View tracker

 ​Som de flesta nog har märkt och förstått så är vi hemma i Svea rike igen. 
Flygningen från Bangkok till mellanlandningen i Tyskland gick bra. Sen flöt det inte på lika bra för självklart skulle det vara stormvarning just när vi ska flyga iväg. Vi behövde dock inte vänta mer än 2 timmar och det är ju numer barnmat för oss. 

Vi kommer fram till Standsted i London 1 timme försenade, dom hade nog tankat planet med racer-bränsle för vi flög in 1 timme. Hur som helst sätter vi oss på en buss och kommer fram till rätt station. Vi tror att vi går rätt, vi har ju fått adress och allt. Det visar sig snart att vi inte alls är på rätt väg och den fulla britten som i all välmening leder oss gör att vi får en sightseeing runt East London till klockan 00:30. Då har vi gått runt i närmare 2 timmar. Eftersom varken jag eller Olle har aktiverade simkort kan vi inte heller ringa Ida (gick på samma gymnasie som vi) som vi ska bo hos. 

Vi får efter mycket om och men tag på ett öppet wifi och ringer henne över messenger. Hon kommer och möter oss och vi slocknar snabbt när vi kommit fram och lagt oss. 

Nästa dag består av att gå runt i London och njuta av solen(!). Sist vi var där, för 4 år sen, spöregnade det konstant i 3 dagar. 

På kvällen möter vi upp Ellie, som gick i samma klass som Ida. Det var ungefär 1 år sen vi alla sågs så det var riktigt roligt. Planerna var väl egentligen att gå ut efter det men jetlagen vann över både Olle och mig och vi köpte popcorn och myste på rummet istället. 

Det sägs ju att tiden går fort när man har roligt och det stämde även nu. Dagen efter var det dags för att flyga hem. Vi hade bokat buss och trodde att allt skulle vara lugnt. Det var inga problem fram tills vi läste att man måste ha en utskriven biljett, vi trodde det räckte med biljett i telefonen eftersom vi hade streckkoden där i. Det gjorde det inte så vi går in på ett bibliotek för att se om vi kunde skriva ut där. 

Dom berättar för oss att det är ett bibliotek endast för studenter så dom kan inte hjälpa oss. Vi går till ett public library men eftersom vi inte bor i London så får vi inte skriva ut där heller. Lagom irriterade över att ha biljetten men inte kunna skriva ut den tar vi en frukost på Subway, inget går ju bättre när man är hungrig har vi märkt. 

Vi äter och börjar gå bort till busstationen. En man hjälper oss att hitta ett internetcafé som ska ligga i närheten. Vi lyckad hitta det men eftersom klockan bara är strax efter 10 på har det inte öppnat än. Vid detta laget är vi duktigt irriterade och börjar överväga att ta en taxi hela vägen till flygplatsen. Vi förstår ju att det skulle bli en fantastiskt dyr historia men vad ska man göra. 

Vi gör ett sista försök och går in på ett café. Olle förklarar att det krisar lite och den fantastiska anställda säger att hon kan skriva ut biljetten om vi köper något där. Jag köper den nog dyraste juicen jag någonsin köpt men både jag och Olle är överlyckliga över att vi äntligen har biljetten i pappersform!

Efter att ha tackat överdrivet mycket går vi till stationen och en minibuss tar oss till flygplatsen. Jag tänkte att jag skulle passa på att se London lite när vi ändå åker igenom men tar inte många minuter innan jag somnar. Ett ord: jetlag. 

Incheckning och boarding går som det ska. Vi sitter längst fram i planet och njuter av obegränsat benutrymme. Flygningen går oförskämt snabbt och snart sitter vi på ett tåg som tar oss från Kastrup till Skåneland. 

Jag hade hoppats att det skulle vara trevligare att komma tillbaka till Sverige men det var mest kallt. Såklart har det varit härligt att träffa alla här hemma igen men jag blir nog inte långvarig här. 


Syns dåligt men vi flög en liten bit (gula sträcket).
Vi fick Harribobjörnar på planet, hur länge sen?!

Ungefär 1000 gånger bättre frukost än PadThai eller äggbaguette.

