View tracker

Uppgifter om APL är:

- Du ska fundera över din senaste APL. Skriv ner dina tankar utifrån dessa frågeställningar.

1. Såg du några tydliga kopplingar till med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande?

2. Fanns det situationer där man inte följde LSS?

3. Hur skulle man arbeta istället?


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

1. Vad innebär Ottawa-manifestet?

Svar: Det är en process som ger människan en möjlighet så att man kan öka kontrollen över sin egna hälsa och även förbättra den. Den pekar ut en väg för att arbeta främjande med hälsan i hela världen. Manifestet behöver olika saker för att kunna arbeta med hälsan i världen som att det ska vara fred, att man har tak över huvudet, inkomst, att människor har tillgång till utbildning, mat och vatten, och även att landet har ett stabilt ekosystem och samtidigt rättvisa och jämlikhet.

2. Vilka är Millenniemålen?

Svar:

Mål 1: Halvera jordens fattigdom och hunger

Mål 2: Se till att alla barn få gå i grundskolan

Mål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män

Mål 4: Minska barnadödligheten

Mål 5: Förbättra mödrahälsan

Mål 6: Stoppa spridningen av hiv och aids

Mål 7: Säkra en hållbar utveckling

Mål 8: Öka samarbetet kring bistånd och handel


3. Vilka är målen för EU:s hälsoprogram?

Svar:

1. Att öka medborgarnas trygghet och säkerhet i fråga om gränsöverskridande hälsohot.

2. Att arbeta hälsofrämjande och minska på ojämlikhet i hälsa.

3. Att ta fram och sprida ny information och kunskap om hälsa.


4. Vad finns det för överenskommelser mellan de nordiska länderna?

Svar:

1. Socialt trygghet- socialförsäkring och sjukvården i ett land som omfattar alla nordiska medborgare.

2. Sociala tjänster, socialt bidrag och läkemedelsrecept absolut inga recept som innehåller exempelvis narkotika eller alkohol.

3. Legitimation och auktorisation (som fullmakt, kompetensförklaring, legitimation), inom hälso och sjukvården ska gälla i alla andra länder.


5. Vilka är statens folkhälsoinstitut (FHI) huvuduppgifter?

Svar:

1. Fungera som ett nationellt kunskapscentrum när det gäller folkhälsa. 

2. Följa upp och samordna den nationella folkhälsopolitiken. 

3. Verka för en minskad användning av alkohol, tobak och narkotika. 


6. Vilka är Sveriges 11 målområden? 

Svar: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 

3. Barns och ungas uppväxtvillkor. 

4.Hälsa i arbetslivet. 

5. Miljöer och produkter. 

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 

7. Skydd mot smittspridning. 

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 

9. Fysisk aktivitet. 

10. Matvanor och livsmedel. 

11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 


7. Redogör för hälso och sjukvården?

Svar:Hälso- och sjukvårdslagen reglerar i korthet åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Alla invånare i Sverige ska få en bra vård. Många bestämmelser ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att på så sätt tillgodose patientens behov av trygghet i samband med vård och behandling.


8. Vad innebär lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande? 

Svar: Insatser för personer som behöver särskilt stöd, bl.a. utvecklingsstörning, autism, begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada och personer med fysiska och psykiska funktionshinder som ger svårigheter i det dagliga livet men som inte beror på normalt åldrande.


9. Varför finns smittskyddslagen? 

Svar: Smittskyddslagen finns för att hindra att sjukdomar sprids.


10. Vad reglerar alkohollagen? 

Svar: Lagen gäller tillverkning, marknadsföring och införsel av alkoholdrycker och handel med sådana varor, tillverkning av sprit samt handel med alkoholhaltiga preparat. I lagen finns bestämmelser om hur mycket alkohol olika drycker får innehålla, hur försäljning av dem ska gå till samt hur man får servera dem.


11. Vad innebär tobakslagen? 

Svar:Tobakslagen reglerar alla tobaksvaror, cigaretter, snus, piptobak, cigarrer och cigariller. I lagen står det t.ex. till vem man får sälja tobak. Det är förbjudet att sälja tobaksvaror till personer under 18 år.



Likes

Comments

View tracker

Hur ska du samtala, kommunicera, lyssna och bemöta samt samarbeta? 

- Kommunikation är ett element i den sociala tillvaron och omfattar alla de sätt som kommer i kontakt med och överför budskap till varandra. Man kan också se kommunikation som ett redskap för att skapa samarbeten och goda möten. 

Kommunikation utgörs av; 

* En sändare 

* Ett budskap 

* En mottage 

* Feedback

En sändare är då man förmedlar ett budska, som är information som ska överföras till en mottagare. Budskapet formuleras beroende på vem eller vilka mottagarna är och vilket syfte som sändaren har som svar får man då feedback. Det är inte alltid man får feedback t.ex. en coach som talar med en annan person utan at vara mottaglig för personens reaktioner är en kommunikationsprocess uan feedback och kallas för envägskommunikation. Men får personen tala och coachen lyssnar så kallas det för en tvåvägskommunikation, det finns också flera olika sätt att kommunicra på delvis genom verbal kommunikation via språket men också genom icke verbal kommunikation som främst utgörs av kroppsspråk som mimik, blockar och gestet. Oavsett hur vi än kommunicerar med varandra är det viktigt att kommunikationen anpassas eter situationen ör att den ska fylla sitt syfte på ett bra sätt som möjligt. Interaktion sker samspel och ömsesidig påverkan mellan olika personer det finns i flera olika former med olika funktioner och syften. Oavsett vilken yrke man har så förenar men till en helhet i samhället genom att kommunicera med patienter, klienter och kollegor i det dagliga arbetet och interaktion uppstår då ur sociala situationer. Det är genom att samordna som vi kan skapa sociala identiteter, förmedla åsikter, öppna och förändra relationer och inte minst ägna sig åt sina yrken. 


                        SÄNDARE --> BUDSKAP --> MOTTAGARE --> ÅTERIGEN SÄNDARE 

Samtala;  Inom kommunikation är samtala den viktigaste medlet, att samtala är något vi inte brukar tänka på vanligtvis utan bara när vi använder det. En god samtal kan förebygga tillit hos personen, trygghet, vara motiverande och skapa ett öppet klimat. Hur olika samtalssituationer kan se ut? - Är väldigt olika och även ha olika syften men de har ofta en generell struktur som; en början, en mittdel och en avslutning. Då det handlar om professionella samtal är det då allra viktigast att man tänker på att vara förberedd och strukturerad eftersom det visar att man är seriös och bekfräftar för den man samtalar med. Även om samtal är strukturerad så ska samtalet flyta fritt, bra samtal ska vara öppen och lediga och det är därför viktigt att strukturerna tillåter spontanitet och kreativitet. Det som kräver för en strukturerad professionell samtal är förberedelse och att man har klargjort sitt syfte så att det inte uppstår missförstånd mellan varandra, 

Professionella samtalets olika faser är att ha inledning, huvuddelen och avslutning. 

Inledning; Inledning är viktig eftersom den avgör till stor del hur det fortsatta samtalet blir. Det är viktigt att fördomar läggs åt sidan, att vara vänlig, lysnande och tillmötesgående. Inledningen har fyra funktioner förutom de fyra punkterna så är det precis som vanligt att man hälsar och presenterar sig men det handlar alltid om att möta personen med respekt och intresse som man själv vill bli bemött. 

1. Att etablera en relation. 

2. Att skapa kontakt och trygghet. 

3. Att klargöra ramarna för samtalet. 

4. Att klargöra syftet med och målet för samtalet. 

Det goda samtalet skapar trygghet, tillit, vara motiverande och engagemang, det är för att goda resultat ska kunna uppnås. Det är även viktigt då man samtalar att man tänker på att man har ögonkontakt och att man visar intresse för varandra, att man även är medveten om språkets betydelse. Att vara professionell när man samtalar innebär framför allt att vara beredd och strukturerad, eftersom det visar att man är seriös och bekräftar den man samtalar med. Att man ställer öppna frågor skapas ett fritt utrymme att tala öppet om situationen, känslor eller problem. För att avsluta ett samtal eller en föreläsning är det viktigt att tänka på att ta initiativ till avslut i god tid. "Ett sätt är att tala om samtalet börjar närma sig slutet, och därefter sammanfatta vad man talar om".

Lyssna: När mansamtalar så är de ofta två personer som är inkluderade i samtalet där bådalyssnar och talar. Lyssna är väldigt viktig att göra, för då förstår den andrapersonen att hen bekräftar samtalet. Genom de här sättet visar du att du ärnärvarande och är med i samtalet. Med hjälp av ögonkontakt, kroppsspråk ochställa frågor blir de lättare att kommunicera.

Det skiljergenerellt på två typer utav aktivt lyssnande, verbalt och ickeverbalt. 

·        Verbal: Ställafrågor - Spegla känslor 

·        Sammanfatta - Upprepa 

·        Uppmuntra -Pausa 

·        Aktivtlyssnade 

·        Ickeverbal:Ansiktsuttryck - Ögonkontakt 

·        Kroppsspråk -Beröring 

·        Röstklang -Tystnad 

Bemöta: Ifallman ska ta en närmre titt på bemötandet, så handlar det i själva verket om attkunna möta kraven som förväntas när vi träffar på nya personer inom yrket.Exempelvis att allt som sägs och görs, registreras och jämförs med detförväntande beteendet. När man bland annat tränar så förväntar man naturligtvisatt ens PT ska uppträda på ett visst sätt.  Då ett så kallat bemötandeupplevs som tillfredställande när man uppfyller varandras förväntningar, devill säga PT som är till stor hjälp. (Ifall PT: en kommer i tid, uppträderprofessionellt och att man upplever att personen man hjälper till somengagerad, kunnig och därmed motiverad inom träningen. 

Samarbete:Människorna som vi träffar på arbetsplatsen är att vi möter dem genom arbetet,då vi själva inte väljer att ha en relation med dem. Dock är många utav demtrevliga och därmed lätta att arbeta med, medan andra upplevs som svåra. Ochför att få samtalet att fungera även fast det upplevs som svårt, då måste mananstränga sig och därmed på ett professionellt sätt. 

- Kommunikationen i generellt kan både vara indirekt eller direkt. Den direktakommunikationen går utan omvägar eller mellanhänder från sändare tillmottagare. Medan den indirekta kommunikationen exempelvis tar omvägar via flerapersoner, då detta är en stor risk för misstolkning. Då man arbetar så ska man sesig som en kommunikationslänk, bland annat mellan anhöriga, patienterna samtövrig personal som då förstår innebörden utav olika kommunikationsvägar. Personalen måste lära sig att kunna förmedla patientens totala livssituation därbåde upplevelser och känslor ingår. Personalen arbetaroftast självständigt då det viktiga är att kunna nå kollegor för både rådgivning och assistans. De enkla samt väl utveckladekommunikationsvägar är då en förutsättning, då detta är till hjälp för att arbetet ska fungera för att personalen ska känna sig trygg inomyrkesrollen. 

