Det finns så otroligt mycket jag vill skriva om. Har påbörjat flera olika inlägg men liksom kommit av mig och svävat in på något helt annat. Fast å andra sidan är det nog lite så jag är. För många tankar och idéer på samma gång att det ibland bara blir pannkaka av alltihopa. Kan iaf börja med att presentera mig lite snabbt. Jag heter Natalie och bor tillsammans med min sambo Andreas strax utanför den värmländska staden Arvika. Vi har ett barn som fyller ett om en vecka och ett i magen som bör "kika" ut runt midsommar. Hoppas innerligt att det blir såpass smidigt denna förlossningen så beskrivningen kika ut faktiskt inte är en lögn. Lätt det värsta jag varit med om, fy fan vilken smärta. Men här sitter jag och ska snart göra det igen...Det är ändå en smärta som oftast resulterar i det absolut bästa med livet. Barn! Som jag älskar barn! Dom har inga inlärda begränsningar i sina tankar, dom är fantastiskt ärliga och ser människor som människor. Synd att inte den sortens frihet följer med en vidare i livet.

Det jag önskar allra mest åt mina barn är att de ska våga vara sig själva, våga prata om allt, båda roliga och jobbiga saker. Att det är okej med känslor och måtte de aldrig känna att det är fel att känna på ett visst sätt för att det enligt normen är fel. Är dom arga ska dom få vara det, är dom ledsna ska dom få vara det osv. Skulle aldrig falla mig in i att säga åt mina barn att sluta gråta om dom känner sig ledsna. Jag vill dock poängtera att detta inte är någon slags pekpinne eller ett recept på en perfekt förälder för det finns inte. Vi kommer garanterat köra i diket flera gånger om, det är vägen ur diket som är det viktiga. Jag vill tro att man är mot sina barn som ens föräldrar var mot en själv (drar inte alla över en kant, men generellt) och jag är evigt tacksam mina föräldrar för att det alltid har varit okej att vara precis som man är och att det inte finns något som inte går att prata om. Vi var/är långt ifrån den typiska kärnfamiljen, fast frågan är om inte det är en "utdöende art". En familj måste inte heller bestå av biologiska föräldrar och barn. En familj är människor du inte vill ha en vardag utan. Det enda viktiga är kärlek, kärlek och åter kärlek. Då blir det mesta ganska bra ändå! ❤️

Likes

Comments