Londons gator.

Pizzapaus i solen.

Lyckan och lättnaden över att äntligen ha en pappersbiljett!

​Woopwoop.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Idag (läs många dagar sen eftersom jag varit skitdålig på att uppdatera) checkade vi ut från det fantastiska hotellet och in på ett mindre fantastiskt. Det ligger ungefär utanför all civilisation och mannen i receptionen kunde inte ett ord engelska.

Vi lyckas i alla fall checka in och tar oss sen med skytrain till en marknad vi har hört ska vara stor. Vi kommer fram och inser att stor är en underdrift. Det är en enorm labyrint.

Vi irrar runt i många timmar och hittar en del kul saker även om marknaden mest består av kopior av märkeskläder, skor och annat krimskrams som man nog har ca. 0 användning av.
Hungern smyger sig på så småningom och vi lyckas ta oss ut, fråga inte hur för det vet vi inte själva. Det har blivit mörkt för längesen och vi känner oss klara för dagen. Vi tar oss tillbaka med skytrain men måste ta taxi sista biten eftersom vi inte kan ta oss till boendet på annat sätt.

Vi får uppleva ytterligare en grej som är spännande med Asien. Vi har både adress och namn på boendet men får ändå ett nej av 4 taxiförare när vi frågar om dom hittar dit. Känns ju lite märkligt att det inte finns gps i bilarna.

Vi frågar den 5:e samma fråga och det verkar som det krävs en kvinna för jobbet. Hon säger att hon inte vet riktigt var det ligger men kör till adressen och vi får peka ut boendet. Vi är väldigt glada över att komma fram då klockan har blivit 23. Imorgon ska upp tidigt för nya äventyr.

Lite bilder från föregående dagar.

På dom fina köpcentren finns det sminkrum på toaletten.

Självklart har dom också flashiga trappor.

Senaste modet..?

Träffade Spiderman på väg till hotellet.

Hittade en much needed fläktsak då det är cirkus 2000 grader i Thailand.

Känns ju säkert...

Likes

Comments

View tracker

Igår bestämde vi oss för att unna oss ordentligt och checkade in på ett 5-stjärnigt designhotell. Det var inte otrevligt någonstans.

Vi har ett stort badkar och varmvatten. Nu pratar vi inte fesljummet utan varmt på riktigt! Hur lyxigt?
Sängen är också helt perfekt och vi har till och med täcken i påslakanen. Det har inte hänt sen vi var i Bangkok för första gången i Februari.

Vi ville väl egentligen bara ligga kvar på rummet hela dagen men det hade känts lite väl oproduktivt. Vi gick istället till Mbk och typ alla Bangkoks andra shopping malls, och jaa, hotellet har gångavstånd dit. Hur bra kan det bli?

Olle var på shoppinghumör och hittade en del kläder och han var väldigt glad över att vara i Asien, allt är så billigt här.
Vi hade egentligen tänkt att se på bio på kvällen men det gick inga bra filmer så vi gick tillbaka till rummet. Har jag nämt att vi typ har världens mest bekväma säng?

Vi somnar gott båda två och njuter fullt ut.

Idag har vi ställt klockan och tur var väl det. Jag hade kunnat sova i vår fantastiska säng hela dagen. Vi ville dock inte missa frukostbuffén. Om jag kunde beskriva hur bra den var i morse så skulle ni bli väldigt avundsjuka. Allt man vill ha fanns där och både Olle och jag åt alldeles för mycket.

Efter den maffiga frukosten bestämde vi oss för att åka till Mega Bangna. Ni vet det stora shopping mallet som vi var på sist vi var i Bangkok som även har Ikea. Vi tog buss dit för att spara pengar. Sist tog vi en som gick raka vägen dit men det fanns tydligen ingen idag. Nu var det istället ett byte och hela färden tog ungefär 2 timmar.
Fruktansvärt frustrerande och som grädde på moset åker bussen förbi dit vi ska. Vi går av på hållplatsen efter men allt som finns är en stor motorväg och det är inte någon idé att ens försöka ta sig över till fots. Vi får ta en taxi några hundra meter vilket känns galet onödigt. Men men, vi kommer i alla fall fram.