2. Hur du tänker kring de fyra stegen i kärnkompetensen samt välj en metod av de två modellerna Grow eller medaktiv coaching. 

-Grown är en modell inom coachning som används för att coacha andra eller sig själv. Grow står för Goal, Reality, Options, Will. 

1. Goal- Det innebär att sätta upp ett eller flera mål som ska nås inom en bestämd tidsgräns. 

2. Reality- Både coach och klient undersöker verkligheten genom en självvärdering samt analys av rådande situation. 

3. Options- Värdera olika handlingsmöjligheter och därigenom beakta alla alternativ som finns. 

4. Will - Bekräfta viljan att handla. 

Först och främst i denna modell börjar man med frågor som fokuserar på målsättningen som är den första punkten 1.Goal- vad vill klienten uppnå med coachningen? 

När man är klar med målsättningen och undersökt att den är välformulerad så går man över till nästa steg 2.Reality -Var befinner klienten sig? Man ska tänka igenom vad man behöver förändra för att nå dit man vill. Här är det viktigt att coachen hjälper sin klient att identifiera den nuvarande verkligheten så objektivt som möjligt. Beskrivningen om verkligheten ska vara så tydligt som möjligt.

Nästa steg är 3. Options- som handlar om att fundera kring och definera de handlingsmiljöer som finns att välja mellan, man ska både tänka krativt och positivt. Nästa och sista steg är 4.Will - då klienten ska ha ett mål, ett nuvarande tillstånd och några alternativ. Då man ska tänka på ; vad ska man göra?  Nör ska det göras? Vilka hinder finns och hur undviker man dem? Behöver man stöd?. 

Skillnaden med medaktiv coaching är att det är en annan coachningmodell och kan även ses som ett komplemt till GROW-modellen. Men medaktiv coachning har inte lika stort målfokus så som GROW har, istället utgår den från följande fem områden som; 

* Lyssnande 

* Intuition 

* Nyfikenhet 

* Handling och lärande 

* Självstyre 

Och i den modellen har man då definierat tre olika nivåer av alla dessa redskaper dessa nivåer har olika syften i coachningsamtalet och används på olika sätt. Ett exempel då man använder nivå två, som är ett fokuserat och fördomsfritt sätt att lyssna, som ett medel " träda in i klientens värld". Här lyssnar man utan att komma med egna råd eller upplevelser, istället kan man summera det som sägs och ställa frågor med utgångspunkt i det som klienten säger. Och ett annat redskap i den här modellen är intuitionen, det vill säga en magkänsla vi kan känna i en situation utan att vi har någon egentlig kunskap om eller efarenhet av den. Enligt modellen kan intuitionen rikta uppmärksamhet mot saker som kan vara extra viktiga ör coachen och hans eller hennes klient. I nyfikenhet ligger möjligheten till utforskning och utveckling. Inställningen innebär lyssnande och utforskning vilker praktiseras bland annat genom att ställa frågor. En coach som är nyfiken på sin klient gör klienten nyfiken på sig själv, och får henne eller honom att känna sig bekräftad och att se sig själv ur nya perspektiv.                      Genom att uppmana och utmana klienten att handla och agera får han eller hon möjliheten att pröva sina nyvunna insikter och komma igång i sitt arbete mot målet. På samma sätt uppmanas klienten att reflektera över sina erfarenheter för att på så sätt fördjupa sitt lärande och upptäcka nya insikter som kan användas för att få ny kunskap.                                                                                                                                                Den sista punkten är viktigt för en coach SJÄLVSTYRE som innebär att han eller hon hanterar sitt inre tillstånd och uppträder professionellt. Det är viktigt för coachen att lägga personliga känslor och värderingar åt sidan för att kunna fokusera på klienten. Coachen måste även tro på klientens potential och engagera sig, annars är ett forsatt samarbete inte lämpligt. 

Genom strukturerade metoder och modeller kan man utveckla rutiner i sitt arbete som coach vilket gör det lättare att både tänka och agera.

Likes

Comments

                                                    SÖMNPROBLEM

Vuxna behöveroftast mellan sex och nio timmars sömn per dygn för att hjärnan ska få vila,återhämta sig och bearbeta intryck. Spädbarn och tonåringar behöver ännu mersömn för att växa snabbt, då man blir äldre så minskar vanligtvis sömnbehovet.Men det viktigaste måttet på tillräckligt sömn är graden av pigghet,funktionsförmåga eller emotionell balans dagtid. Nästan alla sover dåligt någongång. Då kan man känna sig trött och mindre kreativ dagen efter, men man brukarändå klara sig av det man ska göra. Sömnen brukar återgå till det vanliga avsjälv.

Då jag blevmamma till Cataleya så sov jag väldigt dåligt och hade en jättedålig kost. Jagåt inte som jag skulle speciellt då jag ammar. Jag kunde vara vaken hela nattenmed Cataleya och slutligen kunde jag få henne att somna ungefär fem påmorgonen, vi vaknade sedan klockan 3 på natten, och låg fortfarande kvar. Jagåt inte fast än jag var hungrig utan jag började äta mellan klockan 7-8 påkvällen, nästa gång jag åt var nästa dag vi den tiden, det var min rutin.Varför det blev så? Var för att mitt barn inte ville sova under kvällen och närdet hade pågått så i några dagar, då hade jag vänt på dygnet. Mitt mål var attändra på det och få en bättre rutin för både mig och Cataleya, och även ätaordentligt.

Varför är sömnen så viktig?

-         Sömnenär viktigt för återhämtning. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska fåvila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen så varvar kroppen ner,blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blirfärre och musklerna slappnar av. Delar av hjärnan minskar aktiviteten samtidigtsom det lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Även undersömnen aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt somproduktionen av stresshormoner minskar. För barn och ungdomar som växer harsömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då. Om man sover dåligt ilånga och allvarliga perioder så leder det till sämre livskvalitet. Forskningenvisar att sömnsvårigheter kan öka risken att få depression ochhjärt-kärlsjukdomar, till exempel förhöjt blodtryck. Alla är vakna kortastunder på natten, men man minns det inte bara om man har vart vaken längre äntvå minuter. Det räcker bara med några få längre uppvakningar en natt för attman ska kunna uppleva det som om nattsömnen har varit sämre, men sömnen kanvara tillräcklig i alla fall. Att man är trött på morgonen innebär inte att manhar sovit dåligt. Utan om man befinner sig i djupsömnen då väckarklockan ringer,kan man ha svårare att vakna och känner sig trött och slå. Men en eller ett parsömnlösa nätter är inte så farligt eftersom kroppen kompenserar för denförlorade sömnen så att nästa natts sömn innehåller extra mycket djupsömn.

-          Min egen uppfattning om sömnen är att sömnenär väldig viktigt för vårat välbefinnande, och kroppen behöver kunna ladda påbatterierna, det är våran sätt att kunna återhämta oss för att kunna orka nästadag. Eftersom sover man inte ordentligt blir att koncentrationen och minnetförsämras, vi har inte tillräckligt med energi att vi fungerar sämre, därför ärdet viktigt att man sover. Det är många ungdomar som inte tar hand om sig ochsover de timmarna som behövs för att kunna ladda på batterierna. Vanligtvis pågrund av att de sitter på nätterna vid datorn, eller spelar spel, vilket kanleda till att de får problem med sömnen och kroppsutveckling. 

-         Spädbarnoch små barn framför allt behöver även sova under dagen ett par timmar eftersomdet hjälper till att få ett bra immunförsvar och även så att de kan växa i godfart.

Attvila en kort sovstund mitt på dagen gör att man blir piggare och meruppmärksam. Enligt forskarna så behöver man minst vila en halvtimme eftersomdet kan räcka för att hämta krafter. Eftersom om man sover längre än 30 minhamnar man in i djupsömnen som kan påverka nattsömnen negativt. Har man sovitdåligt under natten eller knappt sovit så kan en vilostund under dagen 20-30minuter ersätta tre timmars nattsömn.

-         Sömnen är bra till för att;

 

·        Kroppenoch hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta dagens intryck

·        Minnet

·        Ämnesomsättningen

·        Cellproduktionen

·        Immunförsvaret

·        Flerahormoner påverkas under sömn; Som bland annat tillväxthormoner och testosteronökar, även serotonin medan stresshormonerna kortisol och adrenalin sänks.Halten glukagon är också högre på morgonen. Det kroppsegna sömnhormonetmelatonin som gör dig sömning stimuleras av mörker och är som störst på natten,mellan kl 2-4.

 

Vilka är orsakerna till sömnproblem?

·         Oregelbundna sömnvanor

·        Oro eller planer för något viktigt i livet

·        Oro över att inte kunna sova, man går ochlägger sig tidigt

·        Sömntabletter

·        Stress

·        Dålig sovmiljö

·        Skiftarbete som rökning, kaffe/dryck sominnehåller koffein, och även sena måltider

 

Det som händer då man sover är att hjärtfrekvensen minskar, ävenblodtrycket och kroppstemperaturen sänks, andningsfrekvensen går ner i varv ochblir ytligare. Kroppen slappnar av och eventuella muskelspänningar avtar. Mankan klara sig utan sömn i några dygn men redan efter ett dygn kommer kroppenoch psyket att börja fungera sämre.

 

Behovet av hur många timmars sömn man behöver varje dygn varierar mellanålder. Kommer visa ungefärliga siffror utifrån våra behov av sömn;

 

·        0-1 år; 14-16 timmar

·        1-3 år; 12-14 timmar

·        3-9 år; 9-12 timmar

·        9-14 år; 9-10 timmar

·        14-18 år; 8-9 timmar

·        18-30 år; 8 timmar

·        30-60 år; 7-8 timmar

·        60-70 år; 6,5-7 timmar

·        Upp till 70 år; 6-6,5 timmar

Olikasömnstadier

-         När man sover så passerar man vanligtvis 5sömncykler, och varje sömncykel är cirka 1 ½ - 2 timmar lång och innehåller 5olika sömnstadier; sömnstadierna 1,2,3,4 och Rem. Efter varje sömncykel vaknarman oftast kort. Man får mest djupsömn i sömnstadierna 3 och 4 i början avnatten och mer drömsömn av Rem-stadierna på morgonen.

-         En bra sömn innebär cirka 7-8 timmars sömn pernatt med få uppvaknanden som är färre än 5 gånger per natt, sömnen skainnehålla ca 20 % ren djupsömn. Eftersom djupsömnen är viktigast föråterhämtningen av kroppen: för ämnesomsättningen och cellernas reparation,hormonproduktionen, och för hjärnan, minnet och inlärningsförmåga. Därför är deförsta timmarna viktiga för vår sömn då djupsömnen är som störst.

