Allt är rätt så Que just nu, fast ändå sjukt tydligt.

Du hade inte kunnat komma mer lägligt, du hittade mig precis i tid. Precis när jag var som mest ensam, när jag var som mest sjuk och precis när jag inte kunde se något annat än mörker, så kom du. Du höll mig sällskap, du frisknade till mig, och strålkastarna från din bil lös upp en vilsen person i ett nattsvart mörker.
Du hade inte kunnat komma mer lägligt.

Du hade inte kunnat ge dig av mer olägligt.
Precis när du blir en trygghet, precis när du visar de mest vackra färgerna av en destruktiv regnbåge, precis när du för första gången hittar något bekvämt att luta dig på, så ska du ge dig av.
Du ska ta tryggheten och vill behålla den på distans, du ska flytta regnbågen till en plats bortom horisonten där jag inte längre kan se dess vackra färger, och du flyttar det bekväma föremålet till någon annan som kan hålla det stadigt för dig att luta på.
Du hade inte kunnat ge dig av mer olägligt.

Men jag har gjort ett val.
Jag har valt att låta dig hålla mig sällskap, att låta dig friskna till mig, och låta dina strålkastare från bilen lysa upp mig.
Jag har valt att låta dig bli en trygghet, jag har valt att öppna ögonen för din vackra regnbåge, jag har valt att låta dig luta på mig.

Snart sitter jag själv igen, snart blir jag nog sjuk igen, snart tar batteriet slut på din bil och strålkastarna slocknar.
Snart ger du dig av.

Men jag har valt att låta det ske, för att få vara dig nära, vara frisk, lysas upp, känna mig trygg, hålla vikten av dig, och se en fantastisk regnbåge.. så länge jag kan, tills det att du ger dig av.


Valet börjar göra ont, och jag börjar bli hostig igen, jag är mer bländad och osäker än någonsin förut. 

Hur ska jag kunna leva som ingenting, när mina känslor för dig stärks varje dag.? Hur ska jag kunna låta det hända, när vi har ett bäst-före-datum? En dag då allt är garanterat att ta slut? 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Nu sitter jag här igen, på bänken i ett mörker som kommer med höstens tid.
Med vetskapen om att han inte kommer hit, han kommer inte tillbaka. Jag får sitta här ensam.
Självklart sitter jag ändå och kollar mig över axeln konstant, dels för att jag gärna inte vill bli rånad eller våldtagen, men också sökandes efter honom.
Men han kommer inte, och det är okej.
Det kändes skönt iallafall. Att han nu vet hur jag känner, och vart han hittar mig om han mot förmodan vill hit igen.
Det känns bra

Likes

Comments

Förlåt

Likes

Comments

Om du kom tillbaka, vad hade jag gjort?
Vad hade jag sagt, vad hade jag gjort?
Kom inte tillbaka, snälla. För då måste jag ta tillbaka dig, för du är samma som mig.
Kom inte tillbaka, snälla. För då måste jag lämna dig, för du kommer skada mig.

Det var en annan tid då, för inte så längesen egentligen.
Men vi visste ändå inte bättre. Jag förstod inte bättre.
Jag förstod inte vad jag behövde, och därför kunde du inte ge mig det. Jag förstod inte bättre, det gör jag nog inte nu heller. Jag tror för mycket på att det hade kunnat funka, mer än vad som är logiskt. Men just nu behöver jag inte logik, jag behöver inte rätt och fel. Just nu behöver jag, i ett kort ögonblick, få vara med dig.


Om du kom tillbaka, vad hade jag gjort?
Jag hade nog fallit igen, jag hade struntat i vad som hänt. Det hade nog tagit ett tag, för sånt fixar sig inte på en dag.. men när det kommer till dig är jag jävligt svag. I dina armar så känner jag mig vacker och underbar... så stanna borta... men kom hit.

Kom hit just nu, jag ber dig, så jag får hålla om dig och känna att du älskar mig. Kom hit just nu, för jag behöver dig...

Allting går åt helvete nu, och du kan vara min trygghet igen, kom hit.. var min vän.

Men the one that got away kommer inte tillbaka. Vi har lagt våra kort och det finns inget nytt spel att starta. Men låt mig iallafall tänka, drömma och hoppas.. låt mig känna igen, trots att det är på låtsas.

Likes

Comments

Klockan är egentligen inte så värst mycket. Strax efter 01, men jag är ändå så otroligt trött. Jag hade kunnat sova just nu, men jag vill inte. Jag vill inte sova, utav så många anledningar.


