Japan

Dagen startade efter en rejäl sovmorgon som vi alla behövde. Sen for vi mot Mt Cook som många säger är en av de vackraste saker att se i detta land. När vi närmade oss så var det lite molnigt så vi kunde tyvärr inte se övre halvan av berget. Men vi stannade i området och tog det lugnt så började det tillslut att klarna upp och vi fick se det snötäckta stora berget i all dess prakt. Efter att tagit några bilder och njutit av utsikten så rörde vi oss mot "The Blue Lakes" som låg väldigt nära, vi gick även till en glaciär-utsiktsplats som låg brevid "Blue Lakes". Sjön var inte en sjö utan närmre en dam och vattnet var inte blått utan grön/brun så vi vart lite besviken över "Blue Lakes", men vi läste att vattnet ibland blir turkos då glaciär isarna smälter ner och fyller dammarna så dom blir stor nog att även då räknas som sjö. Sedan gick vi upp till utsiktsplatsen för att se en glaciär, men väll uppe så bemöttes vi av en liten sjö med två små isblock som flöt på sjön. Så även glaciären vart en liten besvikelse (ganska tragisk också då denna glaciär försvinner öppet med ca 500-800 meter per år). Sen åkte vi mot Tekapo som är känd för sin kristallklara sjö. Vid denna vackra sjö stannade vi ett tag både och strosade runt i solnedgången. Sen for vi mot Timaru och stannade på en liten campingplats på vägen. Nästa dag åkte vi klart den sist sträckan till Timaru där vi direkt åkte mot kustkanten då vi hört att man här kan se världens minsta pingviner som blir ca 40 cm stor. Tyvärr vart det ingen pingvinskådning för oss så vi åkte vidare mot Christchurch som då är vår slutstation. Strax innan Christchurch i staden Ashburton så tänkte vi att vi kunde ta ett snabbt stopp på McDonalds för att unna oss en glass och uppdatera oss på internet. När en dam snällt stannade och gav oss en lucka för att kunna svänga in till donken och vinkat åt oss att köra så körde vi mot infarten när BAM KRASH OCH PANG I BYGGET, då krockade vi in i en annan bil som körde bakom tanten och gjorde en omkörning som vi inte hade möjlighet att se. Men allt gick bra och bara lite glas på framlyktan som gick sönder för våran del och personen i andra bilen lär behöva lämna in sin till mekanikern. Som tur var hade vi full försäkring så företaget vi lånat denna lyxkärra av fixar allt som har med det att göra. Vi stannade sedan på en camping strax innan Christchurch så vi dagen därpå direkt åkte in till en betalcamping (efter vi åkt in till låneföretagen och reparerat bilen) där vi packade ur oss för sista dagarna i landet. Sen vart det shopping och stadsvandring som stod på schemat för resterande dagar.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Japan