Varje sömnstadium har hjärnvågorna olikafrekvenser (svängningar per sekund Hz) beroende på medvetandenivå som kan mätasmed EEG (Elektroencefalografi). Betavågor är snabbare och aktivare då man ärvaken och de långsamma alfavågorna är under avslappning, Thetavågor är ännulångsammare och styr drömsömnen medan de långsammaste delta-vågorna är aktivaunder djupsömnen.

Stadie 1; Du går från vakenhet till sömn,kroppen slappnar av, ditt medvetande, blodtryck och ämnesomsättningen sänks. Duär lätt väkt under denna period och om du väcks så tror du inte att du harsovit. Man passerar stadie 1 ca 6 gånger per natt.

Stadie 2; Stabil sömn man tillbringar denstörsta delen av sömnen i detta stadium, ca 50 %.

Dina tankar är mer dröm likna och man ärfortfarande lättväckt.

Stadie 3 och 4; Djupsömnen då man sover numer tungt, man är svårväckt, en kraftigare ljud behövs för att kunna väcka dig.Om man då väcks kan det ta upp till 5-15 minuter innan man blir fullt medveten.

 

Planering

 

INNAN:

1.       Kollade på tvtill 4 

2.       Stress

3.       Åt 19:00 påkvällen, la mig i sängen och kollade på tv

4.       La mig vid 4 pånatten

5.       Tänkte myckettill stor del av natten,

 

              Nu

1.       Vaknar 8 påmorgonen

2.       Äterfrukost/lunch/middag/och kvällsfika

3.       Lägger migtidigt

4.       Tänker mindre

5.       Stress inte

Om man gör en jämförelse hur det var då och nu så kännerjag mig mycket bättre, orkar mer, känner mig inte trött längre. Eftersom jagligger inte bara i sängen hela tiden och att ligga i sängen en hel del kan ävengöra en trött. Jag äter som jag ska frukost, lunch och middag, jag känner attjag har en välbalanserad kost och jag sover de timmarna jag ska. Förut såtänkte jag inte så mycket på mitt välbefinnande att ja behövde stiga upp frånsängen för att minska på tröttheten och att ha en bra kost.

HUR MAN KAN SOVA BÄTTRE?

·        Lägg dig vid samma tid varje kväll

·        Ha en bra sovmiljö

·        Undvik stress

·        Motionera regelbundet

·        Dagsljus och frisk luft på dagen

·        Drick lugnande drycker innan du lägger dig

·        Ät en näringsrik kost

·        Avslappning

·        Älska och känn närhet

Utav att man hela tiden ligger och grubblaröver massa saker stör det sömnen och det blir bara svårare för dig att somnadärför kan man lära sig om medvetna tekniker för att kunna sova bättre –exempelvis KBT – kognitiv och beteendeterapi som visar goda resultat.

·        Ligg på höger sida och andas genom vänsternäsborre – det aktiverar det parasympatiska nervsystemet vilket har som effektatt lugna ner din kropp och ditt sinne.

Stadie 1; Du går från vakenhet till sömn,kroppen slappnar av, ditt medvetande, blodtryck och ämnesomsättningen sänks. Duär lätt väkt under denna period och om du väcks så tror du inte att du harsovit. Man passerar stadie 1 ca 6 gånger per natt.

Stadie 2; Stabil sömn man tillbringar denstörsta delen av sömnen i detta stadium, ca 50 %.

Dina tankar är mer dröm likna och man ärfortfarande lättväckt.

Stadie 3 och 4; Djupsömnen då man sover numer tungt, man är svårväckt, en kraftigare ljud behövs för att kunna väcka dig.Om man då väcks kan det ta upp till 5-15 minuter innan man blir fullt medveten.

 

Planering

 

INNAN:

1.       Kollade på tvtill 4 

2.       Stress

3.       Åt 19:00 påkvällen, la mig i sängen och kollade på tv

4.       La mig vid 4 pånatten

5.       Tänkte myckettill stor del av natten,

 

              Nu

1.       Vaknar 8 påmorgonen

2.       Äterfrukost/lunch/middag/och kvällsfika

3.       Lägger migtidigt

4.       Tänker mindre

5.       Stress inte

Om man gör en jämförelse hur det var då och nu så kännerjag mig mycket bättre, orkar mer, känner mig inte trött längre. Eftersom jagligger inte bara i sängen hela tiden och att ligga i sängen en hel del kan ävengöra en trött. Jag äter som jag ska frukost, lunch och middag, jag känner attjag har en välbalanserad kost och jag sover de timmarna jag ska. Förut såtänkte jag inte så mycket på mitt välbefinnande att ja behövde stiga upp frånsängen för att minska på tröttheten och att ha en bra kost.

HUR MAN KAN SOVA BÄTTRE?

·        Lägg dig vid samma tid varje kväll

·        Ha en bra sovmiljö

·        Undvik stress

·        Motionera regelbundet

·        Dagsljus och frisk luft på dagen

·        Drick lugnande drycker innan du lägger dig

·        Ät en näringsrik kost

·        Avslappning

·        Älska och känn närhet

Utav att man hela tiden ligger och grubblaröver massa saker stör det sömnen och det blir bara svårare för dig att somnadärför kan man lära sig om medvetna tekniker för att kunna sova bättre –exempelvis KBT – kognitiv och beteendeterapi som visar goda resultat.

·        Ligg på höger sida och andas genom vänsternäsborre – det aktiverar det parasympatiska nervsystemet vilket har som effektatt lugna ner din kropp och ditt sinne.

Likes

Comments

1. Beskriv den hälsofrämjande arbetsproccesens olika steg.

- Målet är stärka människors förmåga för att se vad som påverkar deras hälsa och att få dem att ta kontroll över sina liv och förändra dem aspekterna som är negativa. Utifrån att man gör en "nulägesanalys" genom att man ser inom det området man vill förbättra eller stärka? sedan gör man ett önskeläge genom att tänka då hur det ser ut, ser det precis som man har önskat sig, det blir målet som man ska försöka att uppnå.

Denna process har flera faser som;

1. Förararbete- Man samlar in fakta om det man vill förbättra eller förändra.

2. Nulägesanalys - Man skapar en bild över hur det är och vad som är gemensamt för alla inblandande.

3. Önskeläget - Att detta är målet man strävar efter.

4. Planeringsarbete - Som handlar om planering och tidsplan och framför allt då tänka på vad det är man ska göra OCH hur man ska göra det.

5. Genomförande - Det viktiga är att man utvecklar processen och utför arbetet.

6. Utvärdering- Man fokuserar på hur allting blev, om man nådde dit man ville och om inte och varför det, vad var det som gjorde att man nådde dit och om inte varför inte det heller.

7. Nytt nuläge- Att man gemensamt skapar en nytt nuläge och att man bestämmer hur man ska gå vidare.

2. Vad betyder upplysning?

-Förklaringen utav upplysning står på sida.74 ur boken frisk vård och hälsa där det står att det är jämlikt med nationalencyklopedin; information, utbildning och andra aktiviteter som avser att den enskilde, familjen, gruppen eller samhället i stort upplyses om vilka möjligheter som finns att förhindra sjukdom och skada och även bevara i god hälsa.

3. Hur såg hälsoupplysningen ut förr i Sverige?

- Den första hälsoupplysningen vi känner till i Sverige var i form av hus- eller lantapotek på 1700-talet, även en lista på vilka läkemedel som kunde användas till vad, Under 1800- talet fanns det ett ökat behov av hälsoupplysning till olika målgrupper i samhället, framför allt om späddbarn och ungdomar. Målet var att hälsoupplysningen skulle civilisera befolkningen, det var inte hälsan man ville förbättra utan man ville få goda civiliserade medborgare i Sverige. Skolan fick en viktig roll för att informera om hälsan. Barnen skulle berätta vad de lärt sig om kost, arbete, vila och hygien för sina föräldrar när de kom hem från skolan och på så sätt skulle informationen spridas till alla i samhället. Även präster hade en betydande roll för hälsoupplysningen i Sverige under 1800-talet. På det sättet fick man bort kvacksalvarn, det vill säga personen som utövar läkaryrket utan behörig utbildning, detta var viktigt då människor i Sverige fortfarande trodde att mage och hälsa hängde ihop. Hälsa framställdes som en religiös plikt.

4. Hur ser hälsoupplysningen ut idag i Sverige?

- Idag arbetar Sverige med statens folkhälsoinstitut, FHI, som har mycket att göra med att upplysa människor om både hälsa. Både om vad som främjar hälsa och vad som hindrar och botar ohälsa. Skolan är fortfarande en viktig arena för hälsoupplysningen, i skolan kan hälsoupplysningen ske för alla elever i olika grupper där man tillexempel diskuterar sexualitet och relationer. Dessutom arbetar skolan med individuell hälsoupplysning genom att alla elever i skolan ska få möjlighet till hälsosamtal med skolsköterska. I skolsköterskans uppdrag ingår att upplysa om hälsa och ge stöd i hälsoutvecklingen.

5. Vad är syftet med en hälsoprofil?

- Syftet med en hälsoprofil är att personen själv ska kunna analysera sin hälsa och på så sätt bli motiverad att göra förändringar för att öka hälsan eller bekräfta det som är bra.

6. Hur går det till att göra en hälsoprofil?

- I en hälsoprofil så svarar klienten på olika frågor och dessa frågor diskuteras sedan tillsammans med någon som är utbildad i hälsoprofilsbedömningen. Frågorna handlar om den upplevda hälsan, fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol, medicin, symtom, stress och ensamhet. Efter diskussionen görs olika tester som att klienten väger och mäter sig och så mäts skelettet och blodtrycket. Ett fysisk konditionstest görs med ett cykeltest där man får cykla på olika belastningar samtidigt som pulsen mäts. Klienten skattar sin ansträngning enligt Borg-skala. När det är klart sammanställs alla resultat och disskusionen fortsätter med vad som måste göras för att behålla eller få bättre hälsa. Det är alltid klienten som bestämmer vilka mål hon/han ska sätta upp och personalen är ett stöd och kan komma med förslag. Sist så bestäms ett nytt möte för uppföljning av hur det har gått och för att göra en ny hälsoprofil.

7. Beskriv skillnaden mellan inre och yttre motivation.

- Den inre motivatonen är ens drivkraft till att göra viktiga förändringar i livet och att lära sig nya saker.

Yttre motivationen är en yttre belöning som t.ex. att få snygga muskler av att träna, den inre motivationen däremot handlar om att få en egen belöning som att t.ex må bättre av att träna.

