Ikväll håller vi nattöppet på kontoret för den Brittiska valvakan. Jag och Cornelia befinner dock väl kanske oss mentalt i högstadiet eftersom vi legat i en och en halv timme och kollat Adam och Eva. Nostalgin är inte nådig nu. Hur som haver. Ikväll är det som sagt valvaka. KDU är traditionellt vänner till Conservatives, "Tories". Tories och KD har fram tills Brexit suttit i samma grupp i Europaparlamentet. Kanske inte konstigt när kristdemokratin har mycket gemensamt med konservatismen. Som ideologier delar de båda uppfattningar som bland annat att samhället består av små gemenskaper, frihet under ansvar, det moraliska ansvaret gentemot varandra, människovärdet och att lycka kan mätas i mer än materiella värden. Därför håller vi ikväll tummarna för Theresa May.

ps. sen var ju Margaret Thatcher konservativ. Hur fett var inte de?


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

I tisdags firade vi i KDU Stockholm nationaldagen. Dagen började med att vi delade ut flaggor vid Kungsträdgården. På kvällen sågs vi igen för inflyttningsmingel som sedan övergick till grillning i solen på Gärdet. Jag fick frågan av en god vän i Uppsala om varför jag egentligen firar den 6e juni. Jag firar nationaldagen som ett sätt att visa lite extra tacksamhet. Här är en bit ur de tal jag höll på invigningsminglet senare under kvällen:

När jag tänker på Sverige, tänker jag på de blåa vattnet jag så många gånger badat i sena sommarnätter. Jag tänker på fälten och ängar som svajar i ljumna kvällar och hur de gett oss mat i fler generationer än jag kan räkna. Jag tänker på de stilla grusstigarna som gjorde mina bara fötter härdade och hårda som barn. Jag tänker på de stora bergen och de djupa dalarna i norr som trotts den frusna vinterns blåst, stått sig stadiga, majestätiska. Vattnet, slätterna, stigarna och bergen som vi ärvt av våra förfäder och som vi lånar av våra barn.

Men utöver Sveriges för ögat, skönhet, tänker jag också på alla de som kämpat för Sverige. Jag tänker på öppenheten, friheten (som för visso kunde vara något friare), tryggheten. Jag tänker på alla de som varit beredda att säga adjö till sina familjer, sina barn, redo att döda och dö för de värden som jag fått chansen att växa upp med. Alla de som lämnat sina hem och trotsat otryggheten, för min trygghet.

De värdena kan, och bör, inte tas föregivet. De är vår skyldighet, att med största respekt, förvalta och försvara Sverige. De våra förfäder i generationer gjort för oss, skall inte varit för inget.


Likes

Comments

Efter seminarium i Uppsala fick jag kasta mig till Stockholm. Jag han svänga förbi KDU riks kansli för att hämta upp en bok jag skall recensera hos Timbro imorgon. Efter de vandrade jag med solen bort till Moderaternas nya kansli för att fika med ett gäng powertjejer. Magdalena Schröder (MUF), Saga Bowellius (LUF) och Caroline von Seth (CUF) är alla distriktsordföranden för sina ungdomsförbund i Stockholm. Vi beslöt oss därför för att slå oss ner på en fika i solskenet och snacka lite högerpolitik, lite organisation och samarbete. Så kul att ha ett gäng peppande och grymma tjejer Stockholm till stöd under kommande valrörelse. Nu är vi tvelöst redo att krossa vänstern.

Likes

Comments

Helgen var inte mycket mer än häng på nya kontoret. Jag med hjälp av KDU's generalsekreterare, Fredrik Bergström, vigde lördagen åt att tömma hans vindsförråd där distriktets möbler stått i ett år. Vi tog även en roadtrip till IKEA för att handla det som saknades. Jag och Fredrik är sällan osams. Vi är lyckosamma nog att vara två bestämda som oftast håller med varandra. I alla fall tills det kom till inredning. Om jag beskrev mig själv som en, till stilen, modern aristokrat, beskrev Fredrik sig som en gammal brittisk tant... Jag ville ha mörkt och mulligt, Fredrik ville ha gammelrosa och blommigt. Men på självutnämnt veto och mandat av KDU Stockholm fick jag tillslut bestämma. Som tack för hjälpen och som viss kompensation fick Fredrik en blomma på nya kontoret uppkallad efter sig.