Efter en skön natt i Queenstown så rörde vi oss ner mot Invercargill då planen var att även ta sig vidare mot Dunedin och sen köra tillbaka mot Queenstown. Vi hade lite otur med vädret då molnighet och regn vart standard för hela dagen. När vi hade tagit oss ner så åkte vi till staden Bluff som är Nya Zealands sydligaste stad. Så nu har vi lyckats tagit oss till både den nordligaste och sydligaste punkten i landet, yay oss. Därefter åkte vi efter kusten mot "the catalins" som är ett stort område efter kusten med vackra vyer och för oss kalla vindar. Då vi kände oss färdig med sikten så körde vi ut på vägen igen, efter ett tag så märkte kartläsarna att vi åkte åt fel håll och var nu påväg tillbaka mot Invercargill. Då klockan började bli lite mycket och tiden vi kört fel låg på någon timme så bestämde vi oss för att skippa Dunadin och åkte till stora korsningen nedanför Queenstown för att i morgon kunna med god tidsmarginal åka till Milford Sound. Näsa dag så vart det äntligen dags att åka till den omtalade Milford och den vackra fjorden som rankas som ett naturligt världsunder. Vart där en båttur som tog oss ut i fjorden och visade upp den vackra naturen. Kan inte säga annat en att vi förstår hur denna plats blev vald som ett naturunderverk. Otroligt fina vyer och vacker natur som även bjöd på några vilande sälar. Efter turen så rörde vi oss tillbaka till samma camping som dagen innan, då vi även kunde få tag på lite internet här. Nästa dag så rörde vi oss tillbaka till Queenstown där vi checkade in på samma camping som sist och rörde oss direkt ditt våra näsor och magar drog oss, Fergburger! Efter en paradislunch så valde vi att här ta en riktig softar dag för att ladda upp batterierna till stor hoppet vi ska göra nästa dag, bungy från 134 meter! Nästa dag så rörde sig en panikslagen Gabriel, smått nervös Angelica och en taggad Tobias mot mötesplatsen där en off-road buss tog oss till platsen där vår levnadslust skulle ställas på prov. Med utrustning på plats så transporterades man med en liten linbana till en station som hänger i några vajrar. Där gick dom igenom lite instruktioner innan man blev uppropad en och en för att sätta sig på en gynekologliknande stol där dom drog på linan som skulle hålla dig från att träffa klippkanten. Gabriel vart den första i gruppen som blev uppropad och vi andra fick se hur en människa rör sig då nervositet ligger på max. Med babysteg så tog han sig ut på platån och tappert så lyckades han hoppa ner med ett skrik som representerade den panik han kände. Allt gick bra och näst på tur var Angelica som efter lite självpeppning tog sig fram till platån och där lyckades hon få killen som assisterar med hoppet att ta ett steg bak då han råkade lägga lite tryck mot Angelicas rygg som led till ett rytande "Dont you dare push me!" från Angelica. Men även hon lyckades hoppa (utan någon hjälp från killen), och överlevde hon med. Efter några andra hade hoppat så vart det tillslut dags för Tobias att hoppa upp i stolen och få all utröstning på plats. Efter att tagit sig ut på platån så hoppade han med ett glädjetjut ut, han lyckades dock inte få loss säkringen som gör att man hamnar i sittande position efter hoppet så han virades upp som en fångad haj på en fiskebåt. Därefter så rörde vi oss tillbaka till Queenstown där vi tog en "vi överlevde" lunch på..... Fergburger! Efter det så hoppade vi in i bilen och började köra mot Mt Cook, vi valde att ta en liten avstickar väg som gick via Skippers road som är känd för sina trånga vägar som går brevid skarpa klippkanter. Vägen gick sedan genom Arrowtown som är en mysig och vacker liten stad innan vi åter var ute på storvägen igen. Vi stannade på en liten campingplats nära Mt Cook så vi i morgon kan ta en trevlig titt på berget innan vi drar ner mot kustvägarna igen.

