Då var de dax för ett nytt inlägg! Ska verkligen sluta intala mig själv att jag kommer blogga mer, för snart får jag semester å nää... Det kommer inte bli mer uppdateringar än det är just nu, jag kan försöka men nääe, tror inte de.

Anyway! Jag ber väl om ursäkt för att de inte kommit någon film eller kommentarer om våran P&J men om sanningen ska fram... så vart den inställd. Jag gör dock ett nytt försök imorgon redan imorgon , håll tummarna nu ;)

Som sagt så går jag snart på semester, men trotts de så blir de inte lugnt med hästar! Jag har lovat mig själv att få igång Ella efter hennes semester ordentligt, tävla å träna Calle å åka till veterinären med Bea för å göra en check med brunsten osv. Inte nog med det så har jag två hästar från jobbet hemma också, som ska få leva å må. Ena ska utbildas lite och den andra ska ba få ha semester å må!

P&J imorgon och känns de bra anmäler jag mig till en riktig tävling som äger rum i slutet av juli! Hejja mig å Calle!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Då har vi dagsfärska bilder på lille Calle! Han är ju inte exakt lika uppställd som på de första bilderna men tycker mig endå se aningen rundare former. Det känns som att det är på rätt väl iaf ;) Kom ihåg att det bara har gått 1 månad! Bilden från idag är också tagen med min otroligt dåliga mobilkamera så tyvärr är bilden jätte dassig... Suck, man har ju inte en riktig kamera med sig nu för tiden ;) 


På Söndag så drar vi på en Pay & Jump, hoppar 80cm kaanske att jag efteranmäler mig till en 90 också beroende på vad dagsformen säger, ska försöka filma så jag kan bjuda på underhållning här också ;)​ Calle har för övrigt fått tillbaka all energi och stor trivs på anläggningen, tyvärr så syns det inte på bilden hur blank och fin han är i pälsen, men det är han! 

Likes

Comments

Jag tänker inleda detta inlägg med att säga att jag inte är ett proffs, eller utbildad på något sätt. Jag har hästerfarenhet, jag är en duktig ryttare och jag har hunnit med och sett en helt del inom hästhandel framförallt.

Så. Nu var de sagt, över till huvudämnet. Jag tänker skriva om ridning i allmänhet och om skillnaderna mellan häst-ponny ridning och norra-södra Sverige ridning. För Jo, där jag kommer ifrån finns det en skillnad, det är inget som gäller alla men Jo, de finns en skillnad.
Min erfarenhet här från Norra Sverige där hoppning, är att dressyren är helt bortglömd. Då även dressyren för att genomföra bra hoppning. Jag har sett ponnyryttare som tävlar La hoppning och placerar sig. Men de kan inte rida en korrekt skänkelvikning, de vet inte hur de känns då hästen jobbar med bakbenen under sig och i de vi kallar för uppförsbacke (Nej du höjjer inte bara handen och sparkar med benen för att få hästen i uppförsbacke), de kan heller inte forma hästen i kroppen för innerskänkel eller känna om hästen faktiskt spårar. Men hoppa de kan dom. De kan hålla tempo frammåt, träffa mitten av hindret, vara följsam och svänga för ytterskänkel. Är det allt du behöver?
En bra galopp betyder inte alltid, läs igen, jag skriver Inte Alltid att hästen måste galoppera fortare detta är otroligt individuellt. Man tror helt enkelt att en snabbgalopp är en bra galopp, men den kanvara lång och obalanserad. Då kan hästenkänna sig jagad, speciellt när hindren blirhögre och det krävs bättre balans för att kunna hoppa. Här kommer även en skillnad in på hur ponnysarna rids söderut och här. Jag har sett fler välridna ponnysar under min korta tid (3-4 månader) i skåne än vad jag sett här. En annan skillnad är även att barnen snabbare går upp på storhäst, här uppe rider vi ponny så länge reglerna bara tillåter. Det är både på gott och ont så klart. Men jag tycks även uppmärksamma det resultat mässigt. Ett framgångsrikt ponny ekipage tappar fort rutin och placeringar då det rider storhäst. Och min fundering i det hela är då.

Kan de bero på bristen av grundkunskapen i ridning och dressyr?

Jag tänker påminna om att detta inte gäller alla ponnyryttare här i Norra Sverige. Vi har fantastiska ekipage, ridning och ponnysar ska vara roligt, men jag funderar fortfarande om det börjar vara på bekostnad av vår egen men också hästarnas utbildning och hälsa. En häst som är väl balanserad, jämnsidig och har en egen frammåtbjudning måste ju hålla att hoppa högre fler gånger än motsattsen? Jag tänker påminna om att detta inte gäller alla ponnyryttare här i Norra Sverige. Vi har fantastiska ekipage, ridning och ponnysar ska vara roligt, men jag funderar fortfarande om det börjar vara på bekostnad av vår egen men också hästarnas utbildning och hälsa. En häst som är väl balanserad, jämnsidig och har en egen frammåtbjudning måste ju hålla att hoppa högre fler gånger än motsattsen? Ligger ansvaret hos tränarna kanske? Det spelar egentligen ingen roll vilken gren man valt att agera tränare i, man ska alltid kunna ge sina elever allsidig träning och erbjuda de byggstenar som behövs för att ekipaget ska nå de mål man önskar. Bör tränare ta en större roll för de ekipage som vill ha extra hjälp? Hippson har skrivit en artikel om Anna Axelmyr som du hittar Här tycker det är något tänkvärt faktiskt.