På söndagen var det partiledardebatt. Vi samlades ett gäng från KDU Stockholm och såg debatten ihop. Ebba golvade Sjöstedt i duellen om vården. Det syntes en tydlig linje i frågan om polisen. Alliansen stod enad i frågan om fler poliser och ökad trygghet medan vänstern mest duckade. I sedvanlig ordning begav vi oss senare till SVT huset för att ta emot vår partiledare.


Likes

Comments

I fredags höll partiet nationell kampanjdag. På morgonen höll KD Stockholm stad kampanj vid Odenplan och fick sällskap av vår partiledare, Ebba Busch Thor som flitigt delade ut tidningar tillsammans med partikollegorna. Vid 12 hölls nästa kampanj vid Odenplan. Jag hade glädjen att stöta på ett par KD-väljare som morsade glatt.

På kvällen besökte jag Öppna Moderaterna för att tillsammans med MUF Stockholms DO, snacka lite HBTQ politik. Vi pratade om vikten av frihet och att staten ger sjutton i vem man älskar samt hur man skall bekämpa psykisk ohälsa bland HBTQ-personer. Familjepolitik och PRIDE paraden nämndes likväl.

I somras när jag kampanjade under PRIDE kom en kille och slog sig ner vid mig i KD's tält. Jag talade om politik i allmänhet och han berättade för mig om hur han hade fått blåmärket kring hans öga. Han berättade att hans pojkvän bor i Sundsvall men hade kommit och hälsat på honom. Någonting han sällan har möjlighet att göra pågrund av jobbet. Så de hade varit på bio, ätit middag och sedan gått för en helkväll ute. På vägen hem hade de, som de flesta par gör, hållit varandra i handen, stannat för att kyssas under gatlyktorna i parken, skratta och pratat ihop. Men så möttes de av ett gäng som ville markera hur fel det var med homosexualitet. Resterande av kvällen tillbringade dem på sjukhus innan det att hans pojkvän åkte tillbaka till Sundsvall.

Det flesta är nog av uppfattningen att det finns en motsättning mellan att vara kristdemokrat och fortfarande ha en human HBTQ-politik. Jag själv gick in i partiet med tanken om att ändra på detta men möttes snabbt av en annan hållning. Vår utgångspunkt är att staten skall låta människan få bestämma själv, samt värna om människovärdet. Vi skall ha ett tryggt rättsväsende som står upp för brottsoffret. Varje människa har ett unikt och okränkbart värde som människa som skall respekteras av alla, oavsett vem du älskar eller vad du definierar dig som. Jag tänker ibland på han som slog sig ner vid mig under PRIDE och berättade. Jag funderar över hur det hade varit om vi hade haft fler närvarande poliser på stan, en ökad trygghet, ett starkare civilsamhälle med civilkuragelag och hur viktigt det är med höjda straff för vålds- sexual- och hatbrott. Det handlar ju om respekten och värnandet för människovärdet.

Ur ett kristdemokratiskt perspektiv skall det alltid stå i fokus.

(Bild på mig och Magdalena Schröder, ordf MUF Stockholm)

Likes

Comments

I Onsdags hade vi i KDU Stockholm Patrik Strömer på besök. Han talade om folkhälsopolitik. I runda svängar handlar det om politiken kring människors hälsa. I Sverige kan detta exemplifieras med förbud mot klick-cigg (mentolcigaretter som smakar "gott"). Det kan handla om förbudet mot att sälja snus i EU eller huruvida man bör besluta att alla läskflaskor som säljas ska ha en stor varningstext på.

Man kanske tycker att detta låter ganska vettigt. "Det är ju inte bra att röka cigaretter, och mentolcigaretter gör det enklare för tonåringar att testa" eller "läsk är inte heller hälsosamt så de är ju bra om folk får veta de när de köper läsken".

Som konservativ så tror jag självklart att vanliga människor är fullt förnuftiga- och mogna nog att själva veta vad som är farligt och inte för deras hälsa. Tonåringar som "tjuvröker" vet om att det är dumt och farligt och kommer, precis som tonåringar alltid gjort (även innan mentolciggaretter), att tjuvröka ändå. Vi vet om att det är mycket socker i läsk men dricker det ändå. Nej, alla dessa regleringar symboliserar framför allt en sak: Att politiker vet bättre än människor hur de ska leva sina liv, och att politiker skall ansvara för att människan tar hand om sig själv. Vilket självklart är ett löfte som aldrig kan hållas. För politiker kan aldrig leva människors liv åt dem.