Likes

Comments

Japan

Campingplatsernas placering och faciliteter är något som varierar från natt till natt. Ibland hamnar vi vid en fin sjö med fräscha toaletter och ibland händer det som igår inatt att vi hamnar på en vattenöversvämmad grusparkering vid ett vattenkraftverk utan toa eller liknande. Det gjorde inget då vi ändå bara skulle sova. På morgonen däremot när det äntligen slutat regna och vi tänkte njuta av att äta frukost ute var det mindre trevligt att bli attackerade av superaggresiva bitande sandloppor i storleken som en bananfluga. Vi kastade i oss frukosten och hoppade illakvickt i bilen för att fortsätta vår bilfärd söderut. Vårt första stopp blev vid Lake Mahinapua som ligger fint belägen med bergen i bakgrunden. Vi vandrade en av alla stigar till stranden och försökte skymta bergen vilket var svårt pga all dimma. Påväg tillbaka lyckas såklart jag (Angelica) att ramla i en lerböl och skita ner de få kläder man har. Vi stannade för lunch stax innan Franz Josef och tro det eller ej så måste antingen sandlopporna förföljt oss eller bestod även denna rasplatsen av loppor. Tobias tog snabbt och självmant på sig kampen att försöka bli av med lopporna men efter en tid av sprattlande och viftande erkänner han sig besegrad. Så det blev återigen att slänga i sig maten och åka vidare mot glaciären. Vi stannade och vandrade i ca 45 minuter fram till glaciären. Tyvärr var det väldigt molnigt vilket påverkade sikten men det var fint ändå. Därefter åkte vi till Wanaka där tanken var att checkat in på en campingplats och njuta av en rejäl och välbehövlig dusch. Tyvärr hade vi oflyt och campingen var full så vi fortsatte färden mot Queenstown och stannade längst vägen på en gratis camping/parkeringsplats. Vi vaknade till en åter regnig morgon men med humöret på topp. Vi åkte ifrån campingen och stannade längst vägen och åt en frukost utan att bli attackerad av elaka monster (man lär sig uppskatta det lilla). Vi tog vägen igenom Arrow Town påväg till Queenstown. Där kom hösten till mötes och träden och dess blad hade börjat skifta till gula och röda nyanser. Då en dusch fortfarande behövdes för alla i sällskapet så valde vi att checka in på en betalcamping mitt i Queenstown. Efter en rejäl skrubning så vandrade vi in i den lilla staden för att kolla runt på de få butikerna i området. När vi kom in till "huvudgatan" så såg vi en stor folkmassa som alla stod utan för ett hamburgerhak som kallades Fergsburger, vi kom då på att flera personer i Australien hade, då dom hörde att vi skulle till Queenstown, sagt att vi måste testa att äta där. Så vi ställde oss i kön och efter ca 30 minuter sålyckades vi få våra burgare, och My God va god dom va! Höjdpunkten på dan. Efter det så gick vi och kollade på lite klädaffärer (där man fick testa i en storlek större än vanligt efter det vi åt) och valde därefter att åka till mataffären. På väg mot affären så stannade vi på en utsiktsplats där vi tog några påskbilder och njöt av den otroliga utsikten. Efter inhandling så åkte vi tillbaka till campingen och tog en myskväll.

Likes

Comments

Japan

Nu var det dags att röra sig mot Wellington, huvudstaden i landet. På vägen hade vi sett ut ett par köpcenter som vi passade på att stanna vid. Som ni kan gissa så gjorde det att vi inte kom fram till Wellington förrän på eftermiddagen. Vi parkerade då vid stadens Nationalmuseum där man även kunde betala för en 24 timmars parkering och campa på. Vi tog då en runda runt stadens huvudgata (singular då denna stad inte var mycket större än Uppsala), kändes inte så mycket som en huvudstad och det hjälpte inte så mycket att staden var fylld av backpackers och hippies. Vi letade upp en foodcourt i hjärtat av stan där Angelica åt vietnamiskt medans Gabbe och Tobias tog sig en efterlängtad indisk middag, hippies kan vara jobbiga men god mat vet dom hur man gör! Efter middagen tog vi och kollade lite mer i affärer tills kvällen närmade sig och vi rörde oss tillbaka till bilen för att bädda ner oss. Nästa dag så gick vi och kollade igenom stadens Nationalmuseum som heter Te Papa där vi fick lära oss lite mer om landets historia och natur. Efter det så fortsatt dagen likt den förra med mer handlande och ätande för att sedan försöka fixa biljett till färjan som åker från norra ön till den södra. Det visade sig då att alla biljetter redan var slutsålda och vi var tvungen att ta den tidiga turen nästa dag istället. Så vi vaknade nästa dag och åkte direkt mot färjan som tog ca 3,5 timmar att komma fram till Picton på södra ön. Detta blev en relativt seg resa då det fanns internet på färjan men som var så segt att man inte kunde öppna en hemsida. Väl framme så åkte vi mot västkusten till staden Nelson där vi åt lunch och kollade upp lite fakta kring de olika destinationer vi tänkt besöka. Därefter åkte vi mot Abel Tasman som är en nationalpark med flera vandringsstigar som varierade i längd från ca 30 minuters vandring till 3-5 dagar. Vi tog en mindre vandring och kollade på solnedgången innan vi rörde oss vidare. Vi stannade på en campingplats längst vägen där vi alla somnade när huvudet träffade kudden. Dagen därpå så började vi åka mot Westport som är en hamnstad känt för sina surfstränder. Vi stannade inte i Westport så länge utan tog en snabb koll innan vi åkte vidare längst västkusten. Nästa stopp blev Punakaiki som är känd för sina pannkaksstenar, vi gick runt på en välskött stig runt området och fick se hur vattnet lyckats format stenarna runt kusten. Vi åkte sedan vidare mot Greymouth där vi åt middag och handlade lite innan vi stannade på en camping alldeles utanför staden.

