Återigen måndag, en ny vecka med nya möjligheter. För mig är varje vecka en ny utmaning, en ny chans till att utvecklas.
Ligger tyvärr sjuk idag, med borttappad röst, rosslig och ont i halsen, hostar, snuvar och fryser .. 🤧 vilket betyder att jag är hemma från skolan. Legat sjuk hela helgen så har inte hänt ett skit under helgen. Jag har bara fokuserat på att försöka bli frisk och tror det får ta ytterligare en dag för att verkligen bli frisk och orka ta tag i skolan igen. Tycker det är så typiskt, jag som aldrig blir sjuk annars, så när jag väl blir sjuk Ja då blir jag sjuk också! 😫
Idag börjar dansträningarna inför balen men då jag är sjuk blir det att vara hemma från den denna veckan, men nästa vecka är jag fit for fit för den!
Nu är det inte alls långt kvar innan balen, studenten och allt sådant. Det kommer att gå fort och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtar!!😍 Studentmössan är fixad och hemma, balklänningen är på G och ska bara sys upp, tid för baluppsättning är bokad så det återstår bara några få saker innan jag är helt redo. Bland annat studentklänning, bal- och studentskor är kvar innan allt börjar likna sig vara färdigt. Såå glad och jag hoppas att tiden kommer springa iväg nu! 🙈
Men nu ska jag försöka bli frisk, har intagit soffläge så nu är största fokus på att bli frisk🤧

  • 103 readers

Likes

Comments

Tänkte idag uppdatera med ett inlägg som för mig betyder väldigt mycket. Och jag tror ni alla vet vad jag pratar om.

Som ni alla säkert redan vet så pratar jag idag öppet om min psykiska ohälsa, där syftet är att jag vill ta upp kampen om detta tabubelagda ämne. Mitt mål med det är att ge ut en information om vad jag har för tankar och erfarenheter av detta.
Den psykiska ohälsan är ingenting som går över av sig själv. Det är diagnoser som kräver en viss behandling och i vissa fall även någon form av medicinering. Därför tycker jag att det är enormt viktigt att vi alla tar detta på fullaste allvar. Att vi tillsammans kan hjälpas åt så att våra medmänniskor vågar att söka hjälp för sina besvär. Att vi vågar prata om vad vi känner och går igenom. Min, din eller någon annans historia kan motivera andra att fortsätta kämpa.

Men oavsett hur långt bort vi reser, kan vi inte fly från våra tankar eller känslor. De kommer följa med på resan. Vi måste bearbeta våra tankar, acceptera våra känslor och behandla våra sjukdomar genom rätt behandling som passar för just MIG och för just DIG!

Till dig som lever med en psykisk ohälsa vill jag säga att du ska veta att oavsett vart du än i livet befinner dig, oavsett hur lågt du har sjunkit, hur hopplös din situation än ser ut att vara. Det här är inte slutet på din historia. Det här är inte det sista kapitlet av ditt liv. Du kommer hitta en väg. Du kommer bli en starkare person. Fortsätt kampen. Du väljer livet. Hoppet finns. Kämpa!

Alla ni som inte är drabbade av psykisk ohälsa kommer genom rätt kunskap att förstå att VI är precis som er andra, fast med en extra superkraft.
Genom att vi delar med oss av våra erfarenheter utbildar vi våra medmänniskor och därmed kan vi sluta känna en lättnad för att vi inte längre behöver känna oss ensamma utan istället kan vi känna en trygghet hos våra närmaste. Jag hade aldrig klarat av den allra svåraste perioden om jag inte hade haft mina närmaste vänner omkring mig, det är dem som gjort och gör att jag står här idag! Det är dem som får mig att kämpa vidare. 

Det är kanske inte imorgon, eller om ett år som den psykiska ohälsan är helt socialt accepterad. Men en sak är säker, och det är att varje röst som höjs är ett steg framåt i rätt riktning.
Vi måste fortsätta kämpa. En dag i taget. 

