Igår hade vi tvåårskalas här hemma för Neima, som fyller år på onsdag. Neima ville ha vita tårtor och jag bakade och bakade, tillslut blev de klara. Min snälla pappa hjälpte till med att laga en stor gryta mat som de tog med sig, vilket underlättade massor. Att se Neima så lycklig över sina presenter är något av det finaste jag sett. Vår stora tjej! Tänk att vi snart haft henne hos oss i två år!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

  • 47 Readers

Likes

Comments

Då var vi hemkomna från BVC. Neima sover och William somnade precis också, på mig. Så mysigt med det lilla huvudet mot min mun, han luktar så gott och andas så gulligt. Jag rör mig inte förens han vaknar. Så perfekt med dessa små stunder med lite vila.

Så, hur blev vikten nu så?

Vi var där för två veckor sedan och på den tiden har han gått upp över 700 gram. 5035 g väger han nu. 57 cm lång. Allt är helt perfekt. Det känns så bra att han växer så bra med enbart amning, aldrig haft en flaska i munnen.

Med Neima så gav vi ersättning inför natten för att hon åt so ofta annars, dock hjälpte det knappt. Hon åt minst en gång i timmen i flera månader. William sover i alla fall minst två timmar åt gången, ibland fyra.

Här är han, mannen i fråga. Två dagar jämfört med fem veckor. Det händer mycket!

  • 77 Readers

Likes

Comments

Godmorgon och hej fredag! Bästa dagen på veckan är här igen! Denna vecka har verkligen gått fortare än den förra. Kanske för att vi varit på öppna förskolan två dagar och hittat på lite fler saker, vilket ju är kul.

Idag står BVC på schemat för William. Han ska mätas och vägas. Det känns som att han väger hur mycket som helst nu. För två veckor sedan vägde han 4300 g. Jag tippar på 4800 g idag, men det kan lika gärna vara mer. Han ammar väl grädde eller nåt. Jag tittade tillbaka på Neimas viktkurva och hon var sju veckor när hon vägde 4 kg. William spräckte 4-kilosgränsen redan vid tre veckor. Men ja, alla växer olika och det går inte att jämföra. Vi vuxna jämför ju inte direkt så, "oj, du är 40 år och väger 70, när jag var 40 vägde jag..." Alltså nej.

Idag ska jag börja baka Neimas tårtor och det finns ingen mer förväntansfull än just Neima. Jag börjar med själva bottnarna och fyllningen idag och så får de stå i kylen under natten och sätta sig. I morgon lägger jag på marsipanen och dekorerar. Hoppas att det blir bra, det är inte lätt att baka tårta. Det är även första gången som jag ska kavla min egna marsipan. Vi håller tummarna.

Nu ska vi göra oss iordning och klä på oss. William sover kvar o sängen som alltid på morgonen. Så skönt ändå. Ha en bra dag nu!

Hon och jag har magiska stunder under dagarna. Älskar älskar älskar att umgås med min Neima.

  • 78 Readers

Likes

Comments

Här en en bild på Neima när hon matar ankor, fast det är ju inte ankor egentligen, änder heter det? Jag tror nu förstår. De stod i alla fall på hennes skor och var så närgångna! Och lilla Neima som i vanliga fall är av det försiktiga slaget var bara helt överlycklig. Lilla tjejen.

Idag är det torsdag och vi hade planer som tyvärr blev inställda. Då får man tänka om. Det blir nog till att handla inför tårtan som jag ska försöka baka till Neimas kalas på lördag. Jag tänker att jag gör bottnarna o h fyllningen redan i morgon så tar det inte hela dagen på lördag. Det är ju inte helt lätt med en tvååring och en sexveckors liksom, man vet aldrig vad som händer, eller vem som ska orsaka kaos.

William sover kvar i sängen och jag och Neima har duschat och badat och nu äter vi frukost i lugn och ro. En perfekt morgon. I natt sov William fyra timmar i sträck, vilket han aldrig gjort innan. Han vaknar alltid efter tre timmar för att äta, som en klocka. Jag känner verkligen skillnad på den extra timmen.

