View tracker

Hellow!
Det var ett tag sedan. Allt bra med er?
Med oss är det i alla fall wonderbaar, så bra att vi inte orkat slita oss från verkligheten för att uppdatera här.

Vi har kommit till en helt fantastisk strand, strax utanför Tangalle, helt klart den mest utopiska vi har hittat här på Sri Lanka. En relativt liten strand isolerad på båda sidor av klippor som avgränsar till närliggande stränder, namnet på stranden stämmer verkligen. Silent Beach. Vågorna är fortfarande lite kaotiska som i Tangalle men det är grymt kul. Clara brukar bli omkullvält av dem när vi gå på stranden ibland och dras fram och tillbaka av vågornas kraft för att i skrattande panik försöka ställa sig upp på fötter och återta kontrollen av sin lemmar. (Noah också)

Även fast vi inte hade råd med de fina hotellet precis vid stranden för 1200$ har vi kunnat njuta av stranden med bara 10 minuter gångväg ifrån den. En av dagarna blev vi som besatta av alla fina snäckskal på stranden och sprang runt och samlade fickorna fulla med dem.

Nu ska vi återbesöka Galle! Och kanske lära oss laga lite mat. Vem vet?

Puss och kram
Ciao

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 347 readers

Likes

Comments

View tracker

Nu har Noah fått sitt leende tillbaka. Det har varit en udda tid med mycket stränga miner. Varje gång vi säger något roligt skriker Noah SLUTA SKRATTA CLARA. Men nu kan vi skoja obehindrat tillsammans. Vi är i Tangalle och ska på safari. Glad alla hjärtans dag!

  • 400 readers

Likes

Comments

View tracker

We likee: Hangten Rooftop.
Här hänger bara coola surfdudes i snapbacks. Inredningen känns autentisk med sina turkosa detaljer och vitmålad drivved. Ledstänger i bambu, en dubbelgunga i baren och oljemålningar i trappuppgången med Sri Lanka som motiv. Yogamorgon på taket och sushi på kvällen. Sängar formade som båtar och terasser med hammockar att chilla i. Ett jäkla ballt ställe helt enkelt. Tumme upp till Australierna.

  • 414 readers

Likes

Comments

Det finns få saker som gör mig så glad som att praktisera yoga. Att få öva sina bryggor på stranden i solnedgången toppar allt, det är liksom smöret på grädden på moset. Med hjälp av strandens lätta lutning klarade jag av både att ta mig ner i och upp ur bryggan. Yaay!

  • 434 readers

Likes

Comments

Tidigt på morgonen var jag uppe, jag hade hoppat ur sängen strax efter klockan 7, som ett otåligt barn på julaftonsmorgon. Jag tog min GoPro och sprang bort till Luukas (uttalas med någon lustig engelsk slang, "My namne is Lukas ye"), vår Sri Lankiske surfvän. Vi hade bestämt att vi skulle sätta fast min gopro på en av hans brädor, och låta limmet torka under förmiddagen.
På eftermiddagen var jag redo, taggad till tänderna.

Jag simmade långt ut, för att kunna ta de största vågorna. Jag tog några vågor och fipplade med GoPro:n i vartannat. Sedan kom en perfekt våg, jag han till och med säga i kameran "Den här är för dig Alex", eftersom jag lovat min vän, att jag ska skicka en video på när jag surfar. Jag tog vågen relativt bra, och gjorde en snabb sväng i vågens riktning. Bara några sekunder efter så flög jag av brädan baklänges och måste fått den i ansiktet. För det svartnade till för någon sekund, och det var som som att jag vaknade till från ett mindre vaket tillstånd av smällen. Jag tog mig till ytan och kände att det var ganska illa. Och så fort jag kom upp till brädan märkte jag att det läckte ordentligt med blod från min mun. Det kom en mindre våg som jag liggandes på brädan kunde surfa in på ända in till strandkanten. Någon timme senare och några sjukhus senare kom jag till Mataras General Hospital, där jag fick sy ihop min läpp. Under tiden var Clara hemma och åt snickers och tog selfies "med sin coola toffs". Och för henne var det inte i närheten en lika dramatisk dag som för mig. Tyvärr blir det nog ingen mer surfing på ett tag...
Idag har vi därför tagit det väldigt lugnt och Clara har tagit hand om mig och skämt bort mig med massa godsaker och italiensk pizza till kvällsmat. Mys i omyset.

