Tänkte bara tillängna ett blogginlägg till min farmor. Hon var den mest fantastiska personen som fanns. Hon och mormor. Min mormor lever fortfarande som tur är. Men min farmor var det något speciellt med. Jag träffade inte henne speciellt mycket. Men när jag väl träffade henne så var hon den bästa som fanns jag stod min farmor ganska nära. Allt var bra och alldeles vanligt. Tills farmor blev sjuk vanlig magsjuka. Men hon blev aldrig frisk. Sen så fick vi reda på att hon hade fått cancer i magen i december. Vi började vara där såfort vi kunde och det var nästan varje helg. Hon vart bara sjukare och sjukare. Och dom skulle öppna magen bara för att titta och dom såg inget allt såg ut som ett garnystan. Och cellgifterna vågade dom inte ta för att hon skulle inte orkat dom. Och den 28 Maj 2005 så gick hon bort. På morsdag. Pappa och hans lillebror kom hem til Ornäs där vi bodde och skulle hämta grejer och sen åka tillbaka och nästan precis när dom kommit fram ringer pappas tvillingbror och säger att farmor inte finns längre. Sen kommer jag inte ihåg så mycket. Nu vet jag bara att jag saknar henne otroligt mycket! 62 år gammal gick hon bort på morsdag. Och idag skulle hon blivit hela 70 år. Min farmor är min förebild! Jag älskar dig världens bästa farmor! 

Armbandet ni kommer se på bilden, det gjorde jag och min farmor en vecka innan hon gick bort. Jag har ett halsband hemma någonstans men jag vet tyvärr inte vart. 



på hennes 60 års dag. 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments