade jag av att tänka på eller planera in. Det slutade med att jag satt på mitt rum och grät och de andra fick åka hem. Jag ville inte vara runt människor, jag ville inte tänka på att vara bland min familj, jag ville bara ligga ensam i mörket och gråta tills det inte fanns något kvar. Jag var bara så överväldigad av allt att jag inte orkade med någonting alls. Resten av kvällen spenderades med julpynt och Så mycket bättre för att lugna ner mig.

Jag har ju samtal med kuratorerna varje vecka på BUP's ätstörningsteam och det hjälper verkligen men samtidigt så mår jag typ värre varje gång jag varit där för att jag börjar tänka på allt som är jobbigt. I alla fall ska jag dit imorgon och vi får väl helt enkelt se hur det går.

Kramis

Likes

Comments

Vardagsliv

Hej! Gårdagen var verkligen bra. Jag skulle vara hemma med lillsis hela dagen så jag gick upp typ vid 7.30 och fixade frukost och så satte jag mig i vardagsrummet med henne och kollade på tv. Sen lekte vi lite och sen kollade hon på Alvin och gänget medan jag fixade mig. Vi gick till stan och hämtade våra biobiljetter och sen hann vi precis äta innan bion började. Vi såg Trolls och jag älskade den haha, grät typ när det var en kärleksscen mellan två av trollen <333 När bion var slut så gick vi en stund på stan och sen, med tanke på att hon är 4,5år, så blev hon ganska trött så då gick vi hem. Vi målade lite tills pappa kom hem och sen åkte dom iväg till hans tjej och då kom W hem till mig. Vi hade myskväll hela kvällen. Bästa! Hoppas ni hade en bra fredag!!
Kramis

Likes

Comments

Vardagsliv

Hej! Igår hämtade pappa mig hos W typ kl 13 och så åkte vi till Vilsta. Lillasysters dagis var stängt så både hon och pappa var hemma och då ville de hitta på något. När vi kom till Vilsta tände vi en liten brasa på en av grillplatserna och sen gick vi upp och ner för Vilstabacken. Det var inte det lättaste att göra med slemhosta och förkylning, trodde att jag skulle dö på vägen upp haha! När vi kom ner så grillade vi korv och åt korv med bröd och drack Festis och efter det fikade vi lite i gäststugan. Vi åkte runt lite med bilen och när vi kom hem lagade jag en supergod fiskgratäng. Efter det var det bara läggdags (prata i telefon med W i flera timmar..😅) , är så himla trött nu när jag är sjuk.

Hoppas ni haft en bra helg, kramis! 💗

Likes

Comments

Hej! Efter skolan idag åkte jag och Vladde till Stockholm. Vi gick först på stan i typ en timme och sen gick vi en snabbis till Hötorgshallen där vi hittade massa skojigt! Jag köpte en påse med chokladbitar med kaffesmak och mitt favorit-naturgodis, Mexicanos!! Så himla goda båda två. Vi gick och åt mat på donken hahaha.. tog chicken nuggets och pommes, bästa <33 Äter typ aldrig på donken så när jag väl gör det så njuter jag🙄 Efter det var det dags att ta tunnelbanan till Kungsholmen där vi gick på ett "event", Mathilda och Andrea's livepodd. Innan det så bjöds det på njies nya freeno drycker och även lite tilltugg. Jag tog en RAW chokladboll och tyvärr var det nötter i den så jag fick världens allergichock. Kändes som att jag skulle svimma, halsen och ansiktet svullnade upp och det kändes som att jag skulle kräkas. Livet med allergier hahaha.. Det slutade med att jag satt där svim- och spyfärdig så vi fick gå mitt under inspelningen. Så under dagen har vi hunnit med att gå på stan (köpa jeans), äta mat, få en allergichock, kolla på en livepodd, springa i högklackade skor och typ gråta av smärta och nu sitter vi på tåget på vägen hem. Vilken dag.

Hoppas att ni har haft en bra fredag hörni, kramis!💗

Likes

Comments

Vardagsliv

Hej på er! Jag var hemma idag också, tredje dagen i rad, på grund av min förkylning. Har ont i halsen och hostar🙁 jag har legat i sängen hela dagen i princip förutom när jag tog en dusch och gjorde ansiktsmask. Jag använder mask of magnaminty från Lush och jag älskar den, man blir verkligen ren och fräsch i ansiktet. När mamma kom hem åkte vi och köpte ett par nya boots till mig då jag behövde ett par nya, snygga klackar till morgondagens event. Mer om det får ni läsa imorgon😋
Vi har ätit lite ChopChop, kollat på Wahlgrens värld och pluggat spanska. Nu blir det sovdags hihi.