Likes

Comments

Japan

Vi vaknade på morgonen med ösregn, kändes ganska tungt då denna dag skulle spenderas utomhus i Hobbiton. En plats där succé filmerna "Sagan om ringen" samt "The Hobbit" har spelats in. Men vi ruskade upp oss och höll ett positivt humör igång, ingen har dött av lite regn! Parken visade sig vara större än vi trodde och det krävdes buss för att ta sig till området. Det visade sig även vara en guidad tur som vägledde oss runt i området och förklarade lite om historien kring bygget och hur mycket arbete och tid som de lagt ner. Ibland lite väl mycket såsom den artificiella dammen med flera hobbit hus runt omkring som fick vara med i ca 4 sekunder i en av filmerna. Men ingen kan ta ifrån dem att detaljer var på plats, ett mycket välarbetat projekt. Vi gick runt hela detta otroligt vackra områden och vi alla fick lust att köpa/bygga något liknande och ha som sin egna lilla stuga. Efter turen så slutade vandringen på "Green Dragon" som är en bar från "Sagan om ringen" filmerna där det bjöds på öl/cider och alkoholfri ginger beer. Efter denna tur var vi inte allt för blöta så vi rörde oss med hjälp av         vår gettobil vidare mot Waitomo där de kända grottorna fyllda med lysmaskar finns. När vi väl kom fram så fick vi veta att det är osäkert ifall turerna i grottorna kommer gå då det regnat så kraftigt men vi kunde komma förbi på morgonen och höra oss för. Så vi åkte iväg på innervägarna och hittade tillslut en liten lokalresturang där man även fick campa över natten. Vi fick här även tag på bra internet (händer inte ofta i dessa länder) och eluttag så vi kunde uppdatera oss och även snabbt ringa hem och kolla hur läget var. Nästa dag bjöd även den på regn men vi åkte ändå ner till grottorna och hörde oss för hur det såg ut, det visade sig att bara ett företag körde då den grottingången de företaget gick igenom ligger högre upp än de andra. Så Tobias och Angelica bokade in sig hos dom och tog en vandring genom dessa magiska grottor. Man fick verkligen en förståelse för att urbefolkningen trodde att dessa grottor var en portal till andevärlden. Magiskt och overkligt vackert! I själva verket är det maskar som lyser genom kemiska reaktioner i deras kroppar. De spinner likt en spindel ett nät där insekter dras till ljuset och fastnar och blir paralyserade. Härftigt! Efter vandringen genom grottorna så åkte vi upp mot Hamilton för att leta oss något köpcenter och försöka hitta några varma kläder då temperaturen börjar gå ner i landet. Inga varma kläder kunde köpas då köpcentret stängde kl 17:00, så vi åkte vidare mot Taupo och stannade på en camping halvvägs framme. Nästa dag var vädret fortfarande dåligt och då Skydive i staden Taupo stod på dagens planering så ringde vi och hörde om det verkligen skulle bli av. Vi fick då veta att vi inte skulle hoppa från morgonen men eventuellt senare under dagen. Vi skulle ringa en gång i timmen och stämma av ifall det gick (tur att de hade ett grattis nummer). Vi körde därför sista biten in till staden Taupo och kollade oss runt medans vi väntade och ringde, väntade och ringde osv. Stax efter 1-tiden så frågade vi ifall det var möjligt att skjuta upp det till nästa dag då vi läst att det skulle bli soligt då. Lyckligtvis gick det bra så vi tog en dag i Taupo istället och körde bland annat iväg och kikade på Huka Falls, ett kristalklart och väldigt fint vattenfall. På eftermiddagen checkade vi in på vår första betalcamping där vi alla tog ett par timmar i den otroligt sköna, välbehövliga och speciellt varma duschen! Eftermiddagen spenderades med en liten timmes promemad in till stan där vi hann gå in i en butik innan allt stängde vid 17.00 IGEN. Kvällen avslutades i campingen med film i bilen (tack vare Angelicas padda). Nästa dag så var det äntligen sol på himmelen (tack o lov) och vi fick höra att skydiven blir av kl 12:00. Vi alla hade olika och blandade känslor medan vi packade oss iordning och körde iväg mot flygbasen där Skydiven skulle äga rum. Väl där så fyller vi i papper och får en snabb genomgång innan vi får höra att hoppet kommer ske från 15 000 feet (ca 5600 meter)! Gruppen blir indelad i olika tider och Tobias blir ivägskickad på första planet. Vi blir påklädda likt några nya deltagare i säsongen av pistvakt (vacker som få). När man väl kommit upp med planet till ca 12 000 ft så hoppar första gruppen människor och man börjar först då förstå att detta är verklighet och att vi dessutom ska högre upp än detta. Denna känsla kickar speciellt in då man får en syrgasmask för att undvika syrebrist för vidare färd upp. Väl uppe vid 15 000 ft så sätter man sig vid kanten med fötterna utanför planet och "ramlar" ut. Det är svårt att förklara känslan att falla ner i ca 200 km/h från ca 5600 meter men det var helt klart en upplevelse och ett galet adrenalinpåslag. Väl tillbaka på trygga marken så möter Tobias upp en energifylld Angelica och skräckslagen Gabriel som är mer än redo att åka upp (i alla fall en av dom). Även dom lyckades överleva hoppet, även fast Gabriel fick styra sin egen fallskärm. Adrenalin kicken av att faktiskt ha överlevt detta höll igång oss resten av denna dag. Efter lite sen lunch vid en fin utkiksplats så åkte vi till "Hotsprings". En plats där kallt vatten möter varmt. Vi alla tre njöt av att tinas upp i den varma delen och hade ingen lust att simma något i den kalla ån strax intill. Det var väldigt häftigt att känna den stora temperatur skillnaden på ett och samma ställe. Därefter satt vi oss i favoritbilen igen och körde mot Wellington med en campingnatt påvägen.