8. Vad består det motiverande samtalet av?

- Det motiverande samtalet, MI är en samtalsteknik som bygger på motivations, inlärnings, och socialpsykologi. Den är utvecklad för att skapa en inre motivation till förändring. Ett av nyckelbegrepp i metoden är samarbete. Man ska sträva efter ett samarbete för att kunna stödja den ansträngning som sker i ett förändringsarbete. Genom samarbete kan man bidra gemensamt för att nå målet. Ett annat nyckelbegrepp är självständighet. Det är viktigt att belysa att det finns ett eget ansvar i ett förändringsarbete. Det är bara den som röker som kan sluta röka och ingen annan. Det tredje och sista begrepp är att framkalla förändringsprat, genom att fokusera på erfarenheter och upplevelser kan tankar och argument för förändring utvecklas.

9.Vad består ett SMART val av?

- För att uppnå den inre motivationen behöver man sätta upp mål, och för att målen ska vara motiverande och för att en person ska vilja nå dem brukar man säga att ett mål ska vara SMART, alltså;

S- Specifikt.

M- Mätbart.

A- Accepterat.

R- Realistiskt.

T- Tidsbestämt.

10. Vilka fem steg består förändringsarbetet av?

- 1. Inte beredd.

2. Begrunda.

3. Förbereda nytt beteende.

4. Handling.

5. Bibehålla nytt beteende.

11. Enligt modellen som finns skriven på sida 82 är förändringsarbetet cyklist, vad innebär det?

- Modellen är cyklist eftersom det händer att man får återfall. Förändring av beteende är som en rörelse genom de olika stadierna och generellt brukar individer flytta fram och tillbaka snarare än att gå från det första stadiet till det femte och sedan stanna kvar där. För att lyckas ändra och behålla ett nytt beteende är det viktigt att de olika stadierna sker vid rätt tillfälle. Om individen hoppar över något stadium och för tidigt försöker inleda en förändring ökar risken för återfall till något av de lägre stadierna.

12. Vad är en primärgrupp?

- En primärgrupp är den grupp man föds i, ens familj. I den gruppen pågår socialisationsprocessen, det vill säga den process där man lär sig vilka normer och värderingar som finns i samhället och i familjen.

13. Vad är en sekundärgrupp?

- En sekundärgrupp är en grupp som man väljer själv, t.ex. några vänner i skolan eller på nån aktivitetskurs.

14. Vad är skillnaden mellan en formell och informell grupp?

- En formellgrupp är den grupp där medlemmarna inte valt varandra själva medan den informella gruppen bildas av att medlemmarna själva väljer varandra. T.ex på en formell grupp är en gymnasieklass.

15. Beskriv FIRO-teorin.

- Firo-teorin (Fundamental International Relationshop Orientation) är en relationsteori som presenterades 1958 av den amerikanske psykologen Will Schutz. Enligt teorin går en grupp igenom tre huvudfaser under sin utveckling. Dessa tre är; tillhörafasen, rollsökarfasen och samhörighetsfasen. I tillhörafasen väljer personerna i gruppen om dem vill tillhöra gruppen eller inte genom att försöka lära känna de andra medlemarna i gruppen. Personerna i gruppen är trevliga mot varandra och försöker att anpassa sitt beteende till övriga gruppmedlemar. Det här är en trevlig fas att vara i, det finns inga konflikter men inte heller några djupa diskussioner, man kan också jämföra det med de första dagarna i en ny klass på en ny skola. Rollsökarfasen- personerna i gruppen försöker komma fram till vilken roll hon eller han har och vilket ansvar det innebär för gruppen. Någon försöker styra gruppen och göra sig själv till ledare, andra tar roller som t.ex. att vara kritisk till allt och alla. Denna fas präglas av konflikter som kallas även för konfliktfasen och det kan ta lång tid att komma genom och vidare in i nästa fas som kallas samhörighetsfasen. I denna fas har gruppen kommit igenom sina konflikter och upplever ett starkt "vi". Nu arbetar gruppen effektivt, alla i gruppen vågar säga vad de tycker och tänker och gruppen kan hantera dom konflikter som uppstår.

16. Vad är primärprevention?Exemplifiera!

- Det innebär att minska risken för ohälsa genom att sätta in förebyggande åtgärder innan sjukdomen uppstår. Exempel på primärprevention är vaccinationsprogram, lagstiftat förbud mot tobaksrökning på allmäna platser och utbildningskampanjer kring sex och samlevnad.

17. Vad är sekundärprevention?

- Sekundärprevention innebär åtgärder som sätts in för att upptäcka sjukdom i ett tidigt stadium samt för att hindra återinsjuknande eller stoppa en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem. Exempel på sekundärpreventivt hälsoarbete är hälsokontroller, rökslutarstöd till någon som drabbats av hjärtinfarkt eller kostrådgivning till någon som drabbats av förstadiet till diabetes typ 2.

18. Vad är tertiärprevention?

- Tertiärprevention handlar om åtgärder som begränsar komplikationer i samband med funktionsnedsättning, ohälsa och sjukdom. Syftet är en förbättrad livskvalitet genom att skapa bästa möjliga situation utifrån förutsättningar. Ett vanligt exempel på detta är att anpassa en arbetsplats för personer med olika funktionsnedsättningar.

19. Vad är screening?

- Screening innebär en undersökning för att fastställa en sjukdom eller ett tillstånd som individen känner till. Metoden används som en form av preventionsarbete i folkhälsoarbetet.

20. Vilka tre huvudsyften har screening?

- 1. Screening är en metod som möjliggör en tidig diagnos genom att identifiera personer som måste utredas vidare för att få en säkerställd diagnos. 2. Screening kan medföra att behandling påskyndas och att prognosen för tillfrisknande eller överlevnad förbättras. 3. Screening utgör en process för klassificering genom att man kan få en beskrivning av trender av vissa sjukdomars eller riskfaktorers utbredning i befolkningen och bidrar till kunskap för primärpreventiva och hälsofrämjande insatser i befolkningen.

21. Vad är skillnaden mellan mass - och selektivscreening?

- Det finns olika typer av screening beroende på vilket typ av tillstånd man söker efter. Masscreening utförs exempelvis på stora delar av befolkningen med syftet att upptäcka vanligt förekommande sjukdomstillstånd som exempelvis bröstcancer. Selektiv screening innebär att fokus ligger på högriskgrupper som exempelvis är utsatta för kemiska eller fysikaliska risker i arbetsmiljön.

22. Nämn och beskriv två av WHO:s kriterier för att screening kan genomföras.

- 1. Sjukdomen man söker efter bör vara allvarlig. 2. Man måste ha tagit fram tydlig information om riskgruppen för sjukdomen. 3. Screeningtest bör inte ge stora obehag hos de undersökta personerna.

23. Vad är empowerment? Egenmakt!

- Begreppet empowerment är ett engelskt uttryck som härstammar från det latinska ordet "potere" som betyder att kunna, ha möjlighet. Empowerment innebär den process, genom vilka människor, organisationer och samhällen får inflytande eller kontroll över en situation. Det innebär allts att hjälpa människor att själva ta kontrollen över faktorer(saker) som påverkar deras situation. I det hälsopedagogiska arbetet innebär empowerment att göra det möjligt för människor att ta ansvar för och kontroll för sin egen hälsa även att förbättra den.

24. Rådgivande samtal är grunden för socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsprevention. Samtalen kan delas upp i tre nivåer nämn och beskriv dessa.

- 1. Enkla råd- innebär korta och standardiserade råd och rekommendationer utan någon särskild uppföljning. Metoden kan kompletteras med skriftlig information om exempelvis hälsovinster med fysisk aktivitet, rökningens skadliga effekter samt kostråd.                                                                                                                   2. Rådgivande samtal- Innebär samtal som tillsammans med kompletterande åtgärder är individanpassade till den specifika personens ålder,hälsotillstånd, och risknivå. Metoden kan kompletteras med uppföljning samt olika redskap som kan hjälpa individen att genomföra en beteendeförändring som exempelvis en receptbok eller träningsdagbok.                                                                                                                                         3. Kvalificerade rådgivande samtal - Kompletterande åtgärder som är individanpassade till den specifika personers ålder, hälsotillstånd oc risknivå. Åtgärdena är vanligtvis strukturerade och teoribaserade vilket förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i den metod som används. Exempel på teorier som kvalificerade rådgivande samtal bygger på är bland annat motiverande samtal samt kognitiv beteendeterapi, en form av psykoterapi som utgår från hur individen ser på sig själv och sin omgivning. 

​25. Vad är FaR? 

- FaR är ett fysiskt aktivitet på recept, som är en metod som utgår från hälso-och sjukvården för att främja fysiskt aktivitet. Den bygger på ett individualiserat förhållningssätt där hälsotillstånd, besvär, diagnoser, eventuella riskfaktorer, tidigare erfarenheter, rörelseglädje samt vad som är möjligt att genomföra ligger till grund för en skriftlig ordination av fysiskt aktivitet på recept. FaR innebär att fysisk aktivitet ordineras inom hälso- och sjukvården medan själva aktiviteten utförs utanför vården. 

​26. Vad är FYSS?

- Fysisk aktivitet i Sjukdomsbehandling och Sjukdomsprevention (FYSS), är en informationskälla som sammanfattar i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Den informerar om lämpliga motionsaktiviteter och även om risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper. FYSS är skriven av svenska medicinska experter som inom sitt specialområde beskriver sjukdomar och deras behandlingsformer. 

​27. Vilka fördelar har förändrade levnadsvanor jämfört med medicinering? 

- ​En förändrad levnadsvana påverkar flera riskfaktorer possitivt. Som en ökad fysisk aktivitet kan t.ex. påverka blodtryket, blodfetter, vikt och blodsocker. Läkemedel påverkar däremot oftast bara en riskfaktor i taget. En minskad läkemedelsanvändning kan även innebära en begränsad miljöpåverkan då det saknas effektiva reningsmetoder för att avlägsna läkemedelsrester ur avloppsvattnet. 


Ur boken friskvård och hälsa från sida. 73-94.

Likes

Comments

1. Vilka är grundförutsättningarna för en god kosthållning?

- En god kosthållning är att den är varierad och anpassad efter våra individuella behov och energiomsättning som att använda sig av tallriksmodellen som innehåller kolhydrater av potatis, ris och pasta, sedan grönsaker, rotfrukter och frukt. Protein som kött, fisk och bönor. Att man är medveten vad man stoppar i sig och hur maten du stoppar i dig påverkar dig.

2. Vilka faktorer utgörs energibehovet av?

- Utav kön, arv, vikt, ålder samt vår fysiska aktivitet.

3. Kolhydrater är ett samlingsnamn för vad?

- För socker, stärkelse och kostfibrer.

4. Vad är ett glykemiskt kolhydrater?

- De bidrar med glukos till blodet och blodsocker. Dessa kolhydrater är tillsammans med fett, det främsta bränslet för majoriteten av cellerna i kroppen. Den tid det tar för kolhydraterna att brytas ned påverkar blodsockernivån och är avgörande för hur snabbt eller långsamt ett livsmedel är.