Vill passa på att tacka för all feedback jag fick på senaste inlägget. Det var många som kommenterade min instagrambild och även många som skrev till mig privat. Det uppskattas verkligen, ni är bäst💗

Ha en bra kväll, kramis! 💗

Likes

Comments

Tankar, Bulimia Nervosa- Min resa

Idag ska jag alltså berätta om vad som har hänt de senaste veckorna. Jag skrev ju i mitt senaste inlägg att ja hade varit på möte hos "..." med min pappa, att jag hade pratat med skolsköterskan och att jag skulle få hjälp. Det var då ganska många som undrade vart jag hade varit och vad det är som har hänt och det tänkte jag svara på nu.

När jag var ca 13-14 år gammal började jag få stora problem med min syn på mig själv och min kropp. Jag var inte nöjd med hur jag såg ut, jag var inte nöjd med mig själv, jag trodde att andra tyckte illa om mig på alla sätt och vis. Jag hade fått höra många gånger under mitt liv att jag var tjock, ful, hade liten rumpa och gud vet vad. Jag började ta åt mig. Jag började tro att allt de sa var sant och det blev bilden jag hade av mig själv. Jag trodde att mitt värde satt i hur jag såg ut. Här uppstod det första problemet, att jag inte var nöjd med mig själv, det som skulle utlösa något mycket värre. Jag ville inte känna så. Jag började träna mer och äta mindre. Här uppstod det andra problemet, jag började "banta".

Jag satt flera timmar per dag och letade efter metoder att äta mindre, olika dieter som lowcarb, lchf och veganism. Jag letade efter workouts för att få platt mage, thighgap och större rumpa. Jag var 14 år. Efter att ha ätit för lite en för lång tid blir kroppen otroligt hungrig och det slutar med att man hetsäter. Man trycker i sig allt man hittar för att kroppen behöver energi, kroppen säger åt dig att äta. När du väl har fått i dig all mat så håller kroppen stenhårt kvar vid den, för den har förstått att det kommer dröja länge tills den får så mycket mat igen, Alltså, det blir mycket svårare att gå ner i vikt. Det resulterade i att jag åt ännu mindre och tränade ännu hårdare, för att sedan hetsäta ännu mer. Och där var cykeln igång.

Jag har haft perioder som har varit bra, där jag haft en balans mellan träning och kost, där jag har ätit nyttigt men ändå unnat mig, där jag varit i bra form. En sån period var från sista terminen i nian tills ungefär november förra året. Sen har jag haft sämre perioder, där jag bara svajat mellan att svälta mig själv och träna tills jag nästan svimmar för att i nästa sekund äta så att jag nästan sprängs. En sådan period har jag haft sedan november förra året tills nu, med ett litet undantag för i somras då jag inte prioriterade träningen och var lite mer avslappnad med maten.

För ca två veckor sedan fick jag nog. Jag insåg att det här beteendet inte är hållbart, att det är skadligt för både min kropp och min själ, att jag mår psykiskt dåligt av det och att det förstör nästan varje dag av mitt liv. Jag insåg att jag vill leva ett liv där jag mår bra, trivs i mig själv och kan ha roligt. Jag hade hört talas om hetsätning förut och visste att det var ungefär det jag höll på med. Jag sökte upp "självhjälp mot hetsätning" och kom in på en hemsida som heter friskfri.se. Där läste jag också information som handlade om bulimi och när jag läste symptomen blev det som ett slag i ansiktet, allt stämde in.

Jag ringde min mamma och berättade allt jag hade läst och att jag kände att allt stämde in. Jag trodde att hon skulle stötta mig direkt, säga att det var bra att jag vågade öppna mig, säga att vi kunde prata om det hemma, att hon skulle hjälpa mig och säga att vi skulle fixa hjälp. Men nej, hon sa istället att "det här beteendet är vanligt, att de flesta tjejer gör så och att flera av hennes kompisar gjorde så när de var unga, det är normalt". Jag fick en chock ärligt talat, jag tänkte bara "säger hon att det är normalt och att jag bara ska komma över det?". Jag började gråta mitt på stan, mamma har alltid varit den som stöttat mig och nu sa hon att jag "BARA behövde äta mer". Förstår hon inte att det är just det som hela ätstörningen handlar om? Att man inte VÅGAR äta mer.

Jag gick hem till pappa och berättade samma sak till honom. Han sa att han hade anat att något var fel men att han inte hade vågat kommentera det och han sa att han skulle göra sitt bästa för att hjälpa mig. På kvällen pratade jag med mamma igen och då sa hon i princip att hon inte tror på det jag säger förens jag får en diagnos. Hon var helt säker på att jag bara behövde äta mer. Jag måste bara tillägga att det här verkar vara en ganska vanlig reaktion hos föräldrar när de hör att deras barn har problem med mat, träning osv. Jag tror att det handlar om att man inte vill tro på det eller att man helt enkelt inte tar det på allvar.