Likes

Comments

Japan

Vi vaknade på morgonen till en otroligt välkomnande sol och avsaknad av orkanregn. Angelica och Gabbe tog sig iväg mot Mcdonalds för att fixa internet så dom kunde beställa transport till flyget, medans Tobias stannade kvar för att checka ut då receptionen öppnade ganska sent. Men våran tur fortsatte denna dag och vi tog oss i god tid till flygplatsen där vi med "endast" handbagage (där det ingick både ryggväska, påsar och tält) ändå lyckades ta oss igenom bagagekollen. Sen började turen avsina då planet blev försenat, men då det fanns internet på flygplatsen så vi brydde oss inte så mycket om det. Flyget gick bra och vi landade i vårt sista land Nya Zeeland vid 19:30, här visade det sig att landet har ganska strikta deklarations lagar och Tobias vart tvungen att lämna in sitt tält på inspektion. Detta tog ca 20 minuter och efteråt så hämtade han tältet i en lucka där han fick igen den helt uppackad.... Lata jäklar. Vi promenerade till vårt boende som låg ca 10-15 minuter från flygplatsen för en natt innan vi fick hämta våran campervan. Här tog vi en myskväll där vi alla handlade något gott att äta. Dagen därpå så vaknade vi ungefär 5 minuter innan utcheckningstiden så blev att raskt ta sig ner och lämna in nycklarna, Tobias satt då kvar med all packning medans Angelica och Gabbe hämtade ut bilen ca 1h promenad bort. Efter vi handlat lite nödproviant prylar från affären så drog vi ut på de Nya Zeeliska vägarna påväg mot vår första destination som var Cape Reinga (tar ca 6 timmar att köra dit så målet var att bara ta sig en bit av sträckan idag). Vi stannade på ett köpcenter på vägen för att låta Tobias och Angelica att fortsätta sitt letande efter varmare kläder, vart endast Tobias som plockade upp något denna gång. Vi åkte sedan vidare norrut i landet i vår campervan som vi alla gissade byggdes runt 60-talet då det inte fanns något i bilen som kändes som det var byggt efter 2000-talet.  Vår bilfärd gick bra och bilen fick visa vad den gick för när den toppade på hastighetsmätaren runt 50km/h i uppförsbackar (i de brantare backarna så låg vi på ca 20-30km/h och orsakade en "liten" bilkö), vi kom fram till en liten by, ungefär som Ede i storlek, där vi parkerade bilen på en liten parkeringsplats strax bredvid vägen som var till för övernattning. Dagen därpå så åkte vi den sista sträckan till Cape Reinga och kom fram runt 12 tiden. Tyvärr så var det ganska dimmigt ute och vi kunde inte njuta av den otroligt vakta utsikten som vi sätt att det ska vara här, men det sprack upp lite så vi såg lite av det i alla fall. Sen satt vi oss i bilen igen för den "korta" resan tillbaka till Auckland och för att hitta någonstans att campa på vägen. Dagen efter så fortsatte roadtrippen mot den kända Hot Water Beach där underjordiska vulkaner värmer vattnet på ytan så man kan gräva sina egna pooler med varmvatten och njuta vid stranden. Detta var såklart något vi testade göra, men då sanden inte ville arbeta med oss så vart våran pool av en mindre modell. Vi tog även en skön strand promenad och njöt av solen, känns lite udda att både ha barrträd och palmer i samma skog. Efter vi kände oss nöjda så rörde vi oss vidare men såg till att stanna vid en väldigt vacker utsiktsplats och åt middag (självklart fick man ca 5-10 camperbilar som stannar upp och kollar vad vi gör där och ser om det är något intressant att kolla på). Vägarna fortsatt mot Inspelningsplatsen för Hobbiton där vi nästkommande dag ska få gå på en tour, vi stannade vi en trevlig liten sjö där vi valde att spendera natten.