Mycket av texten till detta inlägg har hämtats från Charlie Erikssons bok "Du är inte sjuk" som han själv skrivit där han tar upp hans egna erfarenheter m.m. Tycker det är en enormt bra bok och det han skriver är så korrekt och jag känner verkligen igen mig i bokens innehåll. Rekommenderar starkt boken till er alla, inte bara till er som lider av psykisk ohälsa precis som jag utan även för er andra som inte lider utav det. En bok som verkligen ger kunskap om just den psykiska ohälsan och man får verkligen svart på vitt hur en dag kan se ut eller hur man hanterar vissa situationer (panikattacker o.s.v). Boken ger en enorm känsla och berör verkligen, det blev många tårar när jag läste den. Vill ni beställa boken så finns den att köpa på www.aldrigensam.com och kostar 100kr. Helt klart läsvärd, utan tvekan en av de bästa böckerna jag läst. Skulle lätt kunna läsa boken flera gånger om!







  • 146 readers

Likes

Comments

Lördag. Känns som att det är något speciellt med just lördagar, det här med att man är helt ledig och även vet att man är ledig hela nästa dag också. Helgen är nog det bästa som skapats, då man får sjunka ner i soffan osminkad med mysbyxorna på och bara njuta av att vara ledig, o slappna av efter en lång och intensiv vecka med både plugg och massor av andra saker. En chans att återhämta sig inför en ny vecka.

Idag vaknade jag faktiskt av väckarklockan som ringde klockan 11, brukar sätta ett alarm på morgnarna på helgen för annars rinns risken att jag sover bort hela dagen. Har en tendens att vakna runt 13-14 på helgerna, vilket absolut är det jag hade velat som allra mest, men vet hur trött jag brukar vara på dagarna vilket jag tror beror på att jag sover för mycket. Därför försöker jag att få lagom med sömn om dagarna.
Tog mig en välbehövlig och varm dusch innan jag fixade frukost. Slängde mig i soffan och log där till typ 15 då Sandra, Alice och Sandras hundar kom och vi gick en promenad i skogen, mycket skönt måste jag säga, måste bli bättre på det här med att röra på mig och gå ut o gå om dagarna.
Efteråt åkte vi och handlade till maten vi skulle äta senare ...

Nu ikväll var vi på bio, såg "Rings", det sades att det var en skräckfilm men jag tyckte inte den var så farligt läskig eller äcklig som jag trodde att den skulle vara. Men helt klart sevärd för tyckte den var riktigt bra! Nu är jag hemma och har fixat mig inför sängen så ska snart krypa ner under täcket ett tag innan jag somnar. Hoppas ni haft en bra lördag! ✨

  • 197 readers

Likes

Comments

Hallå där! Befinner mig just nu i sängen, pigg och sömnlös. Tänkte därför uppdatera bloggen med ett nytt inlägg. Blir dock ett kort sådant.

Nu har vi gått över till februarimånad som innebär sportlov men också en del andra saker. På sportlovet blir det att köra mycket bil och komma närmare mitt mål vilket är körkortet! Så det ser jag fram emot! 🚗
Det jag egentligen ville berätta var att jag idag gjorde något riktigt roligt som jag spontanplanerade för två veckor sedan. Något som jag aldrig trodde att jag skulle göra men som jag drömt om hur länge som helst. Jag tatuerade mig!! Ja ni hörde rätt 😜 Tatuerade in en text som jag alltid velat ha,
"When Words Fail Music Speaks" med en musiknot efteråt. En text som betyder och som alltid betytt mycket för mig, den visar egentligen två saker. 1 - att jag kanske inte haft det helt jättelätt i livet och 2 - för att musiken alltid hjälper mig i olika situationer där man inte finner några ord. 
O nu till det som alla säkert undrar, om det gjorde ont?
Asså jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont för det gör det, sen är smärtan olika från person till person. Jag satt själv och nästan plågades igenom när konturerna gjordes, det var egentligen det enda som var jobbigt. När han sen började fylla i brändes det mest, det gjorde lite ont till en början men det gick bättre och lättare ju längre tiden gick. Är så glad och framförallt stolt över mig själv att jag klarade av det, o jag kan redan nu säga att det absolut inte var den första. Visst, det gör ont men smärtan blir behaglig efter en stund! 🤘🏼
Laddar upp bilder under👇🏼