Vet inte om man vill se filmen på när det händer, och jag har inte sett den själv. Like:a om du vill se den! Ciaaaoo

  • 442 readers

Likes

Comments

Inte kunde vi ana att den här dagen som började så oskuldsfullt skulle sluta som den gjorde. ​

  • 461 readers

Likes

Comments

Weligama är som en right hand open face-våg. SÅ SATANS SKÖN. En lång strand dit alla som vill fånga vågor letar sig den här tiden på året. När några andra random surfare säger till en på pizzerian att "vi ses på LineUp:en" så vet man att man börjar bli ruttad. Även om vi kör mest på våra longboards och mer sällan på shortboards, som den på bilden, så känner vi oss som riktiga surfare. Haha, om man jämför med vad vi kände oss i Portugal i alla fall. Det är så jäkla härligt när man får en bra våg och glider in mot stranden. Vi har bytt ut strandhotellet mot en grymt classy och stilsäkert hostel. Så nu blir vi med säkerhet kvar i Weligama ett tag till och vi hinner förhoppningsvis göra en surfvideo med vår gopro! So... Stay tuned. Nu väntar de bästa vågorna på dagen, i solnedgången och sen ska det bli beer-pong på hostelets rooftop bar.

  • 468 readers

Likes

Comments

Tidigt på morgonen, närmare bestämt klockan sex, tog vi oss upp och åkte ut på havet i en dubbeldäckare. Vi blev serverade frukost i soluppgången samtidigt som de informerade oss om att blåvalar, världens största djur, är sju meter långa redan vid födseln. Det dröjde inte länge innan en kille ropade att han fått något i sikte. Båten vände snabbt om och tog upp jakten.

Det var en mäktig känsla att vara ensamma ute på djupet tillsammans med ett så stort djur, där vi var på bortaplan och blåvalen på hemmaplan. Vi fick njuta av den känslan i cirka 30 minuter innan ett tjugotal andra turistbåtar dök upp på horisonten. De droppade av en efter en under förmiddagen och till sist var vi ensamma igen med vågorna. Jag fick en bild på slutet av valen när den var på väg bort men bilderna levererar inte direkt samma feeling som vekligheten.

Nu har vi i alla fall sett världens största djur med egna ögon, hört ljudet av när den sprutar vatten flera meter upp i luften och njutit lite av den svalkande havsbrisen.

Likes

Comments

När gick det från skämt till verklighet?
Eftersom mitt hår under största delen av resan liknat mest en mopp har det varit mycket klagomål vid fotograferingarna. Vi har skämtat om att jag ska raka av mig allt ända fram tills imorse då vi skrattandes gick in hos en barberare.

Det är första gången som jag går nöjd ifrån frisören. Men det kan bero på att det också är första gången som jag inte sätter något större värde på min kalufs.

"It is not mine, it is simply hair."

Likes

Comments

Nu har vi bott två nätter på ett hotell som får högsta pott. Stället heter Sound of Nature och drivs av ett par från Ukraina. Det ligger visserligen en bit bort från Mirissa Beach men det går lätt att hoppa på en buss eller ta en tuktuk. Vi bor för 3000 Rs natten, cirka 200 kr, och då ingår en underbar frukost. En tekanna, omelett, frukt, yoghurt, smoothie och toast med sylt. På tidigare hotell ha de inte haft grönt te men nu kan vi välja till och med mellan olika sorter, med andra ord är Clara i himmelriket. Byggnadens takterrass med havsutsikt är perfekt för vår efterlängtade morgonrutin: yoga och armhävningar, frukost och sen gassa i solen. Vi hade tänkt att få rutin även på meditationen men det är så mycket nytt som händer varje dag, idag till exempel gjorde Noah något galet... Blir ingen bild på det idag så ni får kolla efter ledtrådar i nästa inlägg. Men nu när det är gjort kan vi lägga till meditation i rutinen, det är vi skyldiga Nilambe.
Pussar och kramar

Likes

Comments