Likes

Comments

Japan

Efter en välförtjänt sovmorgon så rörde vi oss ut på vägarna igen, denna gång mot sista destinationen Gold Coast. Vi stannade på vägen för att äta frukost och packa om väskorna. Väll i Gold Coast så letade vi först upp vårt boende så Tobias kunde hoppa av med all packning så vi slapp släpa med det från bilinlämningsplatsen. När Gabriel och Angelica hade lämnat av bilen så tog dom tappert och utmanade landets buss system, detta slutade lyckligtvis bra och de anlände till boendet i god tid till en gemensam lunch. Sedan gick vi runt stan i vårt område som kallas Surfers Paradise, lite ironiskt då vi alla börjar bli less på alla surfermänniskor i detta land. Vi bestämde oss även för att köpa biljetter till ett nöjesfält till nästa dag. Denna park heter Dreamworld och är Dreamworks version av Disney land, visade sig då att man bara kunde köpa kombobiljetter till både nöjesfältet Dreamworld och en vattenpark. Efter biljetterna var införskaffade så gick vi runt i lite affärer men var nog bara Angelica som hittade någon grej som såg intressant ut men som hon ville tänka på och kanska plockar upp sista dagarna. Angelica och Tobias bestämde sig på kvällen att vandra bort till ett av de större köpcentren som låg ca 55 minuters promenad från vårt boende, där såg de filmen "skönheten och odjuret" som både Tobias och Angelica tyckte handlade mer om stockholmssyndrom än om kärlek. Dagen därpå såg vi till att komma iväg i god tid till att parken öppnade. Då det var risk för regn denna dag så var vi nästan helt själv på parken och längsta kön var ca 5 minuter och det var för att invänta fler människor då vissa åkturer kräver ett minimum mängd människor för att åka. Självklart så började vi med att gå igenom de större åken först så inte man behöver stå i kö när människorna börjar droppa in mitt på dagen(inget som hände då parken var nästan tom hela dagen men det var inget man kunde lista ut i början av dagen). Vi såg även en tigershow som var roligt och intressant att se att dessa stora rovdjur fortfarande är kattdjur och tycker om att dricka mjölk och jaga laserpekare. Efter vi betat av nöjesfältets alla intressanta åk (ett par gånger) så byte vi om och drog in till badparken, de var även vid denna tid regnet började vilket passade oss väldigt bra. Här blev det massa åk och spring i trappor för att sedan avsluta i vågpoolen där vi började känns oss klar för dagen. Efter en snabb bussresa så var vi åter hemma där vi vilade upp oss lite, senare så bestämde sig Tobias för att dra till en gaming center där både brädspel och datorspel stod på schemat, Gabriel drog ut för att ha en rolig kväll ute och Angelica var hemma och såg en film. Denna kväll så började regnvädret att trappa upp och hela sällskapet tog sig hem dyngsura. Nästa dag välkomnade oss med kaos! Det spöregnade något fruktansvärt och det blåste kraftigt. Affärerna runt hela området hade stängt och folk hade lagt sandsäckar för att undvika att vattnet tog sig in i byggnaden. Vi tittade då på nyheterna och får höra att cyklonen som dom hade förespått skulle stanna i norr och vara utblåst till onsdag nu tagit sig ner till Gold Coast och det hade regnat ca 500mm regn och det räknas