Däremot så är det självklart viktig att vi verkar för att folk ska må bra. Det är därför viktigt med tex idrott och hälsoundervisning i skolan. Det är viktigt att uppmuntra till att människor tar hand om sig själva och varandra. Men de kan vi göra utan överstatligheten och Gabriel Wikström.


Likes

Comments

Igår släppte KDU Stockholm foldern med våra toppkandidater till det rådgivande provvalet. Nästa år är det val (tack å lov) vilket innebär många interna förberedelser. Där bland skall listorna till riksdag, kommun och landstingsvalet spikas. För att avgöra vilka som kommer stå på listorna (alltså som väljare kan kryssa i) samt på vilken placering, hålls ett internt provval inom partiet. Provvalet visar då intresset för olika som blivit nominerade vilket nomineringskomitéerna sedan tar med sig när de skall spika de slutgiltiga valsedlarna.

KDU Stockholm har valt ut fem toppkandidater till respektive valbart område i Stockholms stad och län. Dessa är alltså de vi föreslår alla som är medlemmar i partiet i Stockholm att rösta på. Jag hade den stora äran att få förtroendet att vara toppkandidaten till kommunfullmäktige. Mer om mina tankar och visioner kan man läsa på bilden nedan.

Utöver mig så har vi i KDU Stockholm valt följande som toppkandidater:

Christian Carlsson (riksdag)
Carl-Johan Schiller (riksdag)
Edvin Behrnadsson (landsting)
Calle Reutercrona (landsting)

Jag är imponerad av samtliga fyra killar och litar till hundra på att de, vid förtroende, skulle göra bra ifrån sig. Här nedan kan ni läsa min, och deras presentationer:

Likes

Comments

Det tycks vara en trend att de svåra kvinnofrågorna allt oftare väljs bort i förmån för den medialt tilltalande feministiska symbolpolitiken. Det är problematiskt att vi lever i ett samhälle där feministerna slår på den stora trumman och tar plats i sociala medier men missar de verkliga utmaningarna som kvinnor möter. Genusdagis och bolagsstyrelser hamnar högst upp på deras jämställdhetsagenda, tros att det dagligen rapporteras om hur kvinnor förtrycks, förvisas och förminskas världen över.

När symbolpolitiken utmanövrerar de viktiga frågorna behöver vi påminnas om att vi inte kan ta våra fri- och rättigheter förgivna. Det är vår moraliska plikt att stå upp för dem som blir bortprioriterade för symbolpolitiken. Vi behöver påminna oss om de svårigheter som kvinnor möter världen över, även i Sverige.

Vi behöver bli påminda om att det finns 720 miljoner kvinnor i världen som har gifts bort innan de fyllt 18. Många av dem hade inget val.

Vi behöver bli påminda om att 2 miljoner flickor könsstympades utan bedövning med orena verktyg, glasskärvor eller rakblad förra året. Många av dem fick bestående fysiska och psykiska men. Vi behöver bli påminda om att det finns 21 miljoner kvinnor och barn i världen som säljer sina kroppar dagligen. Många av dem är fast i trafficking eller har sålts som sexslavar, oförmögna att ta sig ur sin situation.

Vi behöver även bli påminda om hedersvåld, kvinnor vars kroppar används som vapen i krig, kvinnor som utsätts för övergrepp i hemmet, nyfödda flickor som lämnas bort för att de inte är pojkar och flickor som inte får en utbildning.

Låt oss därför bli påminda om att vi ska öppna våra ögon för de svåra situationer som kvinnor möter världen över. Låt oss inspireras till en inrikes- och utrikespolitik som värnar om de utsatta. Låt oss lite extra fokusera på människans okränkbara värde och rätt till friheten över sin egen kropp, samt på att rätten till frihet från förtryck är viktig.

Låt oss bli påminda om att alltid värna om människovärdet och solidariteten. För den som skriker högst är inte alltid den som behöver mest hjälp.

Nike Örbrink, andra vice ordförande KDU Stockholm,

Frida Esselin, Sabina Jansson, styrelseledamöter KDU Stockholm

Likes

Comments

Återigen nås vi av rapporter om kravaller och attacker mot blåljuspersonal. Attackerna kan aldrig accepteras och nu är det dags att vi åter skapar lag och ordning i vårt land.

Anders Ygeman (S) och regeringen måste agera och visa på handlingskraft. Polisen och vi svenska medborgare förtjänar ett bättre Sverige.