Nu får jag väl städa lite innan lilleman vaknar. För då är man fast! Ha en bra dag!

  • 103 Readers

Likes

Comments

Idag vaknade jag upp lite trött faktiskt. Inte många timmars sömn i natt. William var vaken till halvtvå, jag försökte få han att somna i 2,5 timme men nä, inget funkade. Tillslut somnade han äntligen, för att vakna igen efter två timmar för att äta. Vid halvsju kommer Neima inspringandes som en virvelvind, så ja, vi är vakna nu.

Planen för dagen är att åka till öppna förskolan igen en sväng på förmiddagen, sedan får vi se vad dagen har att erbjuda. Idag eller i morgon måste jag handla lite smått till tårtan som jag ska baka till Neimas kalas som vi ska ha på lördag. Det blir inget stort kalas, bara de närmsta kommer och ja, hoppas att det blir mysigt. Neima förstår nog inte vad ett kalas är, bara att man äter tårta, så jag får väl göra en så fin som möjligt.

Just nu ligger vi kvar i sängen. William sover under min arm och Neima kollar på sin iPad. Så ser alla våra mornar ut. Det är lite heligt nästan.

Hoppas ni får en bra onsdag!

  • 108 Readers

Likes

Comments

God eftermiddag på er! Jag sitter i soffan med en sovande och snarkande bebis på mig, mage mot mage. Det mysigaste som finns! Neima leker och pillar runt och är mer än nöjd, som tur är, så att jag kan få njuta av denna stund.

Idag har jag varit iväg på öppna förskolan för första gången och jag var så nervös inför det här. Nya saker är ju lite skrämmande ibland, men det gick hur bra som helst och Neima lekte som aldrig förr. Hon som brukar vara så försiktig och blyg rusade rakt in där bland de stora barnen och nästintill kastade sig ner för rutschkanan. Så kul att se!

Efter öppna förskolan åkte vi till kungsmässan en sväng och sedan hem. William sov genom hela dagen i babyskyddet och tanken var att Neima skulle sova i vagnen men nej, hon har inte sovit på hela dagen. Samma var det igår. Jaja.

Snart kommer Wictor hem från jobbet, bästa stunden på dagen. Ha en fin kväll!

Just nu.

  • 181 Readers

Likes

Comments

Då tackar vi för denna helg och förbereder oss för en ny vecka. Dagen har varit lite småjobbig då Neima både vägrat att äta och sova. Inget tålamod hos henne för fem öre, sura miner och utbrott efter utbrott, då ja, vi är lite trötta. Som tur var avslutades dagen på ett mycket trevligt sätt med middag hos Neimas farfar.

En rolig sak är ju att William har börjat le! Han börjar verkligen bli en liten människa!

Ny ska vi göra kväll här och sova. Hoppas att ni haft en trevlig helg!

Williams första riktiga leende gavs till gammelmormor.
Så synd att hon är blind och inte kan se.

  • 155 Readers

Likes

Comments

Eller ja, rutiner och rutiner. Det är väl inte så mycket med det när man har ett spädbarn hemma, men jag tänkte ändå skriva lite om hur våra dagar kan se ut.

För det första så blir det många promenader med vagnen. Neima är en riktig vagntjej, just nu i alla fall. Det är ju kul att åka bredvid lillebror såklart.

Neima brukar vakna vid halvsju och då tar Wictor henne och går upp för att göra sig iordning inför jobbet. Hon får välling och de myser tillsammans. Jag och William sover vidare i sängen och det är Så skönt. Han sover bra på natten och äter två gånger oftast, ibland tre och ibland fyra. Självklart är det jobbigt att vakna så många gånger, men konstigt nog är jag inte alls trött om dagarna. Det har säkert med alla dessa amningshormoner att göra.