Nu tänkte jag åtminstone försöka somna, resultatet märker vi vad det blir. Ha det bäst, puss 😘

  • 256 readers

Likes

Comments

När man återigen faller tillbaka till det gamla igen, när man känner att en ångestpust griper tag i en och får en att bara vilja försvinna på en gång.

Igår var en enormt jobbig dag, och då pratar vi psykiskt.
Fredagen igår blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, överhuvudtaget. En dag som började med att jag försov mig och fick stressa mig igenom hela morgonen för att överhuvudtaget ha en chans att komma till skolan i tid .. jag kom i tid men väldigt trött och stressad.
Efter ett riktigt jobbigt möte med min kurator igår, kände jag hur allt liksom bara brast igen. Mycket jobbigt samtal som fick mig att vilja bryta ihop, vi kände båda två hur jobbigt samtalet blev och hur vår glada stämning som brukar vara bara försvann, det blev mycket prat om både det ena och det andra. Tänker inte gå in på vad samtalet innehöll men på bussen hem kände jag hur allt brast för mig, jag grät och visste inte vart jag skulle ta vägen. Allt tog så hårt och starkt på mig. Jag vet inte om det var bra att få klämma ut tårar, men på något sätt fick jag för mig att det var ett bra sätt att få visa och släppa ut mina känslor. Det är ju som sagt något som jag alltid haft problem med. Hela dagen och eftermiddagen kände jag hur mitt mående och humör gick från toppen till en lång bit på botten, hur mitt huvud inte riktigt hängde med i svängarna längre. Jag blev ovanligt tyst och försökte hålla mig ensam, ville inte att någon skulle märka av att jag inte mådde sådär superbra som jag alltid gör annars. Jag hade fallit tillbaka, till den där hemska och vidriga depressionen och ångesten, och jag kan inte påstå att jag längtat efter den! 😣 Som jag sagt så kommer detta i perioder då och då men jag hoppas inte att den här perioden blir lika lång som förra 🙄
Kvällen tillbringades med fina vänner då vi firade finaste Zabina som fyllde 21. Som alltid har en sån kväll alltid sina för- och nackdelar men jag måste säga att jag skulle tagit det mer lugnt (med alkoholen) om man säger så, blev inte ett dugg bättre när jag mådde som jag gjorde. Det blev väldigt konstigt och läskigt och jag visste varken vad jag gjorde eller vad jag skulle göra ...

Som ni märkt så är det många sådana inlägg som kommer upp här men som inte har ett syfte med att jag ska få uppmärksamhet eller att folk ska tycka synd om mig, tycker bara att det är skönt att få skriva av mig lite ibland.
Lova mig att ni tar hand om varandra, ni är guldvärda och kom ihåg att alla är lika mycket värda trots dåligt mående o.s.v ❤️

  • 262 readers

Likes

Comments

Om ni läst mitt senaste inlägg (som kom upp igår), har ni säkert fått reda på att mitt 2016 var ett helvetes år som innehöll mycket lidande med min psykiska ohälsa o.s.v.
Något jag inte riktigt vågat prata om såhär förrän nu, mest för att jag varit väldigt så ostabil innan ..