Nu när vi väl är framme flyter det på bättre och jag hittar en del kläder, avundsjukan från Olles tur igår släpper.
När det blir matdags äter vi på Ikea. Man får ju passa på att äta svensk mat när man kan. Jag vet inte hur svenskt grönsaksbullar är egentligen men ändå. Vi fick i alla fall lingonsylt och brunsås. Vi båda börjar märka att vi längtar väldigt mycket efter maten hemma.

Klockan hinner bli sent innan vi åker tillbaka till hotellet. Det tar åtminstone 1 & 1/2 timme att komma dit på grund av enorma köer, nackdelen med storstäder.
Vi har båda ont i fötterna och är allmänt väldigt trötta. Dock inget som vårt fantastiska badkar med varmvatten inte kan fixa.

Bilder får ni tydligen senare för datorn vill inte samarbeta. Igen. 

Likes

Comments

Igår spenderades endast på olika transporter. Vi lämnade Koh Lanta kl. 11:30 och kom fram till Bangkok 04:30 i morse.
Dagen var inte så händelserik förutom att någon mindre smart person tyckte sig behöva mina pengar mer än vad jag behöver dom. Troligtvis har den på något sätt fått tag på min plånbok på sleep bussen. Den låg i en väska i min ryggsäck. Det konstiga är att den "bara" tog 9000 baht av de 12000 som fanns där och både kamera och telefon som låg över plånboken låg kvar.
Jag ska nog inte nämna de mindre vackra orden jag använde men ni förstår nog.

Hur som helst så har denna dag varit bättre på alla sätt. Vi hittade ett billigt och bra boende tidigt imorse och sov ett par timmar. Större delen av dagen bestod av att gå runt på Khao san roads marknad, äta Pad thai och glass från McDonalds.

På kvällen fick jag en snilleblixt. Jag har både hört och läst om bambutatueringar och tänkte varför inte. Jag läste runt lite och hittade en studio som verkade bra. Dom var lite dyrare men väldigt renliga och noggranna. Något som inte är en självklarhet när man är på en partygata där majoriteten av alla tatueringar är fylletatueringar och folk inte bryr sig så mycket.

Självklart gjorde det ont, det är ju fortfarande en nål som pressar in bläck i kroppen men det var inte alls så farligt som jag hade tänkt mig. Fördelen med bambu är att nålen inte går lika djupt vilket påskyndar läkningsprocessen betydligt. Hade jag gjort den med maskin hade jag fått vänta ungefär en månad innan den var helt läkt. Nu tar det bara några dagar vilket är välkommet.

Den är liten men jag är väldigt nöjd med resultatet. Det sved heller inte att betala då den bara kostade 1500 baht/345kr. I Sverige hade jag fått betala minst 500kr och det känns som att det är svårare att hitta någon som är bra med bambu i Sverige.

Hejdå Koh Lanta (och allt regn).

​Jag, nervös? Pft

En liten våg och en deformerad lilltå.

Likes

Comments

I förrgår när vi var på Lanta Animal Welfare (LAW) bokade vi även en cooking class för igår. Vi har tänkt göra det ett tag nu och när vi fick veta att alla pengar går direkt till LAW så var det inte så svårt att bestämma sig för att det skulle bli här.

Regnet tycks vilja hålla i sig så vi gjorde inte mycket alls innan vi blev upphämtade kl. 3.

Vi var lite tidiga och unnade oss en varsin drink då dom är kända för just det. Mycket riktigt, vi blev inte alls besvikna. Vi började sen matlagningen med förrätt. Vi virade in små bitar av lime, ingefära, rödlök, honung, rostad kokosnöt och jordnötter (jag hoppade över chillin) i små wild pepper leaves. Låter ju kanske inte sådär väldigt lockande men det var faktiskt gott.
Efter det var det dags för vårrullar. Dom blev inte alls särskilt vackra och det blev inte heller våra dekorerade tallrikar men det var väldigt gott (troligen eftersom jag skippade koriandern aka. djävulskryddan). Vi gjorde också en sallad med chilli paste i men den fick jag skippa. Den var alldeles för stark, även fast det var "barnmat" enligt vår lärare.

