View tracker

Jag har inte skrivit här på flera flera månader tror tillomed det är år!
Men jag har suttit och funderat på hur jag skulle kunna förmedla det här med ångest att man aldrig någonsin är ensam oavsett om man känner sig ensam.

Att leva med ångest/panikångest/depression är en daglig kamp.
Jag har ångest, panikångest och depression pga min ångest. Jag blir så himla låst av min ångest. Jag går så mycket upponer varje dag. Kan vakna på morgonen och må jättebra men bara några minuter efter när jag flyttat mig till soffan kan allt falla, livet känns helt plötsligt så meningslöst, jag börjar få ett tryck över bröstet. Det kan hänga i en hel dag.

Det jag mest är ledsen över med min ångest det är att om jag har saker planerat med tex kompisar så kan inte dom vara helt säkra på att jag "orkar" dyka upp. Jag kan komma i sista sekund och bara nae jag pallar inte eller så hör jag inte av mig alls.
Jag är så himla labil varje dag. Jag kände mig alltid så himla ensam.​ Även om jag har massa med vänner som förstår mitt mående. 
Ett litet nedslag kan trycka ner en hela dag. ​​


Ett ord från läraren "Du har gjort fel" kunde ge mig så mycket ångest och ge mig sån press att jag strunta i skolan i flera dagar för jag kände mig så värdelös. Jag kände verkligen att jag inte kunde någonting. Men egentligen så var det ju just det talet eller den meningen och allt annat var jag bra på.  

​​​Min ångest har jag haft länge, sen jag var 10 år tror jag. Idag är jag 22.
Dom 2-3 första åren med ångest förstod jag ingeting, jag förstod inte vad som hände, jag trodde att jag skulle dö varje gången. Jag förstod aldrig varför jag imellan åt kände mig så himla värdelös, varför hade jag sån smärta? Det var inte normalt. Jag gjorde så himla mycket för att försöka få bort den där smärtan och känslan. Jag rymde hemifrån, jag gjorde uppror, självskadebeteende. Men jag tog aldrig någon hjälp för jag trodde jag var så himla onormal och jag kände mig så ensam.
När jag var 15 började jag få hjälp men inte för ångesten, jag vågade inte berätta om den för det var lixom så konstigt att jag imellan åt bara grät och ville helt enkelt inte leva mer fast jag visste att så fort det var över så var jag så glad över att jag fortfarande fanns kvar där.
När jag var 16 berättade jag om det här och fick då förklarat att jag har ångest, ganska grov ångest. Efter det fick jag medicinerat för ångest.
Ångesten minska men mitt humör vart värre. Samtidigt vart det bara värre, jag fick ångest färre gånger i veckan MEN när jag väl fick den visste jag verkligen inte vart jag skulle ta vägen.
Jag hyperventilera, jag grät, jag skrek, jag kunde spy för jag hade sån panik. Någonstans kände kroppen på sig att idag skulle det hända, så jag lockade fram bråk för då kunde jag få panik pågrund av att jag bråkar med någon. Tyvärr gick det ut över mitt förhållande. Han var så himla fin och respektera mitt mående. Hjälpte mig att berätta för läkaren hur det var.
Då fick jag veta att jag har panikångest också.
Ångesten börja ta över mitt liv, förhållandet gick åt helvete, jag orka inte söka hjälpa för jag hade redan prata med 6 kuratorer överallt och jag orkar verkligen inte öppna mig för någon mer. Jag tröttna helt enkelt, sökte mig enbart till mediciner som skulle dämpa allt.