vara det värsta vädret i Australien på 4 år. Så det vart en inne dag idag för oss, dock så hade vi inte mat nog för middag. Så vid middagstid så bestämde vi oss för att ta en snabb veva runt området och se om något var öppet. Men nästan allt var stängt pga stormen. Som tur var så fanns det en kebabställe som inte hunnit stängt än så vi snabbade oss att köpa en varsin rulle och tog oss snabbt hem för att undvika stormen. Efter maten så kan vi rapportera att stormen utanför huset vart jämställd med stormen i våra magar och då vi var 3 personer med 1 toa så kändes det farligare inne i boendet än utanför. Vi lyckades ta oss igenom den inre stormen men då cyklonen över Gold Coast fortfarande höll på så vart vi lite oroliga över ifall vi kommer kunna flyga till Nya Zeeland i morgon. Nyheterna sa att stormen ska ha passerat till imorgon men man vet aldrig vad sånna kopiösa mängder vatten kan ha gjort med vägarna, då internet suget i landet så kunde man inte kolla upp något häller. Som tur var så vaknar vi nästa dag med en Australiensk sol vilket betyder att vattnet har avdunstas då solen är så intensiv i detta land. Så efter utcheckning från boendet så tog vi en Übertaxi till flygplatsen och flyger nu mot nästa (och sista) land Nya Zeeland.

Likes

Comments

Sista dagen i Brisbane började med att fråga det trevliga paret i receptionen ifall det var möjligt att lämna våran bil på deras parkering då kostnaden för P-plats i Brisbane skulle få en stockholmare att börja gråta. Som tur var så fick vi det, så då vart det dags för shopping! Då vägarna nu börjar dra sig både mot kallare klimat men även närmre hem resan så började både Tobias och Angelica bli orolig då de endast har tropiska kläder med sig. Så de gick runt på klädaffärerna i området och började handla på sig, dock så insåg dom båda att inköpet av tröjor/jackor innan man kommer till Sverige kan köpas sista dagarna innan flyget går så man slipper släpa med det runt Nya Zeeland. Efter klädeshandlingen (tog ca 5 timmar😅) så hämtade vi bilen och såg då även till att boka nästa boende i Byron Bay. Tobias hittade en lägenhet mitt i stan som han tyckte vi kunde bo i, men Gabbe kände sig social sugen och Angelica ville testa surfa så det blev att boka in sig på ett hostel där de hyrde ut surfingbrädor gratis. Bilresan ner gick fort och vi passerade även ett nöjesfält som vi nu har planerat in att gå på de sista dagarna i Australien. Väll på boendet så checkar vi in och går till vårt rum där vi möts av Lockly (en intensiv Australienare som vi har möt både i Arlain beach och vid Frasier island) och ett gäng typiska surfarhippies. Vi tog nog alla en rejäl sovmorgon och vaknade nästa dag med en sen frukost. Angelica tog en morgon promenad ner till stranden och tog även span på vad staden har att erbjuda, Tobias och Gabriel bestämde sig av att vila vidare och njuta av lite stabilt internet. Sen visade det sig att både Angelica och Gabbe inte var så sugen att surfa något mer och att Gabbe redan var less på dessa människor (surfhippies är väldigt speciella och kräver mycket tålamod för att umgås med), så vi bestämde oss för att ta en riktig slappar dag där vi njöt av internet, poolen och det vackra vädret.