När vi ätit upp och blivit mätta var det dags för nästa 2 rätter, Massaman curry med ris och spicy soup med grönsaker. Som jag tror ni har förstått är jag inte så väldigt tolerant mot starka ingredienser och hade väl i ungefär en tiondel av vad som stod i receptet. Det smakade hur som helst väldigt bra.

Alla hamnar i matkoma efter att ha ätit så mycket mat och vi får fortsätta sitta ett tag innan vi är redo för att bli skjutsade till boendet. I-landsproblem så det bara skriker om det.

Förrätt.

Mästermalaren.

Översta: Eat me.
Nedersta: Don't eat me.
Det visar sig att vi har ätit soppa fel under cirkus hela vår resa.

Suddiga bilder på våra fina skapelser.

Likes

Comments

Igår tog vi moppen för att åka till Koh Lantas nationalpark tillsammans med Calvin och Pippa, dom som vi träffade på vanen hit. Det gick sådär..

Vi började ungefär kl. 2 och tänkte att vi skulle ha gott om tid. Vi hade ingen karta men det var lugnt ändå. Efter att ha kört i regn i 2 timmar ger vi upp och frågar efter vägen. Vi hittar fortfarande inte...
Vi får åka tillbaka och fråga snubben i receptionen och han lyckas förklara så bra att vi faktiskt hittar. Det visar sig att vi åkt förbi infarten till stället 2 gånger.

Hur som helst betalar vi inträdesavgiften och går in. Vi möts nästan direkt av banditapor och Calvin får inte behålla sina chips särskilt länge innan 5-6 apor tar dom ifrån honom. Förutom apor får vi se en fantastiskt (officiellt det mest använda ordet på bloggen) utsikt över havet och en fyr. Efter det väntar en 2 timmars promenad/bergsbestigning genom djungeln. Det är väldigt häftigt och annorlunda från att gå i en svensk skog. Hemma kan man plocka bär och växter men här skulle jag inte ens våga röra en sten. Jag vill inte riktigt tänka på hur mycket djur det finns som kan döda oss här.

I alla fall så knatar vi på, och efter cirkus 1 & 1/2 timme börjar det regna. Det droppar på ordentligt men träden skyddar bra så vi fortsätter gå. Om man ska tro skylten i början borde det bara vara 30 min kvar. Regnet ökar och går från dropp till ösregn. Inget litet fjuttregn utan mer som att någon står och häller hinkar med vatten över oss. Eftersom träden inte skyddar längre är det ingen idé att stå still så vi fortsätter gå och kommer ut bara några minuter senare. Jag har haft hjärnan med mig och tagit med en plastpåse att lägga kameran i, allt annat i väskan är dyngblött och likaså vi. Perfekt, då behöver vi inte duscha ikväll.

Vi sätter oss på mopparna och åker igenom vattenfallen som skapas i alla backar. Vi kommer på att vi inte har ätit sen frukost för en väldans massa timmar sen och svänger in på en restaurang på vägen. Vi beställer in en middag för 10 känns det som, men det är okej, är man hungrig så är man. När vi är mätta och nöjda och ska ta på oss våra skor upptäcker vi att Olles flip-flops har fått fötter, alternativt råkat ut för någon som inte kan skilja på mitt och ditt. Han får åka hem utan skor. När vi kommer fram till vårt rum får det visst bli en dusch i alla fall. Inte för att vi är smutsiga utan för att få upp värmen. Det är inte alls särskilt mysigt att åka moppe blöt när solen gått ner.

Idag har det varit uppehåll i max 3 timmar. Vi passade på att åka till Lanta Animal Welfare. Dom tar hand om hemlösa hundar och katter, ger dom den behandling dom behöver och försöker sen adoptera bort djuren. Vi missade precis tillfället att gå ut med hundar men fick en snabb rundtur som avslutades med att vi fick se deras valpar som var helt underbart söta. Hade jag haft möjlighet hade jag tagit med mig alla hem.

Jag har tyvärr inte många bilder att bjuda på då kameran mestadels har legat i tryggt förvar i väskan, undangömd från allt regn.