Jag led av depression och ångest, vilket kan återkomma i perioder fortfarande än idag.
Något som säkert alla har hört någon gång är citatet som råder: "Livet går upp och ner". Visst är det sant att livet inte alltid är en dans på rosor men vad är egentligen depression? Alla vet väl säkert att depression är en sjukdom och för mig var depressions perioden ett rent helvete, jag minns hur dåligt jag tyckte allt var och hur dåligt jag faktiskt mådde. Hur svårt jag hade att gå upp ur sängen på morgnarna och hur jag valde att enbart vistas ensam o.s.v. Jag hade en ständig och återkommande nedstämdhet, nedsatt aptit då jag inte fick någon lust till att äta utan började därmed att äta mindre och mindre. Jag var också alltid allmänt trött och hade ofta tanken om att det vore mer värt att försvinna än att fortsätta leva, livslusten försvann helt enkelt. Att leva med en depression är helt olika från person till person och som man brukar säga så är ingen dag sig lik, dem har sina dalar samt sina toppar och det var verkligen så det var. Som jag beskrev tidigare så kunde jag ibland bara vilja isolera mig inne på mitt rum och stanna där ensam utan att prata med någon, hade en enorm huvudvärk och en trötthet som inte går att sätta ord på, jag slutade umgås och undvek kontakt med mina vänner och all social kontakt en tid och alla trodde att jag verkligen inte ville umgås mer med dem, vilket självklart inte var fallet. Det som var var att jag mådde så dåligt att jag inte orkade varken det ena eller det andra. Jag slutade även att prestera i skolan, jag tappade motivationen helt.
En depression pågår i minst två veckor och om jag inte minns allting helt fel så pågick min depressionsperiod i 2-3 månader.

Man hade ju hoppats på att det var slut där, men i samma veva, samtidigt som min depression hade jag en ångestperiod.
Generell ångest drabbar väl egentligen vem som helst någon gång i livet och det kan vara i olika samband med såsom relationer, prestationer eller andra saker i vardagen. En vanlig faktor och som var den största faktorn för mig som ledde till min ångest var och är stress. I dagens samhälle är vi alla stora som små hela tiden uppkopplade, om det så är i skol- eller arbetsrelaterat eller om det har med sociala medier att göra såsom exempelvis Facebook och Instagram.
Jag tror att jag fick en stress och generell ångest vad gällde allt, både skolan men också livet utanför skolan som familjerelationer och vänskapsrelationer o.s.v. När det inte gick som jag ville eller hade tänkt mig hamnade jag i en enorm stressad och ångerfull situation som än idag är svår att sätta ord på.
När det blev alldeles på tal tok för mycket föll jag in i en egen bubbla inom mig och hamnade i panikångestattacker som säkert blev 4-5 stycken om inte mer, ibland flera stycken per dag/natt. Panikångest är återkommande korta perioder och där jag kände en intensiv ilska över mitt liv som präglades av ångest och skräck tillsammans. Jag fick en riktigt läskig och obehaglig känsla inom mig och det kändes helt ärligt som att jag skulle dö. Jag fick hjärtklappning, svettades som en idiot, fick svårt att andas, bröstsmärtor, enormt illamående och som jag skrev en storslagen och skräckslagen känsla av att jag höll på att dö. Jag tappade dessutom kontrollen helt över min egen kropp. Jag fick till och med åka in till akuten i Motala där jag blev inskriven i 7,5 h, vilket var pågrund av en panikångestattack. Jag hade svimmat 3-4 gånger under en förmiddag, blivit enormt yr och börjat kräkas, även blivit bortdomnad vid vissa kroppsdelar. Ringde 1177 och fick råd om att åka in till akuten för en massvis med prover. Jag var säker på att det var en panikångestattack jag hade fått för att alla dessa symptom som diagnoserades som panikångest infann sig under en och samma attack.