5. Vad är ett Glykemiskt Index (GI)?

- För att mäta ett livsmedels effekt på blodsockervärdet använder man sig av ett Glykemiskt Index (GI). Det visar hur snabbt 50g kolhydrater av exempelvis vitt bröd höjer blodsockerhalten.

6.Hur uppstår en ojämn blodsockerkurva?

- Om man äter snabba kolhydrater som innehåller mycket socker stiger blodsockernivån snabbt för att sedan sjunka.

7. Vad kan en ojämn blodsockerkurva leda till?

- Det kan leda till att vi blir trötta och hängiga, på sämre humör och i längden kan känsligheten i insulinsystemet minska, vilket är ett första stadium till typ 2- diabetes. Våran ämnesomsättning påverkas även negativt!

8. Ge exempel på hur man ska äta för att hålla blodsockerkurvan jämn.

- Att äta regelbundet och begränsa intaget av snabba livsmedel och andra produkter som innehåller mycket socker, till exempel godis och läsk,då kan man hålla blodsockerkurvan på en jämn nivå.

Rekomendationer för att äta smart

* Större andel vegetablier

* Mindre tomma kalorier

* Andelen ekologiskt ökas

* Rätt kött och grönsaker

* Transportsnålt

9. Vilka är proteinets främsta uppgifter?

- Är att bygga upp: muskelvävnad, immunförsvarsceller, enzymer (som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas) och hormoner.

10. Protein kan ibland fungera som energikälla, beskriv när det sker och varför det inte är ett optimalt alternativ för kroppen.

-Det sker när vårt kolhydratsförråd är slut, och då det händer så får vi inte i oss protein på annat sätt, så bryts muskelmassa ned för att utvinna proteinet.

11. Ge tre exempel på vegetabliska livsmedel som är proteinrika.

- Linser, bönor och ärtor.

12. Vilka uppgifter har fett?

- Fett är värmeisolerande, ger skydd åt våra inre organ och kan användas som energi. Det även viktigt för uppbyggnaden av cellmembran cellernas cellväggar, och hormoner testosteron och östrogen.

13. Beroende på hur fett är uppbyggt delas det in i tre grupper, vilka?

- Mättat fett som innehåller kött och charkprodukter, mjölkprodukter och kokosfett. Effekten som ges är att det ökar kroppens egenproduktion av kolesterol vilket ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar. Enkel och fleromättat fett finns i oljor, avokado, fisk, nötter, frön och skaldjur och effekten som ges är att det sänker kolesterolhalten, vilket har en positiv inverkan på hjärt och kärlsjukdomar.

14. Ge exempel på livsmedel där man finner respektive fettgrupp.

- a) Mättat fett finns i kött och charkprodukter, mjölkprodukter, kokosfett. Ökar kroppens egenproduktion av kolesterol, vilket ökar risken för hjärt - och kärlsjukdomar. b)  Enkel och fleromättat fett finns i olja, avokado, fisk, nötter, frön, skaldjur. Sänker kolesterolvärden, vilket minskar risken för hjärt. och kärlsjukdomar.

15. Vad kan ett för lågt intag av fett leda till?

- Ett för lågt fettintag kan leda till energibrist och bland annat minskad produktion av hormoner.

16. Vitaminer kan delas in i två grupper, beskriv vilka de är och hur de skiljer sig åt.

- Vitaminer och mineraler. Vår kropp kan inte på egen hand producera tillräcklig med vitaminer så de måste tillföras via kosten och vårt förråd av mineraler är inte stort men det har en stor betydelse för kroppens uppbyggnad och funktion, så länge kostintaget är balanserat är det ganska lätt att få i sig tillröckligt med mineraler. Kalcium är det mineral som vi är i störst behov av och även har störst mängd av i kroppen, det reglerar musklernas förmåga att arbeta och är även nödvändigt för bildning av ben och tänder och för att nervsystemet ska kunna leda impulser.

17. Nämn tre vitaminer och vad de är bra för.

-Vitamin A som är bra för synen samt funktionen i hud och slemhinner, det finns i mjökprodukter, fett fisk, margarin, äggula, grönkål, paprika och morötter. Vitamin E som skyddar kroppen mot fria radikaler och finns i vegetabliska oljor, spannmålsprodukter, nötter, bönor och persika. Vitamin C som hjälper kroppen att ta upp järn, påskyndar sårläkning, stärker blodkärl, hud, skelett och tänder och det finns i svarta vinbär, kiwi, citrusfrukter, potatis, vitkål och röd paprika.

18. Förklara förhållandet mellan fria radikaler och antioxidanter.

- Fria radikaler frisätts genom en ökad ämnesomsättning vid träning och har en skadlig effekt på cellmembraner och kroppens proteiner. Antioxidanter bekämpar och motverkar uppkomsten av dessa fria radikaler, samtidigt är både fria radikaler och antioxidanter viktigta för kroppen, eftersom en lagom mängd fria radikaler stimulerar antioxidanternas funktion och är en förutsättning för att återhämtningen ska komma igång.

19. Vatten är helt nödvändigt för vår överlevnad. Nämn två viktiga funktioner vatten har.

- Kroppstemperaturen och transporterar näringsämnen och slaggprodukter.

20. Vilka faktorer avgör en individs vätskebehov?

-En av vattnets viktigaste funktioner är att transportera ömnen runt i kroppen. Ett utav våra mest grundläggande behov är cellandningen, vid cellandningen använder cellen syre för att kunna förbränna druvsocker och frigöra energi. Vid den processen bildas också koldioxid (och vatten) så att syret ska kunna nå fram till alla celler så transporteras det från lungorna via blodet och runt i hela kroppen. Det är också blodet som tar med sig koldioxiden tillbaka till lungorna där det lämnar kroppen med utandningsluften. Andra ämnen som behöver transporteras runt i kroppen är till exempel hormoner. Hormoner produceras i vissa körtlar och framkallar eller påverkar olika skeenden och processer i kroppen.

21. Man brukar säga avv vår törstsignal är begränsad, beskriv varför.

- Eftersom dagsbehovet utav vätska beror på kroppens sammansättning fördelningen utav av fett och muskler och även storlek, omgivningstemperaturen och hur aktiv man ör så är vår törstsignalfunktion begränsad.

22. Hur bör man göra för att undvika vätskebrist?

- Redan då man känner sig törstig så är man redan i vätskebrist, så för att kunna på bästa sätt behålla vätskebalansen och undvika vätskebrist så bör man dricka regelbundet så att man inte hinner bli törstig.

23. Nämn tre följder som vätskebrist kan leda till?

- Bland annat så är det försämrad prestationsförmåga, kroppen får dessutom svårare att transportera bort värme och reglera kroppstemperaturen. Eftersom blodet till stor del består utav vätska så minskar blodvolymen vid vätskebrist. Då blir blodet alltmer trögflytande och gör att hjärtat måste jobba hårdare och får en minskad slagvolym. Då förlusten av vätska allför stor kan saltbalansen ge efter i en sådan utsträckning att man då drabbas utav muskelkramp och illamående. Det som är viktigt i detta skede är att både vätske och saltbalansen återställs.

24. Hur kan man definiera fysisk aktivitet?

- Det är en grundförutsättning för en välmående kropp genom all kropps rörelse som ger en ökad energiomsättning,

25. Vilka är rekommendationerna för fysisk aktivitet?

- Det rekomenderas att för vuxna minst 30 min måttligt fysisk aktivitet per dag och för barn och ungdomar minst 60 minuter måttligt till ansträngande fysisk aktivitet per dag.

26. Ge fem exempel på fysiska effekter till följd av fysisk aktivitet.

* Ökad energiomsättning, vilket underlättar viktbalansen.

* Stärkt immunförsvar, vilket ökar motståndskraft mot infektioner, baciler och virus.

* Minskad risk för muskelinflammationer som en följd av stillasittande och statiska rörelser.

* Förbättrad hjärtmuskulatur och cirkulation, vilket minskar risken för hjärt - och kärlsjukdomar.

* Förebyggnade mot depression och nedstämdhet.

* Förebygande och behandlande mot diabetes typ 2.

* Stärkta nervfunktioner, vilket förbättrar den koordinativa förmågan och ökar kroppsmedvetenhet.

* Ökad självkänsla och självuppfattning och genom detta ett förbättrat självförtroende.

* Motverkar risken för sömnstörning.

Vid regelbunden fysisk aktivitet i form av motion och träning leder till en ökad fysisk funktionsförmåga vilket i sin tur ger oss en förbättrad livskvalitet och ökar vårt välbefinnande, vi mår bra då vi rör på oss fysisk aktivt.

27. Ge fem exempel på psykologiska effekter till följd av fysisk aktivitet.

- Kognitiv förmåga, som planering och koordination av uppgifter som blir bättre genom regelbunden träning. Och fysisk aktivitet leder till förbättrad inlärningsförmåga och bättre koncentration.

28. Det finns framförallt två viktiga förutsättningar för att fysisk aktivitet ska leda till hälsoeffekter, vilka?

-Dem två viktiga förutsättningar för att ta del av hälsoeffekterna är ​regelbundenhet och långsiktighet. ​ 

29. Varför är det viktigt med sömn?

- Eftersom sömn hjälper kroppen att hålla sig frisk. Det har visat sig genom forskning att sömn delvis kan reglera aptiten vilket i sin tur motarbeta övervikt.

30. Det finns en relation mellan sömnbehov och ålder, vilken?

-Sömnbehovet är gradvis individuellt från var och en, men yngre människor behöver mer sömn än äldre behovet ligger mellan sex och nio timmar per natt. Hur mycket sömn man än behöver beror också på hur effektiv sömnen är, vilket sedan bestäms av när på dygnet man sover och hur länge man är vaken. 

31. Förutom ålder finns det andra faktorer som påverkar sömnbehovet, vilka?

- Stress, krav från omgivningen som utgör err orosmoment kan till exempel hålla oss vakna långt in på natten, och dataspelande unga män andledningen till det är ett beteendemönster som stör dygnsrytmen. Genom att man spelar dataspel nattetid och tvingas ta igen delar av sömnen på dagtid då får man en sämre sömnkvalitet.

32. Hur tar man bäst igen förlorad sömn?

* Genom nästkommande natt genom inre värde (ökad kvalite) och inte ökad tid. 

33. Vad kan sömnstörning leda till?

-Det kan leda till att man får en sämre koncentrationsförmåga och inlärningsförmåga som har en generell negativ inverkan på vår hälsa. 

Jag väljer diskussion uppgiften nummer 2.

2. Det är viktigt att variera sin kost. Reflektera över och redogör för ditt eget kostintag.

a) Är din kost varierad?