Att människor upplever sig vara utanför samhället kan förklara attackerna mot polis och annan blåljuspersonal men ett utanförskap kan aldrig rättfärdiga brott. Den som väljer att kasta sten på Polisen
måste straffas med kännbara konsekvenser. Varje människa bär ansvaret för sina handlingar och skall hållas ansvarig för dessa.

Vid våld mot tjänsteman blir straffet oftast en månads fängelse, dock omvandlas många gånger straffet till samhällstjänst. KDU anser att lägsta straffnivån ska skärpas och ge fängelse, på grund av det allvarliga hot mot samhällsbygget som brottet utgör.

Straffen för att utsätta polis, men även annan blåljuspersonal, för våld måste skärpas. Polisens trygghet behöver också förbättras genom att öka antalet poliser.

Blir poliserna fler är fler med och säkerställer samhällstryggheten och samtidigt blir deras arbetsmiljö bättre och deras trygghet större.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) bär det yttersta ansvaret för Polisen. Ministerns passivitet är oacceptabel. Det krävs reformer, resurser och en ny ledning för att vi ska få en fungerande polismyndighet.

Sverige skall vara ett land där lag och ordning råder. Medborgarna måste kunna känna trygghet och förtroende för att Polisen kan utföra sitt uppdrag. Så är tyvärr inte fallet på flertalet platser runt om i landet.

För att Polisen ska kunna säkerställa tryggheten i samhället måste mer resurser till. Flertalet goda förslag har kommit fram i diskussionen för att förbättra polisorganisationen i Sverige men Ygeman sätter sitt hopp till den starkt kritiserade polischefen Dan Eliasson och den misslyckade omorganisationen.

En kriskommission som krävts av polisen och som Ygeman sagt nej till, bör tillsättas för att djupare utreda vilka åtgärder som måste till för en stärkt polisorganisation. Vi i KDU har redan nu en rad åtgärder som behöver genomföras men en kriskommission är nödvändig för en djupare analys.

Det svenska samhället och Polisen förtjänar bättre än dagens situation. Lag och ordning måste upprätthållas och Polisen ska känna trygghet när de utför sitt uppdrag.

Genom fler poliser och hårdare straff vid våld mot tjänsteman kan vi uppnå detta. Polisen är ett av statens absolut mest centrala ansvarsområden och att då missköta det är inte acceptabelt.

Vi kräver att regeringen med inrikesminister Anders Ygeman i spetsen tar sitt ansvar och stärker polisorganisationen så att Polisen återigen får möjlighet att säkerställa att lag och ordning råder.

Eric Dicksson
Rättspolitisk talesperson
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Nike Örbrink
Distritktsordförande
KDU Stockholm

Likes

Comments

Det ligger något djupt beklagligt i vänsterns vilja att frånta andra yttrandefriheten. Under veckor i vintras stod det ”je suis charlie”. Men på östermalmstorg samma år, gör samma människor yttrandefriheten exklusiv. Men i tystnaden växer det ändå fram en majoritet.

Vänstern har gjort det legitimt att utifrån sina egna moraliska värderingar, acceptera ett visst våld, hat och uppdelningar av grupper. De legitimerar en begränsning av demokratin för de som inte delar deras värderingar.

För det handlar inte om att det är handlingskraft mot normalisering av rasism för alla människors lika värde. I praktiken blir det endast handlingskraft mot de åsikter som man värderar lägre än sina egna. I tron om att ens värderingar medför mest gott, ger vi oss utrymme att tysta andra. Och när vi har kommit dit, är metoden lika lättillgängligt för vem som helst. Oavsett hur god avsikten faktiskt är.

Men det gör också något med det svenska folket. För en person kommer inte att falla inom någon annans moraliska ramar bara för att denne får sina åsikter exkluderade från det fria rummet. Den som överväger att lägga en röst på Sverigedomkraterna, kommer inte pågrund av en moralisk käftsmäll från vänstern, att nästa gång själv delta i demonstrationerna. Nej, istället kommer personen att tystas. Liksom debatten själv.

Istället uppstår en polariserad debatt mellan ont och gott. Sakfrågan i sig, blir sekundär. Men inte hos den som grubblade på att lägga sin röst på Sverigedmokraterna. För hen är sakfrågan fortfarande primär och endast levande hos ett parti.

Och i tystnad, långt borta från Twitter-upplopp och Facebook-manifestationer, kommer denne person att i sin frustration, få ett större förakt mot etablissemanget. För att sedan ansluta sig till den växande majoritet som vänstern var villiga att offra demokratin för att stoppa.

Likes

Comments