Nytankad moppe ready for the road.

En annan sorts apa.

Likes

Comments

Båten gungade på ordentligt men både jag och Olle lyckades sova ett par timmar. Kl. 5 imorse var vid framme i Surat thani där vanen som skulle ta oss till Krabi hämtade upp oss. Dom är rätt bra på att trycka in människor där dom inte riktigt får plats här.

Vi kommer fram till Krabi och där får vi veta att båten som skulle ha tagit oss till Koh Lanta har blivit inställd. Det är för mycket vågor. Vi fick möjligheten att vänta på om ett annat bolag åker sträckan men det kändes inte helt säkert. Vi får senare höra att en speedboat kraschat och känner oss nöjda med att betala 150 baht/35kr mer för att åka landvägen. En bro binder samman fastlandet med ön och den öppnade för en månad sen så vi hade tur.
Det är värre för dom som ska till PhiPhi-öarna, dit finns ingen landväg. Dom får alltså snällt sitta och vänta på beskedet från det andra bolaget eller välja någon annanstans att åka till.

Efter några timmar är vi framme på Koh Lanta och vi möts av *surprise* regn. Vi hade väl innerst inne hoppats på att vi skulle slippa det här men så mycket tur ska vi inte ha.

Vi sätter oss på en restaurang och letar boende på internet tillsammans med två andra som vi åkte hit med. Vi har redan kollat på 4 st. i området men alla har stängt eftersom det är lågsäsong. Vi hittar i alla fall ett som verkar bra och vi åker dit, alla 4 i en tuk-tuk. Säkert helt enligt alla trafikregler (om det nu hade funnits några här).

Boendet har pool, fräscha rum och det är väldigt billigt. Vi betalar 70kr per natt och då har vi till och med varmdusch för första gången på cirkus 3 månader. The perks of att vara här under lågsäsong.

Vi hyr en moppe och ser oss omkring lite. För att vara ärlig är det inte mycket att se. Det är väldigt dött, vi har inte sett en enda turist än. Inte alls som på Koh Tao där vi nästan inte såg några locals alls.

Trötta efter att ha "sovit" på båten och åkt så mycket buss lägger vi oss i sängen och jag somnar som vanligt halvvägs in i ett avsnitt av serien vi kollar på.

Huskon.

Återigen fantastiska vägar.

​Mötte den här lilla krabaten. 

Likes

Comments

Idag har vi återigen inte gjort mycket alls. Vi checkade ut från vårt boende kl. 10, åt frukost, klättrade på stenar och sen har vi bara slöat, under tak förstås eftersom det har regnat större delen av dagen.
Vi unnade oss en massage som inte riktigt blev som vi tänkt oss.

Vi valde huvud, axlar, nacke och rygg men fick en helkropp med gymnastiska övningar. Dom gick på oss, knölade ihop oss till bollar och gjorde omvända flygplanet. Ni vet när man var liten så satte den som var underst fötterna på höfterna på den som var över och så "flög" man som ett flygplan. Detta blev jag utsatt för fast hon istället satte fötterna på min rumpa och hissade upp mig i luften. Mycket spännande och hur det än låter så överlevde vi.

Gabbi har äntligen fått komma ut från sjukhuset så hon och Sammie kom till Koh Tao i går kväll. Alex kom idag så vi 4 hann äta middag tillsammans innan det var dags för oss att röra oss mot piren.
Som jag har nämnt förut är det alltid tråkigt att behöva säga hejdå till folk man gillar, och det var faktiskt tungt att lämna dom. Men, även det är ju en del av att resa.

Båtarna gungade rejält vid piren när vi kom dit och det var faktiskt rätt läskigt att gå på. Här ska vi alltså sova inatt. Det ska bli väldigt intressant.

​Sista solnedgången i Koh Tao.

Likes

Comments

Igår gjorde vi nada. Alltså verkligen ingenting för det regnade konstant.

Idag fick vi nog och åkte på nya moppeäventyr med Ollie och 3 andra. Vi hade kollat ut ett skeppsvrak som man ska kunna snorkla vid. Efter att ha klättrat över stora stenar för att komma fram blir vi besvikna. Vattnet är alldeles för lågt för att det ska gå att snorkla. Vid det här laget blöder Ollie, Olle och jag under fötterna. Vi känner oss besegrade och åker till Shark bay istället.