- Min kost är varierad för jag är noga med att jag har en fullsatt varierad kost som innehåller viktiga näringsämnen så att min kropp får ett så pass bra välbefinnande. Min kost brukar innehålla framför allt kolhydrater, proteiner, fett, mineraler och vitaminer. Varje morgon då ja vaknar så äter jag frukost det kan vara havregröt som innehåller nyttiga fibern betaglukan, bra fetter och kryllar av fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter, och även frukt tropiska frukter som jag älskar väldigt mycket, ja anser att då man äter nyttig frukost så bör den även vara god då startar man dagen mycket bättre och får den energi för att klara sig över dagen. Sedan äter jag lunch vid 12-13 tiden då jag brukar använda mig av tallriksmodellen mycket då jag lagar potatis, ris och ibland pasta med köttförsås men sallad, eftersom jag älskar sallad så äter jag sallad väldigt mycket från gurka till mais och tonfisk, mummms, brukar även hälla bänor i salladen eftersom det gör smaken ännu godare, och fisk brukar jag även tilläga. Frukt är något jag äter som godis eftersom jag älskar fruk speciellt jordgubbar, annanas, och tropiska frukter, eftersom där jag kommer ifrån så växer det tropiska frukter från träd och där äter man direkt från träden, ännu mycket godare! De jag brukar dricka till maten är för det mesta vatten och så använder jag mig mycket utav frysta frukter som hallon, jordgubbar osv och mixar det tillsammans med vatten och så häller jag socker också som får mitt blodsockernivån att stiga så att min kropp inte reagerar så negativ och är häning och på det sättet kan jag även hålla min blodsockerkurva på en jämn nivå. 

b) Diskutera och ge förslag på hur du skulle kunna variera dina matvanor bättre.

- Om man äter en varierad kost som innehåller näringsämnen som har olika funktioner och för att vi ska må bra så är det bra att vi får i oss maten i en balanserad sammansättning, och för att säkerställa att alla näringsbehoven möts så måste kosten varieras, Näringsämnen som kolhydrater, proteiner, fett, mineraler och vitaminer. Jag tycker att det jag behöver variera är att ta bort smören då jag använder utav det ganska mycket då jag tillagar och då jag ska ha det till brödet osv, istället för att använda leverpastej som är hälsosamt och rapsolja då jag ska steka maten eftersom smör kan orsaka hjärt och kärlkramp i framtiden om man använder sig mycket av smör som innehåller mycket utav kärnad grädde och ibland salt, och en av faktorerna är att smöret är en fast form och oljan är fetare och innehåller mer energi än både smör och margarin det skapar en bättre balans på våra kolestorolvärden. Många anser att då man äter lite så går man ner i vikt eftersom man har en idealbild om att man vill vara fina och ha slätare och vältränade kroppar, och att man går snabbare ner i vikt, men det är tvärtom äter man hälsosamt och enligt tallriksmodellen så förutser man en bra balanserad kost så får man mer energi, man klarar av mer saker samtidigt som man är fysisk aktivit så mår man bra, är piggare och ser livet mer positivt för en själv


 

Likes

Comments

LIVSSTIL

Människor definierar nämligen friskt och sjukt, välbefinnande och livskvalitet på mycket olika sätt. Någon som är sjuk kanske säger att hon mår bra, medan en som frisk säger att hon mår dåligt. Livstil och levnadsvanor är viktiga för hälsa. Och att man bry sig om hälsan är en billig investering, som ger utdelning och hela livet. Min livsstil -Eftersom livskvalitet är något personligt handlar det mycket om att man har självkännedom, att man vet vilka behov man har och hur man tillfredsställer dem. Det som är viktigt för mig är och mitt behov är att spela basketboll, dansa,styrketräning,gym och förbättra min kondition.

1)SJÄLVFÖRTROENDE

Ett gott självförtroende gör att man känner sig trygg,lita på sig själv och sina egna förmågor. Och man inte lätt påverkar av andra. Ett dåligt självförtroende kan också påverkar hälsan och livsstilen negativt genom att man inte orkar stå emot tryck från kamrater,skola eller familj. Det kan i sin tur exempelvis leda till att man mer eller mindre ofrivilligt provar och använder droger av olika slag. Ett dåligt självförtroende kan också göra att man inte vågar prova på aktiviteter som är bra hälsan. Det finns två sorters självförtroende. Det ena kan vi kalla för allmänt självförtroende och det handlar om den allmänna trygghet du har inom dig. Denna grundtrygghet grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet,oberoende av vilka vägar och stigar du väljer att följa. Den andra sortens självförtroende kallar vi för det specifika självförtroende. Det är det självförtroende du har i speciella situationer: när du till exempel skriver prov, håller tal eller kör upp för körkort. Ett lågt självförtroende kännetecknas av att man är rädd inför prestationen. Man är rädd för att misslyckas och känner sig som en ständig förlorare. Det inre samtalet är negativt. Tankar på flykt dominerar, man tänker: jag vill inte. Jag avstår. Jag låter någon annan gör det. Det finns också något som kallas falskt självförtroende. Det kännetecknas av att man har en overklig, förvriden bild av sig själv.

2)SJÄLVKONTROLL

Självkontroll är en psykisk viljehandling att behärska sina impulser, känslouttryck, och instinkter, förmåga att invänta ett bättre tillfälle att tillgodose sina intressen eller behov. Självkontroll och kroppskontroll är grundläggande jagfunktioner, som förutsätter självkännedom. Det är ett slag av kontrollfokus, motsatsen till ett externt kontrollfokus (att kontrollen är bortanför en själv).

3)SJÄLVBILD

Med självbild menar att jag som människa uppfattar att jag har ett värde som människa,att jag är värd någonting som den jag är. En god självbild innebär att jag känner mig älskad,omtyckt och accepterad som den jag är. Självbilden hänger samma med din självkänsla och ditt självförtroende. Alla känner sig otrygga och osäkra ibland, men med positiv grundläggande självbild hanterar vi dessa situationer. Vi vet hur vi ska tänka och agera för att återvinna balansen ” och komma på banan”. Den som har negativa, felaktiga tankar om sig själv det vill säga en dålig självbild, kan vara svår att hjälpa. Vara självbild grundläggs nämligen tidigt i socialisationsprocessen. Hur viktig vår självbild är blir uppenbart om man drabbas av en sjukdom som anorexi (anorexi nervosa). Sjukdomen innebär att man har en förvrängd kroppsbild. Den som har anorexi tycker att hon är för tjock, oavsett hur lite hon väger Därför går hon avsiktligt ner i vikt genom självsvält. Orsaken till anorexi är komplicerad, men det handlar bland annat om dåligt självförtroende och omvärlden slankhetsideal. Dessutom upplever de som är anorektiska ofta att de får kontroll över sitt liv genom att kontrollera sitt ätande. De känner sig duktiga när de låter bli att äta.

4)FYSISK HÄLSA

fysik hälsa handlar om att kroppen är frisk och fungerar normalt.Man behöver inte ägna sig åt elitidrott för att ha en god fysisk hälsa. Det kan räcka med aktiviteter som promenader,cykelturer,simning,trädgårdsarbete eller städning. Det fysiska resultate blir bland annat ökad muskelstyrka, bättre kondition, bättre rörlighet, stärkt skelett och ett starkare immunförsvar. Dessutom får man positiva sidoeffekter, som bättre koncentrationsförmåga och bättre stresshantering. Samtidigt minskar risken för att man ska drabbs av hjärta och kärlsjukdomar. Att uppleva fysisk hälsa kan verka enkelt. Det gäller ju bara att var frisk och kroppsligt sett fungera normalt. Men dagens moderna samhälle medför att crika 85 procent av befolkningen är fysiskt understimulerad.

4)PSYKISK HÄLSA

Psykisk hälsa är att vara i mental balans. Att kunna tänka klart och rationellt och inte känna sig likgiltig, deprimerad, ångestfylld eller ha andra känslomässiga störningar. Psykisk hälsa hänger nära samman med social emotionell hälsa. Människans hälsa kan liknas vid en pyramid, där den psykiska hälsan ligger som stenar i botten. Det är grunden att stå på och att bygga utifrån. Tre stora stenblock är förmågan till koncentration, vilja och stresshantering.

6) SOCIALT

Social hälsa handlar om våra relationer till andra människor, alltså hur väl vi fungerar tillsammans med andra och hur våra sociala kontakter ser ut. Den sociala hälsan påverkas även av i vilken utsträckning vi känner oss stöttade, och om vi känner att vi är en del av vår omgivning, vårt samhälle. Det handlar alltså om att känna gemenskap och samhörighet. Detta är ett av våra basbehov, och därför har den sociala hälsan en mycket stor betydelse för hur vi mår.

7) KONCENTRATION

Koncentration är vår förmåga att fokusera på en specifik uppgift. Det kan handla om allt från att köra bil,skriva prov,hålla ett tal eller att utföra en topprestation inom idrott eller musik. Människor reagerar olika på störningar, men koncentrationsförmåga kan tränas up.

😎 VILJA

Att man har vilja och förmåga att mobilisera viljestyrka är viktigt för våra psykiska hälsa. Viljan är en avgörande faktor då vi exempelvis ska förändra vår livstil, förbättra vår hälsa eller bekämpa sjukdomar om sina skador. Att man är fri från ett beroende, att sluta röka,lägga om sina matvanor eller att börjar med regelbunden motion kräver vad vi brukar kalla en vilja av stål.

9) STRESS

Det som orsakar ökad nervositet är olika former av stress. Det finns ofta kopplingar mellan livsstil och stress. Många tror att stress är ett modernt begrepp,men det stämmer inte. Stress är en av våra mest grundläggande reaktioner, och den finns hos både människor och djur. Det kan vara olika saker som utlöser stressen. Vad som stressar mig idag kanske inte stressar mig senare i livet. Det finns dock en gemensam nämnare för all stress, den orsakas av att vi känner krav,antingen från oss själva eller från andra.

LIVSSTIL

Människor definierar nämligen friskt och sjukt, välbefinnande och livskvalitet på mycket olika sätt. Någon som är sjuk kanske säger att hon mår bra, medan en som frisk säger att hon mår dåligt. Livstil och levnadsvanor är viktiga för hälsa. Och att man bry sig om hälsan är en billig investering, som ger utdelning och hela livet. Min livsstil -Eftersom livskvalitet är något personligt handlar det mycket om att man har självkännedom, att man vet vilka behov man har och hur man tillfredsställer dem. Det som är viktigt för mig är och mitt behov är att spela basketboll, dansa,styrketräning,gym och förbättra min kondition.