I början av 2016 började jag medicinera för depression för jag hade nått botten. Jag åt inget, jag orkade inte prata med någon, ångesten var överallt och ingetstans och bara kom från ingenstans.
När jag börja med antidepressiva vart allt ännu mera svart, jag kände längre inga känslor över huvud taget vilket var skönt på sitt sättovis. Men tänk er själva när ett barn slår sig då får man ju någon känsla av att åh stackars barn. Jag kunde se ett barn slå sig men jag kände seriöst ingeting. Verkligen ingeting.
Efter 2 -4 veckor började små känslor komma igen, men jag mådde så dåligt allt var fortfarande svart. Jag såg ingen framtid.
Jag gick in i ett nytt förhållande, jag verkligen kände var att den killen älska jag.
Jag fortsatte med medicinerna jag började må bättre, men jag visste inte riktigt vad jag kände känslomässigt. Älska jag honom eller har det försvunnit. Jag börja känna runt med mina vänner som jag visste betydde allt för mig, jag kände inte ens det då. Jag brydde mig inte riktigt om jag skulle förlora någon. Så istället för att värna om mina förhållanden både med pojkvännen och vännerna så började jag leta brister. Brister för att får fram känslan till varför jag inte känner att dom betyder allt.
Mina vänner förstod inte vad som hände. Endel bråka tillbaka. Men min dåvarande pojkvän fick nog mest skit. Tankarna om varför jag skulle vara värd honom börja komma. Känslorna svajade verkligen hela tiden, någonstans visste jag att jag älska honom mer än någonting annat.
Vid sommaren så slutade jag med min medicin, men det tar ett tag innan medicinen åker ur kroppen, kan ta månader.
Jag började få tillbaka samma känslor för mina vänner, jag bad om ursäkt, berätta hur mycket jag älska dom. Jag hade verkligen sån ånger. När känslorna för min dåvarande kom tillbaka helt så var allt redan försent. Han hade redan lämnat mig.
Där någonstans så ville jag verkligen ha hjälp för att förlora den killen jag älskar fortfarande med hela mitt hjärta var det största misstag jag någonsin gjort.
Jag har nu börjat prata med en bra kurator på vuxenpsykiatrin. För första gången på säkert ett år känner jag nu att jag har en framtid. Jag bad verkligen om hjälpen, hon såg hur förvirrad och förtvilad jag var. Hon ger mig så mycket bra förslag.

Det finns så otroligt mycket hjälp därute som jag knappt visste existerade. Jag är inte ensam. Jag har träffat personer med samma problematik som mig. Vi har pratat. Jag gick med i en facebook grupp för psykisk ohälsa. Man är inte ensam, det är så många mer som har den här dagliga kampen, men som står och kämpar men vet inte vart man ska ta vägen.
Sluta aldrig kämpa. Endag blir det bättre. Endag ser man framtiden komma mot en. Endag känner man att äntligen är jag på rätt väg.
Det ända jag vill varje dag är bara att må bra. 

Bara för jag inte är fysiskt sjuk behöver det inte betyda att jag inte lider lika mycket som än som är sjuk i kroppen. Det är bara att mitt sitter i hjärnan, hjärtat och själen. Att jag gråter för jag känner mig otillräcklig. Att jag bara ser allt svart en dag. Att jag inte har någon ork för jag är så utmattad pågrund av en natt med stora sömnsvårigheter och en massa tårar.  Hela jag är trasig. Jag har psykisk ohälsa. Det är en kamp varje dag, varje minut, varje sekund. ​


Ge inte upp! Ta hjälpen, sök hjälpen, kräv hjälpen. Vi ska klara det här tillsammans.



Det här är bara lite av min historia. Lite av min känslor. Men jag vet att jag inte är ensam. Jag vet att jag klarar det här.






























Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

God Jul!

Sitter och väntar på att nagelacket ska torka och då är det perfekt att sätta igång blodcirkulationen men lite skrivning! Naglarna blir röda.
Idag åker jag och Andreas hem till mina föräldrar och firar jul. Ska bli riktigt mysigt, första julen tillsammans. Har handlat sjukt mycket julklappar, brukar typ bara bli 2 st och nu är det säkert 18 st!
Hoppas alla får en toppen bra jul tillsammans med nära och kära eller med främmande på krogen!

Likes

Comments

View tracker

Varför det har varit jobbigt att blogga är för jag alltid loggat in på datorn! Men fick nu reda på att nattstad fanns som app!
Så är det när man är helt efter 😜

Likes

Comments

Vart aldrig något blogginlägg tappade helt enkelt lusten nu före jul!

Men jag kom ut från duschen och tv:n stod på med Dr Phil där dom pratar om kvinnor hur dom är klädda och vad det ger för olika signaler. Jag själv tycker väll att tjejer/kvinnor inte ska gå för utmanade för att det finns våldtäktsmän och visst kan det hända även om man inte går utmanande men det är större chans. Jag önskar att alla kunde respektera allas stilar och hur dom vill gå klädda utan att folk slänger ut onödiga kommentera eller gör övergrepp.
Dom berätta också på Dr Phil om en tjej 15år tog sitt liv p.g.a. att hon legat med 4 fotbollsspelare och vart kallad slampa. Hur långt kan folk egentligen gå utan att känna medlidande?
Vad tycker ni? Jag vet att det är en riktigt stor fråga om vad man tycker, alla har olika åsikter..

