View tracker

Jag är förkyld. Inte lite heller utan ganska rejält men inte så farligt. Jag kunde trots allt gå ner till scouterna och agera ledare. Gårdagens scoutgång handlade om vad man ska göra om det brinner och hur brandsäkerheten ser ut i kyrkan. Men innan allt ståhej började hade vi ett litet välkomnande och dagens fråga, som jag själv så fiffigt kommit på. Frågan löd; vad gör er glada? Glädje skapar värme inombords, eld är varmt. Klyftigt, eller hur?

Men glädje, vad är det för mig? På frågan som ställdes svarade jag att jag blev glad när jag fick komma ner till stallet och hänga med hästarna. Men det finns så mycket mer som gör mig glad. Musik gör mig glad, om inte det så är nya album från favoritbandet en riktig hit (get it). Men glädje är mer än det. Jag blir glad av att vara rädd. Rädd på bra sätt, typ när-man-ska-åka-den-nya-åkattraktionen-på-Liseberg-rädd. När man kommer ut efter att ha åkt den och hjärtat bultar i över hundra och man bara står där och skrattar. Glad över att man fortfarande lever, eller glad för att man faktiskt valde att åka. Min glädje blir nog över att jag faktiskt åkte, och hur mycket jag ångrat mig om jag inte åkt. Sådana saker kan vara svåra. Veta att man kommer ångra att inte göra något om man inte gör det.

Ibland stöter man på val där man måste välja på två saker man vill göra. Två saker man kommer ångra om man inte gör. Inte finns det några tips och råd på hur man ska göra då även om jag så skulle önska det. Skulle inte det göra valet mycket enklare? För skulle det bli lättare.

​Den här låten gör mina val en aning lättare.

​Kram från en Maja med beslutsångest

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ibland tänker jag att det är mer till ett liv än ett öga kan se. Jag är förmodligen inte ensam om det. Men oftast gäller det mig själv. Ibland undrar jag om det finns mer om mig än vad jag vet sedan innan. Finns det något mer? Är jag ämnad för något större? Jag vill tro det iallafall, men det är svårt. Svårt att vänta på det där större om det nu finns något större. Ofta mår jag dåligt av det och känner mig värdelös och det vet jag att jag inte är ensam om. Då försöker jag intala mig själv om att det finns planer för mig. Att det finns en stig framför mina fötter. Även om dimman ligger tjock och tät så finns det än väg ut. I den grymma labyrinten av "jobbigt" finns det ett ljus. Eller något att leta sig mot. Det finns en utväg.

När allting känns som tuffast, vet då att dina svårigheter kanske löser sig från insidan. Du börjar i mitten av labyrinten för att sedan jobba dig utåt. Inte finns det något omöjligt att göra, vissa saker är bara svårare. Och glöm aldrig av att du sätter reglerna för ditt eget liv, det finns något stort i din framtid.

​Du är helt fantastiskt grym, glöm aldrig det.

​Kram Maja som hoppas att du hittar ut ur din labyrint

Likes

Comments

View tracker

Jag ligger i samma stund som jag skriver detta med min fyra månder gamla hund på soffan. Hon har däckat efter alla dagens händelser men jag kan inte slappna av. Det är höstlov och på onsdag åker jag iväg på den andra delen av min ledarutbildning.

Det var ett stort steg för mig att överhuvudtaget gå utbildnigen från första början. Lilla jag som alltid varit ganska dålig på att skaffa vänner skulle under sommaren detta året bli ihopparad med fem andra ungdomar och tillsammans skulle vi ut och hajka. Vi hade aldrig träfats innan och kände inte varandra och helt plötsligt står vi där och sammarbetar som om vi känt varandra hela livet. Är det inte konstigt att vissa människor funkar så bra? Eller?

Vi var alla där av samma anledning. Vi ville bli bra ledare. Och i den tanken dras jag tillbaka i nuet. Till Cola som nu somnat och snarkar med huvudet på min arm. Jag tänker på om jag är en bra ledare och om jag verkligen ser och ger allt i och för min grupp och omgivning. Det är ju trots allt ledarskapet jag dedikerat mitt liv till. Jag är en ledare i hemmet för min hund, i stallet för hästarna, på scouterna för min patrull och i gymnasiet där linjen heter ledarskap. Bland undrar jag om jag inte har för många bollar i luften.
//Maja

Likes

Comments

Vilken måndag asså! Började denna måndag med frulle i församlingshemmet tillsammans med ett gäng riktigt goa ungdomar. Jättemysigt med frulle och Jesus i ett. Undrar vem som kom på det? En riktig toppen idé var det iallafall. Något som kanske däremot inte var lika smart var den två timmar långa kemi-lektionen vi har på morgonen. Bra tänkt där👏🏻

Ja tillvaron kommer ju lysas upp lite när man avslutar dagen i stallet med en extra lång ridtur. Vad kan vara bättre än det. Möjligtvis Colas reaktioner till ett gammalt par med rullatorer. Säg hon tycker de är skumma. Kutar så fort de passerat.

Hoppas ni får en asgrym vecka med lite läxor och mycket kul! Kram Maja

Likes

Comments