1)SJÄLVFÖRTROENDE

Ett gott självförtroende gör att man känner sig trygg,lita på sig själv och sina egna förmågor. Och man inte lätt påverkar av andra. Ett dåligt självförtroende kan också påverkar hälsan och livsstilen negativt genom att man inte orkar stå emot tryck från kamrater,skola eller familj. Det kan i sin tur exempelvis leda till att man mer eller mindre ofrivilligt provar och använder droger av olika slag. Ett dåligt självförtroende kan också göra att man inte vågar prova på aktiviteter som är bra hälsan. Det finns två sorters självförtroende. Det ena kan vi kalla för allmänt självförtroende och det handlar om den allmänna trygghet du har inom dig. Denna grundtrygghet grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet,oberoende av vilka vägar och stigar du väljer att följa. Den andra sortens självförtroende kallar vi för det specifika självförtroende. Det är det självförtroende du har i speciella situationer: när du till exempel skriver prov, håller tal eller kör upp för körkort. Ett lågt självförtroende kännetecknas av att man är rädd inför prestationen. Man är rädd för att misslyckas och känner sig som en ständig förlorare. Det inre samtalet är negativt. Tankar på flykt dominerar, man tänker: jag vill inte. Jag avstår. Jag låter någon annan gör det. Det finns också något som kallas falskt självförtroende. Det kännetecknas av att man har en overklig, förvriden bild av sig själv.

2)SJÄLVKONTROLL

Självkontroll är en psykisk viljehandling att behärska sina impulser, känslouttryck, och instinkter, förmåga att invänta ett bättre tillfälle att tillgodose sina intressen eller behov. Självkontroll och kroppskontroll är grundläggande jagfunktioner, som förutsätter självkännedom. Det är ett slag av kontrollfokus, motsatsen till ett externt kontrollfokus (att kontrollen är bortanför en själv).

3)SJÄLVBILD

Med självbild menar att jag som människa uppfattar att jag har ett värde som människa,att jag är värd någonting som den jag är. En god självbild innebär att jag känner mig älskad,omtyckt och accepterad som den jag är. Självbilden hänger samma med din självkänsla och ditt självförtroende. Alla känner sig otrygga och osäkra ibland, men med positiv grundläggande självbild hanterar vi dessa situationer. Vi vet hur vi ska tänka och agera för att återvinna balansen ” och komma på banan”. Den som har negativa, felaktiga tankar om sig själv det vill säga en dålig självbild, kan vara svår att hjälpa. Vara självbild grundläggs nämligen tidigt i socialisationsprocessen. Hur viktig vår självbild är blir uppenbart om man drabbas av en sjukdom som anorexi (anorexi nervosa). Sjukdomen innebär att man har en förvrängd kroppsbild. Den som har anorexi tycker att hon är för tjock, oavsett hur lite hon väger Därför går hon avsiktligt ner i vikt genom självsvält. Orsaken till anorexi är komplicerad, men det handlar bland annat om dåligt självförtroende och omvärlden slankhetsideal. Dessutom upplever de som är anorektiska ofta att de får kontroll över sitt liv genom att kontrollera sitt ätande. De känner sig duktiga när de låter bli att äta.

4)FYSISK HÄLSA

fysik hälsa handlar om att kroppen är frisk och fungerar normalt.Man behöver inte ägna sig åt elitidrott för att ha en god fysisk hälsa. Det kan räcka med aktiviteter som promenader,cykelturer,simning,trädgårdsarbete eller städning. Det fysiska resultate blir bland annat ökad muskelstyrka, bättre kondition, bättre rörlighet, stärkt skelett och ett starkare immunförsvar. Dessutom får man positiva sidoeffekter, som bättre koncentrationsförmåga och bättre stresshantering. Samtidigt minskar risken för att man ska drabbs av hjärta och kärlsjukdomar. Att uppleva fysisk hälsa kan verka enkelt. Det gäller ju bara att var frisk och kroppsligt sett fungera normalt. Men dagens moderna samhälle medför att crika 85 procent av befolkningen är fysiskt understimulerad.

4)PSYKISK HÄLSA

Psykisk hälsa är att vara i mental balans. Att kunna tänka klart och rationellt och inte känna sig likgiltig, deprimerad, ångestfylld eller ha andra känslomässiga störningar. Psykisk hälsa hänger nära samman med social emotionell hälsa. Människans hälsa kan liknas vid en pyramid, där den psykiska hälsan ligger som stenar i botten. Det är grunden att stå på och att bygga utifrån. Tre stora stenblock är förmågan till koncentration, vilja och stresshantering.

6) SOCIALT

Social hälsa handlar om våra relationer till andra människor, alltså hur väl vi fungerar tillsammans med andra och hur våra sociala kontakter ser ut. Den sociala hälsan påverkas även av i vilken utsträckning vi känner oss stöttade, och om vi känner att vi är en del av vår omgivning, vårt samhälle. Det handlar alltså om att känna gemenskap och samhörighet. Detta är ett av våra basbehov, och därför har den sociala hälsan en mycket stor betydelse för hur vi mår.

7) KONCENTRATION

Koncentration är vår förmåga att fokusera på en specifik uppgift. Det kan handla om allt från att köra bil,skriva prov,hålla ett tal eller att utföra en topprestation inom idrott eller musik. Människor reagerar olika på störningar, men koncentrationsförmåga kan tränas up.

😎 VILJA

Att man har vilja och förmåga att mobilisera viljestyrka är viktigt för våra psykiska hälsa. Viljan är en avgörande faktor då vi exempelvis ska förändra vår livstil, förbättra vår hälsa eller bekämpa sjukdomar om sina skador. Att man är fri från ett beroende, att sluta röka,lägga om sina matvanor eller att börjar med regelbunden motion kräver vad vi brukar kalla en vilja av stål.

9) STRESS

Det som orsakar ökad nervositet är olika former av stress. Det finns ofta kopplingar mellan livsstil och stress. Många tror att stress är ett modernt begrepp,men det stämmer inte. Stress är en av våra mest grundläggande reaktioner, och den finns hos både människor och djur. Det kan vara olika saker som utlöser stressen. Vad som stressar mig idag kanske inte stressar mig senare i livet. Det finns dock en gemensam nämnare för all stress, den orsakas av att vi känner krav,antingen från oss själva eller från andra.

Likes

Comments

​Fakta om HLR. 

HLR = Hjärt- och lungräddning.

HLR är en förkortning på hjärt och lungräddning för förstahjälpen behandling.  Man lär sig attkontrollera om livstecken, om vad som är viktigt med SOS- alarm effektivhjärt-lungräddning med inblåsningar och hjärtkompressioner, omhändertagande avmedvetslös person, man kan gå på kurs och för att lära sig om HLR sominnehåller enkla övningar med hjärtstartare och en genomgång av dessafunktioner och hur den används på ett säkert sätt. Man ger HLR för att få igånghjärt-verksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp: Det behövsingen utrustning för att göra en hjärt och lungräddning. Om man går djupare ini kursen för HLR så behövs det särskild teknisk utrustning som ges avsjukvårdpersonal.

För att göra HLR så börjar man med bröstkompressioner, mananvänder då händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för attpå det sättet får man blodet att cirkulera. Med jämna mellanrum gör man kortauppehåll och så växlar man för att blåsa in luften genom den andres mun med denså kallade mun mot mun metoden, för att tillföra syre i blodet.Bröstkompressioner ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarersätter andningen.

Varför man får HLR kan bero på oväntat hjärtstopp och hjärt-kärlsjukdomar. Andningstopp kan även bero på ett astmaanfall, eller att någothar fastnat i halsen, drunkning, förgiftning, överdosering i läkemedlet ochgenom elektrisk stöt.  Då man fårhjärtstopp kan man vara medvetslös i ungefär 10-20 sekunder innan man slutarandas, även vid ett andningstopp så stannar hjärtat i en kort stund.

Då man får hjärtstopp eller andningen slutar fungera så fårman inte tillräckligt med syre, och hjärnan är det organ som är känsligast försyrebrist, så om syretillförseln inte sätts igång tillräckligt snabbt så kandet uppstå bestående hjärnskador, det kan redan uppstå efter 3-4 minuter. Menär kroppen nedkyld så kan hjärnan klara syrebristen längre. Målet med HLR äratt försöka hålla igång hjärtfrekvensen tills man väntar på ambulans,sjukvårdspersonal eller en hjärtstartare.

Det man bör tänka på när man gör HLR på någon är:

·        Man undersöker hur allvarlig situationen är, manmåste se till att platsen där man befinner sig är säkert för en själv som skagöra HLR. Och att man kontrollerar om personen är vid medvetandet och om andningenär normal.

·        Kolla om den medvetslösa är vaken genom attförsöka prata med personen och pröva att skaka lätt på axlarna för att se omman får en reaktion, och får man inte någon reaktion så utgår man från attpersonen är medvetslös eftersom en berusad eller någon som sover skulle reagerapå det.

·        Kontrollerar att den medvetslöse andas genom attlyfta på hakan med två fingrar och med den andra handen på pannan så att duböjer den medvetslöses huvud bakåt, detta gör man för att öppna luftvägarna.Man kollar samtidigt om bröstkorgen höjer sig, samtidigt som man lägger öratintill personens näsa och mun och lyssnar efter andningsljud. Om man efter 10sekunder inte hör, ser eller känner någon andning så utgår man från att denmedvetslöse har fått andningsstopp.

·        Man ringer då till 112 innan man startar medHLR, och om det finns någon i närheten så kan man be den personen att ringamedan man startar HLR, eftersom ju fortare man startar HLR kan öka risken föröverlevnad. Men finns det ingen i närheten så bör man allra först ringa till112, man kan även få rådgivning av larmoperatören om man då inte vet hur mangör.

·        Man ska ge HLR om personen är medvetslös ochinte andas normalt alltså hjärtstopp. Om personen som är medvetslös fast andasnormalt ska man inte HLR, eftersom personen kan ha svimmat, fått ettepilepsianfall eller är bara helt enkelt berusad, man ska då lägga personen i stabiltsidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna, sedan ringer mantill 112 efter en ambulans och stanna kvar hos personen tills hjälpen kommer.

Det man bör tänka på är att man är flerasom ger HLR eftersom det kan vara väldigt ansträngande, man skulle då kunnahjälpas åt och byta efter 2 minuters behandling. Och att man tar tid dåhjärtstoppet inträffade så att man kan berätta det för sjukvårdspersonalen närambulansen har kommit och hur länge man har gett HLR. Man ska ge HLR så längeman orkar tills någon kan ta över och den medvetslöse andas normalt, ellertills ambulansen anlänt.

​Vaknar personen till liv som att andasnormalt, röra på sig, tittar upp eller hostar behöver du inte fortsätta med attge HLR. Men om den bara ger några enstaka andetag, suckar, stönande ellerväsande ljud så kan det innebära en reflex bara och inte en normal andningdärför ska man fortsätta att ge HLR då tills sjukvårdspersonalen anlänt ellervaknar till liv, om man slutar ge HLR kan det påverka den medvetslöses chanstill överlevnad.

Avancerad HLR behandlas med enhjärtstartare, det är en apparat som används för att ge strömstöt för att sättaigång hjärtat igen, även används utrustning för syretillförsel som hjälperandningen, övervakning av blodcirkulationen, hjärtverksamhet och ävenläkemedelsbehandling.