Jag vill inte blunda, för varje gång mina ögonlock sjunker ihop, och fransarna på mitt övre ögonlock möter fransarna undertill så ser jag dig framför mig. Jag ser dig framför mig och måste snabbt pressa ihop ögonen för att få bort illusionen. Jag kan nog aldrig öppna dem igen utan att släppa ut den där salta vätskan som kommer i små droppar ur det som enligt ögats anatomi kallas för tårkanalen.
Så jag vill inte självmant stänga ögonen just nu.

Jag vill inte slappna av. För varje gång jag gör det, varje gång jag slappnar av... Varje gång min kropp släpper all stress, så krampar den ihop sig utav tanken på din kropp, och vart den befinner sig, och varför den inte är precis här, tätt intill min, och jag finner min fysiska kropp i en fosterställning.
Så jag vill inte slappna av just nu.

Jag vill inte drömma, för varje gång jag drömmer, varje gång mina tankar får vandra fritt över en natt, när tankarna är utom min kontroll..Varje gång jag drömmer, så ser jag dig.. Jag ser dig och mig, tillsammans, som en gång innan, men inte som nu.
Så jag vill inte drömma just nu.

Jag vill inte somna, för att jag vet om att bara processen att gå från medveten om mina undantryckta känslor, till omedveten och maktlös över mina egna tankar, är en sån otrolig påfrestning. Så jag vill inte somna.
Jag vill inte sova, för jag vill inte vakna. Jag vill inte vakna, för varje gång jag vaknar så inser jag att ingenting var på riktigt, och jag måste helt plötsligt säga farväl till en dröm som jag egentligen vill drömma för all evighet, utan att någonsin behöva vakna och avsluta den.

Så jag vill inte somna, för jag vill inte vakna, för min vakna tid är den enda tiden jag inte får spendera med dig.


Förlåt

Likes

Comments

Jag trodde du försvann. Jag trodde jag släppte dig och fann kärlek i någon annans ögon som liknade dina.
Men du försvann Nog aldrig, jag släppte dig nog aldrig.

Jag har väl förstått det ett tag. Men jag har aldrig lyssnat på det. Lyssnat på mitt leende som dyker upp såfort ditt namn visas på displayen. Jag har aldrig lyssnat på mitt hjärtslag så fort mina tankar vandrar till dig. Jag har inte lyssnat på de desperata gråten när sängen är tom om natten.

Jag saknar dig. Jättemycket. Jag vill vara vid din sida och älska dig.. förlåt

Likes

Comments

Skrivit massa deppiga texter idag men alla har raderats mitt i allt av nån anledning.

Från out of the blue så tänkte jag göra något jag aldrig gjort och aldrig trodde jag skulle göra här. Jag tänkte besvara alla eventuella frågor ni kan tänkas ha om mig och mitt liv eller något som berör mig på något vis.
Möjligt att jag inte får en enda fråga, vilket jag antar blir fallet. Men värt ett försök, vill ni inte ställa de här så kommer jag logga in på min ask så kan ni ställa de där som om vi var 14 igen. Kör hårt om ni e nyfikna för jag vill berätta massa onödigt skit om mig hihi

Likes

Comments

Jag tänker på er, på att det trots allt är ert fel.
Det var trots allt ni som förstörde mig, det är trots allt ni som förstör mig.
Jag är förstörd, och det hade jag nog varit med eller utan er hjälp, jag är en sån person.
Men ni förstörde, ni förstör, någonting som aldrig varit helt.

Så grattis, för trots alla spel vi spelat, trots alla leende jag haft och trots all styrka jag byggt... så har ni vunnit.
Ni kommer alltid ha vunnit.

Så grattis. Grattis till er ära och grattis till er självgodhet. För jag är förlorad.

Ni kommer alltid kunna vända er om och finna någon annan, för det är ni som förstör. Jag kommer alltid vara förlorad och springa från alla för det är jag som är förstörd.

Grattis, grattis till er framtid, för min är förlorad.

Likes

Comments

Jag är Nelly-Christina lundin.