Tankar som jag fick under dessa perioder var ifall jag skulle hålla mina känslor, problem och besvär inom mig för mig själv eller om jag skulle ta hjälp av någon som jag kunde prata med? Men en tanke som slog mig var, vem skulle jag berätta för och vem kunde jag prata med? Vem ville veta att jag är/var psykiskt sjuk? Visst så visste jag att jag alltid hade mina vänner att prata med men tänk om dem inte lyssnade på mig? Tänk om dem bara tyckte jag var löjlig? (Även fast jag visste att så inte var fallet)
Tog iallafall beslutet att kontakta en ungdomsmottagning för att få hjälp, få kontakt med någon som jag kunde prata om mina problem och bekymmer med. Bara det gav mig en enorm ångest över vad som skulle hända genom det. Det visade sig vara ett bra beslut av mig, att ta steget och få den hjälp jag behövde för min psykiska ohälsa.

Det viktigaste jag lärt mig av detta är att hur dåligt man än kan må så är det värt att fortsätta kämpa och kriga mot sina mål även fast man har varje anledning att ge upp och att våga ta hjälp för psykisk ohälsa som är ett så tabubelagt ämne. Jag trodde aldrig att jag kunde bli så hjälpt av att ta hjälp för mina jobbiga minnen och besvär, det är det bästa jag någonsin gjort!

Det jag vill uppmärksamma till er alla är att VÅGA ta hjälp för dem bekymmer ni har, ni kommer inte förlora på det utan bara tjäna på det i längden. Kanske kommer vara jobbigt i början men jag lovar att det släpper. Känns det alldeles för jobbigt så börja "bara" men en nära kompis eller en familjemedlem innan du tar nästa steg utåt. Uppmana även era vänner och bekanta att våga söka hjälp, för tillsammans kan vi alla rädda liv!

  • 301 readers

Likes

Comments

Nu är det över tre månader sedan ett inlägg kom ut här sist, därför tänker jag idag uppdatera med ett helt nytt och fräscht inlägg. Dels för att det var så längesen men också för att sammanfatta året som varit o.s.v.

Det har snart gått nästan en månad av det nya året, en månad sedan vi firade in det nya året med dunder och brak. Det gjorde jag genom en nyårsfest i Borghamn i en lokal nära en kompis som bor där tillsammans med några vänner. Den kvällen har både sina för- och nackdelar.
Jag har numera lämnat år 2016 bakom mig och allt vad det innebar, o går nu in i 2017. Ett nytt år med nya möjligheter. Jag vet att det är en standardfras som alla säger men det är verkligen sant. Det är dock en uppdatering som speglar mycket av vad nyårsskiftet kretsar kring. Jag ser det nya året som en chans att börja om på nytt, en möjlighet till att förändra något och som inte stämmer överens med mitt eget ideal.
För mig innebär 2017 även en del nyårslöften, brukar inte ha några nyårslöften men detta år har jag en del löften:
• Ta vara på mina vänner och inte umgås med människor som får mig att må dåligt.
• Följa mina drömmar och därmed utvecklas inom bland annat musiken som är mitt allra största intresse.
• Ta körkort! Något jag längtat efter så himla länge, längtar efter den friheten som därmed kommer med körkortet.
• Få godkänt i engelska
• Ta studenten och komma in på förskollärarutbildningen.
Dessa nyårslöften kanske inte ser ut så mycket för världen, men det innebär en hel del arbete för mig. 2016 har gett mig många vänner och jag har kommit närmare mina bästa vänner vilket även har gett en hel del bråk. 2017 kommer jag inte tillåta lika många bråk som 2016 gett mig utan jag kommer ta till vara på den vännerna jag har, dem är trots allt det bästa jag har! Musiken har jag alltid velat utveckla men något jag inte riktigt kunnat och haft tid att ta tag i, 2017 ska bli det året då jag verkligen ska följa mina drömmar. Körkortet började jag med i början av december och det har redan haft sina motgångar men en sak som är säker är att jag INTE tänker ge upp! Engelskan är något jag alltid kämpat med, har aldrig trott på mig själv vad gäller den delen. Har alltid sett det som ett bekymmer, mitt uttal är och har alltid varit förskräckligt. Jag vill inte säga att jag ska bli bättre på det utan snarare att utveckla det. I juni tar jag studenten och får äntligen avsluta alla mina år i skolan, där jag slitit fram och tillbaka med diversesaker genom hela min skolgång. I höst hoppas jag på att komma in på den utbildning jag vill! Nämligen förskollärarutbildningen!