Jag smyger upp ut sängen och William sover kvar. Neima och jag äter frukost tillsammans och kramas massor. Resten av dagen flyter på, mellan alla bajsblöjor och vredesutbrott. Det blir en eller två promenader och kanske lite lek på lekplatsen. I framtiden ska jag kanske försöka mig på att åka till öppna förskolan, om jag vågar.

Neima brukar sova middag vid 12 och har man tur så sover även William då. I så fall kan jag ta en dusch eller äta lunch. Men oftast så är han vaken då eller ska ammas i en timme eller så. Vissa stunder är jobbiga och man känner att man inte räcker till alls. När båda skriker samtidigt eller när Neima vill leka med mig när jag ammar, man sitter liksom fast då. När man ska på toa så följer båda med in, det är först när Wictor kommer hem från jobbet som man kanske kan få göra något utan ett barn på armen. Men det går. Jag tycker att vi är ett grymt team hemma vi tre.

Och det kan ju bara bli bättre 🙏🏻

  • 196 Readers

Likes

Comments

Hej! Nu har det varit tyst här ett tag igen. Det är lite mycket att göra om dagarna nämligen. Jag får helt enkelt skriva lite nu när de små sover.

Lite nytt:

Neima började på förskolan igen och hann gå två dagar innan vi alla blev sjuka här hemma. Sämst blev nog Wictor, som knappt kunde jobba. Stackars William blev tillochmed hostig och har fortfarande snuva som gör att han knappt kan andas i vissa lägen. Vi suger skor och gör allt vi kan för den lilla näsan, men det är så svårt. Han vaknar om nätterna och är helt igentäppt stackarn. Det gör så ont i hjärtat. Jag önskar att jag kunde ta det, som ändå kan ta nässpray. Så ja, efter lite diskussioner här hemma bestämde vi oss för att ha Neima hemma på heltid. Det är liksom inte värt det med all sjukdomar. Hon var ju sjuk i stort sett hela våren på grund av förskolan. Dessutom får hon bara gå femton timmar i veckan nu när jag är mammaledig, men vi måste ändå betala fullpris. Men det mest avgörande är att hon själv inte vill bli lämnad där. Hur kul känns det liksom att lämna henne där ledsen för att sedan åka hem och bara vara hemma?

William växer som han ska. Han är 56 cm lång och väger ca 4300 g. Han går upp runt 300 g per vecka. Han sover på natten och äter två eller tre gånger, för att sedan somna om direkt. Han sover i en egen liten säng precis intill min sida av sängen. Det är så skönt att jag kan ligga som jag vill och inte ha en sovande bebis klistrad på mig, som det var med Neima.

Jag försöker få dagarna att funka här hemma just nu, det är en stor omställning att helt plötsligt ha två barn att ta hand om. Speciellt när ett av dem ständigt hänger på tutten medan den andra samtidigt river huset. Men det ska nog bli bra det här.

  • 223 Readers

Likes

Comments

Idag är första dagen för Neima på förskolan. Sist hon var där var i maj, eftersom hon haft långt sommarlov med mig. Hon började ju där i januari i år, men har mest varit sjuk sedan dess. Jag tror att jag och W tillsammans hade över 30 VAB-dagar under våren, hon var inte på förskolan en enda hel vecka. Suck.

Nu tar vi nya tag. Hon vill ju aldrig hem därifrån när jag hämtar henne, lämning är dock värre. Hon har gråtit nästan alla dagar. Men inte idag! Halleluja!

Nu ska jag och lillebror umgås och mysa tills det är dags att hämta hem tokfian. På ett sätt känns det skönt att få ägna mig bara på honom, vilket jag inte har kunnat en endaste sekund. Bara kunna sitta och amma och titta på honom i lugn och ro. Samtidigt händer det lite mer när Neima är hemma, man har liksom alltid något att göra och självklart saknar jag henne så det gör ont. Dock känns det skönt att veta att hon får leka med sina kompisar och få ut sin energi.

Ha en fin tisdag!

Här tog Neima sina blöjor och vandrade till "dasis". Dock glömde vi dem på parkeringen..

  • 444 Readers

Likes

Comments