För att lite hoppa tillbaka i skrivandet lite måste jag även tillägga att möjligheterna för hästhållning, träning och tävling ser helt annorlunda ut här uppe i norr gentemot söder. Söder ut är de mer än tre ggr så många tävlingar både för ponny och storhäst, det är många fler klubbar och föreningar och avstånden blir då allt kortare för ekipage. Jag såg på TDB att här i västerbotten har vi 13 tävlingar under hela 2016 för storhästar.. Vilket gör kval mycket svårare. Om du såklart inte är intresserad av att köra många mil söderut. Kanske därför också som just ponnyekipage blivit lite mer nämnda i detta inlägg. Det är fler men de har också större möjligheter.

Tänker avsluta detta inlägg med att peppa alla ryttare att våga våga. Våga säga att du är bäst, våga säga att ditt ridpass eller träningspass gick as bra, våga sattsa på dig själv och våga dröm, våga prova något nytt och våga acceptera dina brister. Det är först då du kan bli en bättre ryttare,

Likes

Comments

Nu äntligen har jag börja komma in i de nya rutinerna! Jag jobbar just nu 100% som ridlärare och jag trivs som fisken i vattnet, jag har tre fina hästar och en fantastisk man som väntar på mig med vår hund å katt. Kan de bli bättre? 

Var btw på en Pay&Jump med Calle i söndags och himmel å pannkaka vad han är snäll min häst! Skötte sig galant på platsen och hoppade sin bana stadigt och trevligt. Tyvärr drog han av sig en sko på framhoppningen men är nu helskodd och fit for fight! 

Lite om Bea nu då, så att ni hänger med ;) Bea ska köras in! Min fantastiska fodervärd jobbar med henne just nu och idag ska vi pröva sätta draglinor osv på henne, spännande! Hon har även kommit ned till "drömvikten" haha, innan operationen var hon lätt överviktig och har nu bantats för att underlätta för luftvägarna, nu ligger hon i perfekt hull och där ska hon stanna, bara bygga mer muskler nu! 

Ella: har haft några veckors vila och ska nu börja skitt jobbas, jag tänkte lägga upp ett skritt program med mycket bommar och fokus på lång och låg. Funkar de inte i skritt funkar de inte i trav elr galopp heller ;)

Calle: Han har fått nya skor och flyttat till mitt jobb! Han står nu på anläggning så vi ska ha bästa möjliga förutsättningar för träning, även han har vilat sedan Söndags då han drog av sig en sko. Han har ganska dåliga hovar så jag har inte vågat jobba med honom utan skor. Men nu så!

Det lilla som är kvar av denna vecka kommer bestå av treårs tester och ponnyridning ;)




Likes

Comments

Här kommer de efterlängtade inlägget om min Nya häst! 
Callago!

Calle som jag valt att kalla honom är en SWB valack född 2008-05-21 efter callahanVDL, Grattis på födelsedagen min lill pojk!

Calle är en ganska stor kille på ca 170 i dagläget, men trotts sin storlek är han himla smidig i ridningen. Han är känslig och mjuk. Han kom till oss i skåne i mitten på mars och fick oss alla att tappa hakan, under de täcke han hade fanns bara skinn och ben och en otroligt öm rygg. Tidigare ryttare som var fodervärd till honom de senaste 4 åren hade ingen förklaring till varför han var så förskräckligt öm i ryggen eller att han var så mager, ursäkter som att han börjat falla ur och har varit svår att hålla vikt på kom upp. Då vi provred honom var hästen stenhård i munnen och aldeless chockad över att få gå i ett högre tempo. Det tog oss några veckor av hårt men rätt jobb, bra foder och rätt utrustning till Calle för att hans ryggsmärtor skulle släppa, nu snart två månader senare har han inga problem alls med ryggsmärtor.
Han är fortfarande mager och omusklad, men Rio byggdes inte på en dag... Trotts en väldigt tråkig början är han väldigt positiv och har en härlig inställning, han är glansig och fin i pälsen. Här nedan är en video på Calles pappa, CallahanVDL

Första gången jag såg Calle var jag självklart lite bekymrad över hans lilla kropp, men då jag såg honom hanteras,ridas och sedan hoppas fick jag en fantastisk magkänsla. Jag sa till Sara som då red honom att denna häst kommer bli fantastisk, bara man lägger sina kort rätt. I denna stund hade jag inga som helst planer på att själv köpa honom! Ni vet den där reaktionen då man ser en häst hoppa å vill le så stort att ansiktet viker sig ut å in, men man kan inte riktigt göra de så ist tittar man ner i marken å skakar lite lätt på huvudet? Om inte, så var de så jag såg ut efter att sett Calle gå på ett större hinder. Fantastiskt!

Tro de är pappas pojke de här, eller vad tycker ni? 

Jag kommer ta likadana bilder på Calle varje månad så ni kan följa hans utveckling. Dessa bilder är tagna 14 Maj.

Här har ni vår start tillsammans.

Likes

Comments