Då 2016 i stort sätt har gett mig ett rent helvete kommer jag lämna det bakom mig och därmed använda 2017 som ett år att ta igen året jag lämnat och göra dem sakerna jag velat göra under det föregående året! Finns massor av saker jag känner att jag missat såsom spontana sommarkvällar, fester o.s.v.
2016 var även ett jobbigt år för mitt mående, levde med psykisk ohälsa under säkert ett halvår minst vilket var enormt jobbigt. Jag kontaktade min kurator som blev den bästa människan för mig i just det skedet, ett beslut jag tog i mitten av förra året. Med en enorm oro och ångest angående det valet kunde jag ändå tillslut ändra mina åsikter om det helt, det blev det bästa valet jag någonsin tagit. Att kunna prata ut om mina problem och känslor blev något som bara kändes bättre och bättre ju längre tiden gick. Jag har genom dessa samtal fram och tillbaka lärt mig att det är viktigt att kunna våga prata ut och våga göra skillnad samt att våga dela med sig av sina erfarenheter.

Vad har mer hänt? Hmm ..
Jo, vårt UF-företag går framåt. Många kunder som hör av sig och behöver vår hjälp med diversesaker såsom barnpassning, läxhjälp, hämtning från förskola/skola, anordning av barnkalas o.s.v. Pengarna bara rullar in!😜

Den 21 December 2016 hölls den traditionella julavslutningen på Carlsunds Utbildningscentrum, med ett musikquiz som framfördes med hjälp av oss i Carlsunds ensemblegrupp år 3. Där gjorde vi fyra avslutningar på raken och det blev bara roligare och roligare för varje avslutning som gjordes! 👊🏼

Det var en del av mitt 2016 och en del av mina förväntningar på 2017. En sak jag vill lyfta är att ta vara på varandra, o kom ihåg att alla är lika mycket värda. Puss 😚


  • 296 readers

Likes

Comments

Söndag idag och imorgon börjar en ny vecka igen. Jösses vad veckorna springer iväg, man hinner ju knappt blinka innan en ny vecka börjat.
I fredags lämnade jag praktiken med enligt mig toppbetyg och bästa omdömet, som vanligt fick jag separationsångest och tyckte det var tråkigt att lämna praktiken. Det är just när man tycker det är som bäst och går som bäst som man måste sluta, kände att jag och min handledare verkligen hittade varandra och verkligen kunde dra nytta av varandra i arbetet. Såå kommer absolut bli tråkigt att inte vara kvar 😭

Bilden under visar en present som jag köpte och gav till min praktikplats. 🙈

Imorgon är det alltså tillbaka till skolan igen efter fyra veckors praktikperiod och det känns både bra och dåligt. Även fast jag helst hade velat vara kvar på praktiken och jobbat så ska det bli skönt att komma tillbaka till skolan igen 🙈

Men nu till denna helg, har haft en väldigt bra helg som började med tacomys med kompisar, Sandra, Alice och Zabina. Efteråt gick vi på bio och det var kul. Vi såg "Bridget's Jones Baby" och den var bra och absolut sevärd. Efter filmen gick jag, Sandra och Alice hem till Alice igen för att umgås lite till innan Sandra och jag åkte hem. En sån här kväll var något som jag behövde och som jag tror att vi alla behövde 😍

Igårkväll var jag och Alice hemma hos Sandra, vi lagade mat och mös i soffan framför tv:n med både choklad, chips och dip. Väldigt välbehövligt! En riktigt bra kväll enligt mig 👭❤️