Hur man ger HLR:

·     Manska se till så att personen ligger på rygg, på ett hårt underlag somtillexempel på golvet eller marken.

·     Placerahänderna mitt på bröstet och tryck ner bröstkorgen ca 5-6 cm med rakaarmar(bröstkompressioner), tryck hårt och snabbt.

·     Tryck30 gånger med hastigheten på 100-120 gånger per minut.

·     Manväxlar sedan till att göra inblåsningar med mun- mot- mun metoden, först öppnarman luftvägarna, man ska samtidigt klämma näsan med hjälp av tummen ochpekfingret. Varför man klämmer samtidigt näsan är att förhindra att inblåsluft kommer ut genom nästan istället för ner i lungorna. 

·     Mantar ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslöses mun,sedan blåser man långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgenhöjs. Man ska alltid göra två inblåsningar innan man ändrar tillbröstkompressioner.

·    Manväxlar med att ge 30 bröstkompressioner och sedan två inblåsningar, manfortsätter så tills sjukvårdspersonalen kommer. 

För att få information om hjärt- lung räddningkan man kontakta Civilförsvarsförbundet, Röda Korset, SvenskaLivräddningssällskapet och Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning (HLR-rådet).

Jämförelse på hur man gör HLR på en vuxen är inte samma sak på hur man gör på barn över 1 år eller barn under 1 års åldern. Skillnaden är att då man startar HLR på barn över 1 år så ska man börjar med att starta HLR sedan efter en minut så ringer man till 112, men finns det folk runtomkring så ber man dem ringa medans man startar HLR. Skillnaden då man startar HLR är att man ska göra fem inblåsningar och anpassa luft efter barnets storlek, sedan gör man 2 inblåsningar och 30 bröstkompressioner tills barnet vaknar till liv. HLR på barn än yngre barn, barn som behöver HLR är oftast orsaken att dem sätter något i halsen eller kvävs. Skillnaden är om barnet inte visar några livstecken,  då man gör kompressioner är att man bara ska placera pek och långfingret mitt på bröstkorgen på nedre delen av bröstbenet, tryck ner en tredje del av bröstkorgens djup cirka 4 cm 30 gånger, och hastigheten ska vara snabbare än ett tryck i sek 100-120  gånger per minut, sedan gör man två inblåsningar. Man gör omväxlingen 3 gånger innan man larmar sedan fortsätter man med omväxlande med 30 kompressioner och två inblåsnignar till sjukvårdspersonalen kommer eller vaknar till liv, och samma sak på vuxna andas man normalt så ska man lägga barnen i stabilt sidoläge och vänta hos barnet tills ambulans kommer.

1. Hur ska du kommunicera med, samtala, lyssna, bemöta, samarbeta samt lyfta fram eleverna. 

- Vi började med att förbereda oss inför redovisningen, för att klargöra vårat syftet, vår syfte var att motivera och informera och även ge kunskap om något viktigt som kanske framförallt kommer vara en användning för dem. Att informera om vad som kommer att hända och vad som kommer att pratas om, på det sättet så har de en aning om vad vi kommer att prata om. Att man även bemöter personen med att hålla deras förväntningar, att man vet vad man gör, är kunnig på sin sak och att man själv som coach är engagerad och motiverad i sin redovisning. Vi hade även ögonkontakt och det är ett bra sätt att visa vilket ansiktsuttryck man förväntar sig att få och visa om man är aktiv eller inte, vi ställde även frågor för att veta om det var något de inte förstod eller helt enkelt hade funderingar på vad vi pratade om, och det är bra så att man inte hamnar i någon missförstånd. Vi delade in vem som skulle göra vad och det tyckte jag var bra för på det sättet kunde man ha ögonkontakt med grupper par vis, men vi hjälptes åt så jag tyckte det var en bra samarbete. Även fick de lära sig om HLR praktiskt då man kunde sammanfatta och de hade lärt sig någonting eller överhuvudtaget lyssnat på redovisningen och fått en del kunskap. 


Likes

Comments

Friskvård och hälsa.

1. Vad är kommunikation?

- Det är sociala tillvaron som omfattar de sött som man kommer i kontakt med och överför budskap till varandra.

2. Vilka fyra faktorer kan man förenklat säga att kommunikation består av?

- De sakerna som kommunikationerna består av är:

* En sändare

* Ett budskap

* En mottagare

* Feedback

3. Vad är interaktion?

- Är samspel och ömsesidig påverkan mellan olika individer.

4. Nämn två faktorer som är viktiga att tänka på i ett professionellt samtal.

- Det är viktigt att man är förberedd och strukturerad, för att det visar när man är seriös och även bekräftar den man samtalar med.

5. Professionella samtal kan delas upp i tre delar, vilka?

- Genom ögonkontakt, kroppshållning och genom att ställa frågor.

6. Vilka fyra funktioner har inledningen i ett professionellt samtal?

- * Att etablera en relation.

* Att skapa kontakt och trygghet.

* Att klargöra ramarna för samtalet.

* Att klargöra syftet med och målet för samtalet.

7. Vilka tre delar kan huvuddelen i ett professionellt samtal delas in i?

- * Att identifiera, utforska och få insikt i ett förbättrings- eller förändringsbehov.

* Att utforska och bearbeta känslor.

* Att utforska och finna olika handlingsalternativ.

8. Vad kan man skapa genom så kallade "öppna frågor"?

- Det skapar ett fritt utrymme att tala öppet om en situation, känslor eller ett problem. Det blir därför lättare att fokusera på en sak i taget om man organiserar och prioriterar det som kommer fram i samtalet.

9. Vad är viktigt att tänka på när man avslutar ett professionellt samtal?

- Det som är viktigt att tänka på är att man tar inittiativ till att avsluta i god tid, att man talar om när samtalet börjar närma sig slutet och efter sammanfatta vad man talat om, för att med en sammanfattning så tar man ut det viktigaste i samtalet och på det sättet se om man har förstått.

10. Aktivt lyssnande kan delas upp i två kategorier, vilka?

- Icke verbala = Ansiktuttryck- ögonkontakt, Kroppspråk- beröring, Röstklang- tystnad.

Verbal: ställa frågor - spegla känslor, Sammanfatta - upprepa, Uppmuntra- pausa.

11. Nämn fyra konkreta exempel på hur man genom aktivt lyssnande kan bekräfta sin samtalspartner.

- Att man ör närvarande och följer med i det som sägs, uppmuntrar till fortsatt samtal och förmedlar att du förstår.

12. När upplevs ett bemötande som tillfredställande.

- Ett bemötande som tillfredställs är då parterna i fråga uppfyller varandra förväntningar. Att man kommer i god tid, uppträder professionellt och att du upplever honom eller henne engagerad, kunnig och motiverad i det man gör.

13. Ge tre exempel på vad det innebör att vara professionell i ett bemötande.

- * Visa respekt.

* Var påtaglig och håll dina löften.

* Ha ett välvårdat yttre.

14. Vad är social kompetens?

- Social komptens är förmågan att umgås och kommunicera med människor i omgivningen på ett sätt som

* Kommunikationsförmåga.

* Samarbetsförmåga.

* Förmåga att hantera konflikter.

* Lojalitet.

* Positiv människosyn.

* Ansvar.

15. Vad är social kompetens?

- Social komptens är kunna identifiera och läsa av känslor hos människor.

16. Vad är emotionell intelligens?

- Det handlar om förmågan att hantera och styra sina känslor på ett intelligent sätt, att förstå egna och andras känslor, att kunna läsa sociala situationer utifrån det emotionella innehållet.

17. Ge två exempel på områden inom vilka coacher kan vara verksamma.

- Det finns kärriärscoach, livscoach och hälsocoach.

18. Vad är syftet med ICF (International coaching federation)?

- Som behärskar sitt professionella utövande och som dessutom står som grund i organisationens certifieringsprocess.

19. Vilka fyra grupper av kärnkompetenser finns det enligt ICF ?

- Etablera grunderna, skapa den ömsesidiga relationen, kommunicera effektivt och underlätta lärande och resultat.

20. Vilka fördelar finns det med att använda sig av strukturerade modeller och metoder i sin coaching?

- Det gör det enklare att utveckla rutiner i sitt arbete och det blir lättare att både tänka och agera, delvis i sin planering men även i själva coachingsamtalen. Och att varje modell passar dem och situationen bäst.

21. Vadär GROW?

- Det står för "goal, reality, options, will och är en väletablerad modell som syftar till få den coachade att växa.

Grow fungerar på det viset:

* Goal - Sätt upp mål som ska nås inom en bestämd tidsgräns.

* Reality- Både coach och klient undersöker verkligheten genom en självvärdering samt analys av rådande situation.

* Options - Värdera olika handlingsmöjligheter och därigenom beakta alla alternativ som finns.

* Will - Bekräfta viljan att handla.

22. Vilka fem områden utgår coachingrelatonen ifrån enligt metoden medaktiv coaching?

* Lyssnande

* Intuition

* Nyfikenhet

* Handling och lärande

* Självstyre 


Skriven utav Johan Paulsson & Stina Zegarra Willquist.


Likes

Comments

Att känna känslan av avslappnad musik känns underbart. Man blir så upptagen av ett mönster som får oss att glömma hur man slutar. så glömmer man bort hur man slappnar av. Och stress påverkar hälsan en hel del så det är alltid bra att tänka på sig själv och ge sig själv en kort tid för sig själv för att kunna känna den lugnen inom sig. När man lyssnar på avslappnad musik så är det viktigt att man förstår och är uppmärksam mellan kropp och sinne, om vi inte förstår vad vår kropp och sinne behöver så kommer våran hälsa att påverkas av stress. Så det tycker jag känns bra att vi gör det på lektionen, och så kan man göra det hemma varje dag om man vill, det tar inte så lång tid av din fritid och tänk att det gynnar en också.

* Att starta någon förening med hela klassen skulle vara bra och komma på olika moment då man kan vårda andra, som fotvård, massage, avslappning/yoga, att känna den friska hälsan och att man mår bra efter det, vore toppen!

* I slutet kollade vi på en video om attraktionslagen som förmedlar en hel del positiv i en liv och tankar. Det handlar om att det vi sänder ut får vi också tillbaka, det är en liknelse av den karma lag som buddismen länge praktiserad om. Karmalagen står för " det vi sårar får vi också skörda" som innebär att man ska ta ansvar för sina handlingar för att förr eller senare så kommer det alltid tillbaka till en, gör man nåt gott får man tillbaka det goda, gör man nånting dåligt får man det onda tillbaka. Det behöver inte vara just samma sak att om jag har gjort nånting dåligt mot någon så behöver det inte vara så att någon kommer göra nånting dåligt mot mig, utan det kan komma i olika situationer och vice versa.

  https://www.youtube.com/watch?v=32heYjGbXRc 

Likes

Comments