Jag är en person som man antingen hatar eller älskar.
Jag är en person som kommer driva dig till vansinne.
Jag är en person som kommer säga "bestäm du vart vi ska äta" och sen neka varje förslag du har.
Jag är en person som kommer bli galet kär i dig, men springa såfort det blir seriöst.
Jag är en person som kommer störa mig på allt du gör, tills den stunden jag börjar älska dig.
Jag är en person som aldrig kommer tro dig när du säger att du älskar mig.
Jag är en person som alltid kommer ifrågasätta allt, för att klura ut om du ljuger.
Jag är en person som kommer behandla dig annorlunda mot hur jag vill bli behandlad.
Jag är en person som kommer vara svartsjuk, men bli arg om du är det.
Jag är en person som kommer backa för att se om du kommer närmre.
Jag är en person som inte har en aning om vad jag ska göra med mitt liv.
Jag är en person som hellre sover bort hela dagen än att vara vaken och produktiv.
Jag är en person som kommer prioritera mina vänner framför dig.
Jag är en person som kommer be dig hämta fjärrkontrollen fast än att jag är närmre.
Jag är en person som kommer klaga när du gör saker jag gör.
Jag är en person som kommer ta över matlagningen för att jag har kontrollbehov.
Jag är en person som kommer få dig att känna att du inte kan göra någonting bra, för jag vill alltid göra det själv.
Jag är en person som kommer klara mig utan dig.
Jag är en person som är för självständig.
Jag är en person som kommer klaga när du har det stökigt, trots att mitt rum ser ut som ett bombnedslag.

Jag är En oerhört jobbig person.
Och om du letar efter nån som går att älska konstant,
Om du letar efter nån som inte är en gåta,
Om du letar efter nån som älskar dig från början,
Om du letar efter nån som får dig att känna dig behövd,
Om du letar efter nån som går att luta på,
Om du letar efter nån som går att ändra på,
Om du letar efter nån som gör dig glad,
Om du letar efter nån som nöjer sig med dig,
Om du letar efter någon simpel,
Då ska du inte välja mig.

Men det är upp till dig, om du vill vara med mig.

Likes

Comments

En paradox, orimlig, motsägelsefull företeelse.
Skenbart orimligt, men ändå ett uppriktigt påstående.

En paradox, men hela hon är väl en paradox.
Hon är två motsatta ord som skapar en beskrivande mening.

Hon är typiskt annorlunda, och för en person spm inte känner henne så kan det verka ologiskt. Men för en person som faktiskt känner henne, så låter det väl mer filosofiskt korrekt.

Hon är typiskt annorlunda. Den tjejen man ser på amerikanska tonårsfilmer, hon som inte passar in i deras mall, och på så sätt (omedvetet) skapar en egen mall.

Hon är annorlunda. Hon är inte som de andra, hon är speciell. Hon bryr sig om saker, på ett sätt som ingen annan gör.
Hon ser saker på ett sätt som ingen annan gör.
Hon ser igenom alla på ett sätt som ingen annan gör.
Hon kollar på en, på ett sätt som ingen annan gör.
Hon kollar på en med den där blicken av oskyldighet, men med en ton i blicken som säger "kom inte närmre, jag kommer slita dig i stycken".
Hon kollar på en med den där blicken av självsäkerhet, men med en ton i blicken som säger "jag hatar mig själv"
Hon tar på en, med en sådan säkerhet så man nästan vet att hon är osäker.
Hon kommer innanför Skinnet på en, hon ser allt, hör allt, och kan helt plötsligt känna allt man någonsin känt.
Hon kommer innanför Skinnet på en, och helt plötsligt känner man sig knäsvag, som att man vill bli av med henne men ändå vill att hon kryper längre in.
Hon kommer innanför skinnet på en, och man vet då att hon kan riva ner allt man någonsin byggt upp.
Hon kommer innanför skinnet på en, bryter ned en, och sen lämnar hon.
Hon lämnar, hon lämnar för ett litet tag.
Hon lämnar bara för att komma tillbaka och påminna en om hur vacker hon är.
Hon lämnar, hon lämnar igen för att stanna på distans, men fortfarande tillräckligt nära för att man konstant ska påminnas om hennes typiskt annorlunda existens.

Hon är typisk. Hon är inte som alla andra, och det är så typiskt.
Hon är typisk, som alla karaktärer i böcker och filmer.
Hon är typisk, på sättet som varje konstnär tror att deras konst är speciell.

Hon vill inte vara en klyscha och på så sätt blir hon den största klyschan någonsin.
I ett försök att vara annorlunda blir hon så jävla typisk.

Hon är typiskt annorlunda....
Hon är väl... jag

Likes

Comments