Tyvärr är det rejält lågvatten även där och både Olle och jag lyckas skära upp oss på koraller och vi får för första gången på 3 och 1/2 månad använda lite av första hjälpen-kitet vi köpte speciellt för denna resa. Vi fick inte se några hajar idag men vi är inte jätteledsna, vi har ju fått se dom förr.

Vi äter lunch på restaurangen vid stranden och ger oss sen av mot Mango Bay. Backarna dit är en mardröm och jag får hoppa av moppen och gå upp flera gånger. Vi kommer fram till slut och blir belönade med en fantastiskt View point ovanför stranden. Vi sitter där ett tag och har det allmänt bra. Snorklingen i Mango Bay ska tydligen vara topp 3 på ön och vi tänkte ge den ett försök. Dock kom världens mörkaste moln närmre och närmre så vi valde att styra "hemåt" mot Sairee beach istället.

En göra-ingenting-idag-pizza.

Precis det här man vill läsa när man ska i vattnet.

Den här lilla krabaten kom och hälsade på när vi åt.

Mango Bay.

"Vägarna" är ju sådär.

Likes

Comments

Idag skulle 4 stycken som vi träffade på Koh Phangan kommit hit. Det blev inte riktigt så, istället har Gabbi (en av danskarna) fått matförgiftning och ligger på sjukhus. Vi håller tummar och tår för att hon ska bli bättre snart!

Vi hade planer att hänga med dom under dagen men hörde istället av oss till Ollie. Han som vi träffade med Kahri igår.

Vi hyrde en slö moppe och började styra mot Gong Sai Daeng, även kallad Shark bay. Vädret var väl sådär men det har ju inte stoppat oss förut. Det smådroppar från himlen när vi går ner i vattnet för att snorkla. Här behöver man inte bekymra sig för att inte se några koraller. Man behöver inte ens gå ut 1 meter i vattnet för att se dom, och finns det koraller så finns det fisk. Vi får se i stort sett samma fiskar som vi sett på 30 meters djup, de är bara inte i stimm på tusentals nu.

Bara några minuter efter att vi simmat ut en bit får vi se det vi kom hit för, en Blacktip reef shark. Den är inte mer än 1 meter men det räcker gott för att få upp pulsen. Tyvärr är sikten dålig och hajen väljer att simma iväg. Några minuter efter det vänder jag mig om och får se en till på nära håll, jag blir minst lika exalterad. Även denna haj väljer att simma iväg efter en kort stund.

Det har börjar blåsa och vi simmar in till grundare vatten. Ingen av oss har lust att krossas mot klipporna. Det skulle bli ett väldigt tråkigt avslut på detta äventyr.
Vi hittar en stor sten i vattnet och en av invånarna är en fisk som gärna vaktar sitt revir. Vi har hört om den här fisken tidigare. Den är svart men när den ska attackera bli huvudet rött/orange men den bits inte ofta. Istället bumpar den in med "pannan" i det som stör den. Vi var ju såklart tvungna att prova.

Ollie fick en fist bump medan Olle och jag fick nöja oss med ett varsitt bett, som inte alls gjorde ont.
Vi går upp ur vattnet väldigt nöjda, vi har ju fått se 2 hajar! Hur som helst så äter vi på strandbaren och sitter där i ett par timmar. Vi träffar en tysk och en amerikan som senare följer med till en bar med fantastisk utsikt. Där sitter vi tills det blir mörkt. Vägarna ner från berget där baren ligger är väl inte dom bästa men vi tar oss i alla fall hem. Vi duschar av oss allt fiskbajs och möter sen upp Ollie, Kahri och massa andra på ett tacoställe. Vi äter tacos och spelar kort och har det sådär oförskämt bra igen.
Vi kommer aldrig vilja åka hem.

Shark bay. Fint väder på ingång.

Lånad bild från Google. Såhär ser en Blacktip reef shark ut.

Kan ju säga som så att backen var ganska brant.

Likes

Comments