Likes

Comments

Japan

Dagen därpå så drog vi till Steve Irwing's Australien Zoo där vi alla hade något favorit djur vi var intresserad att se, Angelica hade sina koalor som vi fick stoppa henne från att kidnappa. Tobias hade sina röda pandor och Wombats där han tog lärdom hur man kan lata sig på nya nivåer. Gabriel hittade sitt andedjur bland kängururna där han funderade på att lägga sig bland dom och bli en i flocken. Då det är "the crocodile hunters zoo" så var parken fylld av olika söt och salt vatten krokodiler, fanns även några alligatorer. Häftigt att se dessa stora djur, speciellt vid parkens stora "arena" som dom kallar crocaseum där de visar upp olika häftiga djur och avslutar med att öppna portarna så en av parkens största krokodiler kunde ta sig in och visa att dessa djur är en av världens effektivaste jägare i vatten. Efter showen så drog vi vidare uppåt i parken, mycket kvar att se då parken var ca 400 000 kvadrat meter stort. Många andra häftiga djur så som tigrarna, den gulliga myrsnoken och den stora avdelningen med ormar som härstammar från både Australien och Amerika (många av de giftigaste ormarna i världen visade sig leva efter östkusten där vi reser runt). Efter att ha strosat igenom parken och med Angelicas avpriknings lista så såg vi till att vi hade sett alla djuren i parken. Efter en heldag av djurbeskådning så drog vi vidare mot Brisbane och stannade på vägen för att få internet (vilket är svårt i detta land, skulle nog säga att det var svårare här än i Filippinerna) för att söka campingplats i Brisbane. Här fick vi lära oss igen hur löjligt dyrt det är att campa i detta land, för att slå upp ett tält på en liten ruta så kostar det ca 36$ (252kr) och för en parkeringsplats där vi kan campa med campervanen så kostar det ca 46$ (322kr). Så vi gick in och kollade vilka hotell och hostel erbjudanden som fanns i staden, det visade sig då att ett 4 stjärnigt hotell hade ett erbjudande så det vart billigare än att få en betongruta för att slå upp tältet på. Så planen ändrades från camping till finhotell för denna natt. Strax innan vi kom in till staden så svängde vi av med en rastplats för att laga ihop en trevlig middag. När vi kom till staden så letade vi upp vårat hotell och checkade in för njuta av sköna sängar och kontrollerbar rumstemperatur. Utcheckningen dagen därpå togs på slutminuten då vi ville hinna fixa det sista och hitta boende för en natt till i staden. Väll på boende nummer två i Brisbane så möts vi av ett otroligt trevligt äldre par som fick en att känna sig väldigt välkommen. Så vi fick direkt en riktig skön känsla för detta boende, hjälpte även att det ingick frukost och internet. På kvällen så tog Tobias och Angelica en stadspromenad och tänkte att de kunde gå in på något köpcenter för att handla på sig lite varmare kläder som de nog kommer behöva till Nya Zeeland och för hemfärden. Tyvärr så glömde dom bort att även fast köpcentret är öppet till 22:00 så betyder inte det att affärerna inne i köpcentret har öppet så länge, så vi bemöttes av stängda affärer och bestämde oss då helt enkelt att traska tillbaka till boende och försöka igen någon annan dag på en bättre tid.

  • Australien

Likes

Comments