Dagen efter gick jag och pratade med skolsköterskan. Hon sa att det var uppenbart att jag hade en ätstörning och att vi borde ringa BUP (barn- och ungdoms-psykiatrin) och få kontakt med deras ätstörningsteam. Hon ringde och pratade med pappa och pappa ringde därefter till BUP. Vi fick som tur var en tid redan veckan efter och det var där jag var tisdagen förra veckan med pappa. Vi pratade i ca 1 timme och 45 minuter. Jag fick ett schema som jag skulle äta efter varje dag och så fick jag papper med förslag på frukost och mellanmål. De kunde också säga att jag hade en ätstörning. För att få reda på vilken ätstörning det var så skulle vi göra massa tester och så vidare, vilket var det jag gjorde idag.

Jag var där i ca 45 minuter och svarade på frågor, gjorde tester m.m. och hon kunde då diagnostisera mig. Hon kom fram till att ätstörningen jag har är "Bulimi nervosa utan självrensning". För att kortfatta det handlar det om att man hela tiden går mellan att svälta sig själv och träna jättehårt för att sedan hetsäta och sen svälta sig igen.

Orsaken till ätstörningen är oftast många olika saker tillsammans men det har ofta att göra med att man har en osund bild av sig själv, dålig självkänsla, en känsla av att värdet sitter i utseendet och känslan av att allt vore bättre om man var smal. Den delen som heter "utan självrensning" betyder i princip att man inte spyr för att göra mig av med maten utan att man istället svälter sig själv och hetstränar.

Så nu har jag alltså fått en diagnos och jag kommer få den hjälp jag behöver. Jag har möten med en eller två kuratorer kontinuerligt och så har jag även tillgång till en dietist. Det känns som att jag är redo att bli frisk nu i alla fall och det känns som att det kommer gå bra om jag gör det som jag blir tillsagd och om jag får det stöd jag behöver från vänner och familj. Jag får helt enkelt hoppas på det bästa.

Som jag skrev i det senaste inlägget så tycker jag att detta är en väldigt viktigt sak att prata om och att en viktig sak att sprida kunskap om. Eftersom att det här är en väldigt stor del av mitt liv så kommer jag skriva mycket om det på bloggen. Inte för att jag vill ha uppmärksamhet utan för att jag vill kunna hjälpa och stötta andra som också har liknande problem och även för att kunna öppna folks ögon, få dom att förstå att ätstörningar är något allvarligt, hur mycket det påverkar vardagen och hur svårt det kan vara att ens märka att en vän eller familjemedlem har en ätstörning.

Jag hoppas att ni som läser det här respekterar det jag har skrivit och förstår att det inte är något att skämta om. Ni som känner mig, går i min klass eller liknande- lägg inte fokus på det här, bete er inte annorlunda för att ni vet det. Det är lättare för mig om ni bara är precis som vanligt, då känns det inte som att alla går runt och tänker på det hela tiden. Jag har ju trots allt fått hjälp nu och allt kommer förhoppningsvis att bli bättre framöver 💗

Om du känner igen dig i det här, om du känner att mat, träning och dålig självkänsla förstör för dig, sök hjälp. Du är inte ensam.

Ta hand om er, kramis.

Likes

Comments

Tankar

Igår var jag på möte hos ... med min pappa. Jag pratade med skolsköterskan för någon vecka sen då jag kände att allting hade spårat ur, att jag inte hade någon kontroll och att jag bara ville bli frisk. Hon sa att vi skulle ringa till ... och det gjorde vi, och igår fick vi komma dit. Vi pratade i ca en timme och 45min om allt verkligen. Jag fick ett speciellt schema, massa papper, information och tips. Jag ska tillbaka dit nästa vecka för att göra några tester och så ska hon försöka komma fram till en diagnos vilket vi inte kunnat göra än. Jag skriver uppenbarligen inte så detaljerat nu och det är för att jag inte vill att alla ska få reda på det under skolveckan, för då kommer alla att se på mig annorlunda och jag orkar verkligen inte med det. Ni behöver inte bli oroliga dock, jag har inte GJORT något allvarligt eller kriminellt haha, det handlar om något mentalt. Jag kommer förmodligen skriva allt på bloggen i helgen om jag orkar det. Jag tycker att det är en väldigt viktig sak att ta upp och sprida, att hjälpa andra som har samma problem osv.. Så tills helgen får ni vänta. Vill bara önska alla en bra dag imorgon och att ni tar hand om er💗
Kramis

Likes

Comments