Idag blir det en så kallad "pluggdag", jag ska skriva och färdigställa mina praktikuppgifter för att sedan kunna lämna in dem till min lärare imorgon. Kan även bli lite seriemaraton. Måste även förbi Sandra någon gång under dagen och hämta min cykel som jag lämnade där igår 😊

Men nu ska jag ta mig en dusch och sen sätta igång med plugget.
Ta hand om er och glöm aldrig bort vilka ni är och att ni är värdefulla precis som ni är ☺️

  • 493 readers

Likes

Comments

Påbörjar imorgon min sista vecka på denna 4 veckors praktikperiod och det känns både skönt men också tråkigt. Även fast jag fått det bekräftat att jag inte vill jobba med skolbarn i framtiden så har jag haft en riktigt bra praktik på Södra Skolan med mycket trevlig personal och riktigt bra barngrupper. Snart är det alltså tillbaka till skolan igen, och börja ta tag i allt plugg som väntar. Att även få komma tillbaka till ensemblegruppen igen och få sjunga och spela tillsammans med andra som delar samma intresse ska bli roligt, det är något jag har saknat något enormt under praktikperioden.
Ska även få träffa mina allra närmaste varje dag, något jag inte kunnat göra de senaste veckorna.
Vårt nystartade UF-företag kommer även att dra igång på riktigt, rätt så intensivt men det ser jag fram emot mycket! ☺️
Behöver skriva ett inlägg då det var ett tag sedan sist så det fick bli ett kort sådant.
Ta hand om varandra, kraaaam 😊

  • 505 readers

Likes

Comments

Svenskaprovet och provet i specialpedagogik jag gjorde förra veckan gick bra, eller ja iallafall som det kändes. Får troligtvis tillbaka dem kommande vecka så det är bara att härda ut tills resultatet ligger framför mig på bordet👊🏼
Måndag imorgon igen och jag känner hur veckorna bara rinner i väg nu, tiden går så fort. Imorgon börjar min sista vecka inne på skolan innan jag ger mig ut på fyra veckors praktik. Rätt så skönt faktiskt, att komma ifrån skolan lite även fast skolan inte pågått så länge men ändå 🙊 Jag ska vara i förskoleklass på Södra Skolan, det är första gången jag gör praktik i en skola, har bara varit ute på förskolor förut men ska bli kul att få testa på något nytt och att få vara hos lite äldre barn denna gång. 😊
Kommande vecka är det lite olika saker som händer: Imorgon är det dags för "veckans höjdpunkt" som jag brukar kalla det, nämligen min sånglektion på musikskolan med bästa Lena 🎤
På tisdag ska jag tillsammans med tre andra från klassen på ett "möte" med grundskolornas studie och yrkesvägledare som kommer på besök till skolan. Vi ska prata om vårt program och dem olika inriktningarna som finns hos oss. 🙋🏽 På torsdag tror jag att vi skulle ringa till våra praktikplatser och även besöka dem, för att ge våra platser ett ansikte på oss😌
På fredag blir det en så kallad turnering i bowling med klassen, hoppas på revansch från förra gången då jag tyvärr kom sist 🙈
Ska även försöka komma iväg en dag i veckan till att fixa med det sista på Sandras present, har två veckor till på mig innan hon fyller men kan vara skönt att ha det gjort så att jag kan lägga tid på "småfixet" och att göra den fin och sådär personlig jag vill att den ska vara innan jag ger den till henne sen! ☺️ 

Igår eftermiddag/kväll var vi och firade min gammelmormor som fyllde 85 år, blev mycket god mat och dryck med ett trevligt sällskap av hela släkten. 🎉
Men nu tänkte jag inta soffläge framför tv:n innan det blir att krypa ner i sängen. Puss och kram 😘
Och kom ihåg vad jag brukar säga, ta hand om er och dem ni älskar. Det är vi alla värda ❤️

  • 624 readers

Likes

Comments