Likes

Comments

Nu har vi flyttat och internt funkar så nu finns faktiskt inga undantag till att inte blogga! 

Hur har alla det med snö"ovädret"? Här i Norrköping är det helt lugnt faktiskt. Lite snö på marken men knappt något. 
Igår fick jag en present av en kompis, kvaiar naglack så idag ska jag försöka fixa det om jag hinner och sedan lägga in ett blogginlägg ikväll om det. 
Andres och jag ska iväg och köpa en garderob på ikea och lite gardiner för vi har extemt stora fönster, kan även ta några kort på lägenheten så ni får se den! 

Vi hörs ikvällyes

Likes

Comments

Idag åker det ett litet lass med flyttkartonger till nya lägenheten! Ska bli jätteskönt då vi lever i ett flyttkaos just nu och är verkligen stressade eftersom att jag måste förbereda till min födelsedag!

Jag hoppas alla har det bra! Efter den 3 december någon gång kommer jag att börja seriöst igen om vi får internet när vi ska!😊

😘

Likes

Comments

Bloggen har varit Ur Funktion eller nått. Först kunde jag ej logga in och när det väl gick så laggade sidan och när det väl funkade så har jag ej kunnat skriva några blogg inlägg. Men nu har vi fixat det och allt bör funka som det ska!

Just nu håller vi på att flytta, på onsdag gör första lasset med alla kartonger och den 3 december går stor lasset så är riktigt stressigt just nu eftersom jag fyller på söndag!

Ska försöka blogga så ofta jag kan och nästa inlägg ska såklart handla om fest skor! Ska försöka få in det idag men har lite saker att göra!


😘

Likes

Comments

Förlåt för dåligt uppdatering men har hänt lite så har ej haft till gång till dator! 

Nu är det exakt en månad kvar till Håkan Hellström längtar som bara den, ska bli så roligt att se och framförallt höra!

Så är det bara 13 dagar kvar till min födelsedag. 19 år wihio eller nått!
Tips på tårtor??!

Så flyttar jag och hjärtat förhoppningsvis börjar vi flytta den 27-28 november men stora flytt lasset går typ 2-3 december. Ska bli så skönt att flytta från 2:a på 55 kvadrat med sned tak till en 3:a på 78 kvadrat utan snedtak !

Gör mat (fläsk file inlagd i bacon, ungs stekt potatis med beasås)  så gör ett blogginlägg senare eller imorgon om fest skor och även SNYGGA naglar som jag testade göra igår!

puss!yes

 

Likes

Comments

Ikväll är det vm kval och alla verkar ladda upp för fullt med öl, cola och snacks!
Ska jag vara ärligt så bryr jag mig inte ett skit om fotboll det var mitt lilla hjärta som tyckte att jag ska blogga om fotbollen!


Kollade lite efter skor på google och hittade dessa:







Kollade även vad typ sverige kläder kostar! Tycker att det är sjuka priser men det är väll för jag inte är så värst intresserad!


659:-

179:- (ord. 359:-)

699:-

Hejja SVERIGE!

Likes

Comments

Vad älskar inte en kvinna/tjej mer än sin skor? Och killar såklart 😉
Satt och kolla runt lite på din sko och skopunkten och har hitta några fina skor till vintern! I nästa inlägg kommer det mera skor så varför inte lite festligare skor nu när man börjar tänka på jul och nyår? 😘


DIN SKO
899:- Varmfodrade

299:- Varmfodrade

SKOPUNKTEN hittade jag lite fler skor men man måste ju passa på när det är Ta 3 Betala För 2 eller Ta 2 Och Få Det Billigaste Paret På Köpet!
399:- Varmfodrade


399:- Varmfodrade, en av mina favoriter. Väldigt snygga till utseende

199:- (Ord. 399:-) Varmfodrade

Till Honom, han ska ju heller inte behöva frysa om fötterna i vinter! Från DIN SKO.
399:- Varmfodrad, En liten tuffare modell

399:- Varmfodrad, verkar vara en standar i vinter då jag ser nästan alla killar med såna skor

399:- Varmfodrad, en liten festligare sko!


😘💗



Likes

Comments