Kring min bok tänker jag att vi kan diskutera varför varghatet är så utbrett samt vilka argument som istället talar för vargen och dess plats i ekosystemet i (framförallt) de svenska skogarna. För- och motargument kring varghat helt enkelt.

(Varför detta är viktigt går att läsa om i inlägg mina tidigare blogginlägg :))


Frågeexempel:

Varför finns varghat?

Varför finns varghat hos människor som inte drabbas av "vargattacker"?


Nanna

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Alla dessa personer som intervjuas i Fit och Framgångsrik tränar flera gånger i veckan trots att de har familj, karriär och vänner de också vill ta hand om. Något jag tycker är intressant är hur vi “vanliga människor” gör för att hinna träna, respektive hur man skulle kunna ändra sin livsstil för att ha tid att träna. Det kan vara bra att reflektera över detta eftersom man både kan förbättra sitt egna liv och hjälpa andra genom att ge tips.

Berit

Likes

Comments

Fit och Framgångsrik lyfter ett antal mycket intressanta förslag till hur man ska hinna med träning och annan fysisk aktivitet. Efter de första kapitlena tänkte jag först att boken faktiskt skulle kunna hjälpa många människor, men den känslan bleknade när jag läst mer eftersom jag då hade fått mer tid att fundera på hur boken faktiskt vill hjälpa till. Visst är det imponerande att alla personer som intervjuas klarar av att göra karriär och samtidigt äta och träna rätt. De intervjuade är alla högt uppsatta människor inom olika yrken. Många av dem är vd:ar och andra är kända journalister, författare eller reportrar. Detta betyder att de såklart har jobbat väldigt hårt för att komma dit de är nu, och detta gör att man blir imponerad av hur de klarar av allt, men samtidigt gör det att boken inte blir relevant för alla. Många av personerna tipsar om att gå hem tidigare från jobbet, träna på lunchen eller träna på hotellet eller på gymmet hemma i källaren. Om man är fabriksarbetare och jobbar hela dagen så har man varken tid eller råd med detta. Endast en av de intervjuade tipsar om hur man kan träna om man inte har så mycket tid, och alla andra säger att man helt enkelt ska ta sig tiden för att träna.

De tränar alla på ganska olika sätt, en person höll på med kampsport och en annan klättrade på helgerna, vilket absolut öppnade läsarnas ögon för hur man kan träna utan att det ska bli långtråkigt. Dock var tipsen de gav väldigt lika varandra. Författaren hade i sista kapitlet sammanfattat vad hon lärt sig av att skriva boken och på många sätt kan jag tycka att det skulle räckt att läsa just detta kapitlet. Genom hela boken skrev Lidman väldigt mycket om hur hon själv upplevde att träningen var och hur hon kände sig. Personligen hade jag förväntat mig att boken skulle handla mer om hur man lägger upp en bra planering, och inte hur roligt författaren hade i de olika träningspassen. Det hjälper mig inte. Det kan vara så att man tycker boken är riktigt bra och hjälpsam om man inte vill ha en ren faktabok, men för mig var den lite för flummig för att jag skulle kunna uppskatta den till 100%.

Jag själv tränar oftast 3-4 gånger i veckan och vet mycket väl att det kan vara svårt att hinna med både skola, träning och kompisar, så temat är för mig väldigt aktuellt. Jag tror att de allra flesta som vill träna, kan träna. Ibland kanske det finns veckor man inte hinner med så många träningar som man egentligen hade velat, men då får det vara så. Ifall man inte hinner gå till gymmet så kan man köra en snabb och effektiv tabata hemma i vardagsrummet. Det är lättare att få sig själv att träna om man inte gör en så stor grej av det. Om man inte tänker för mycket på att man ska göra det utan bara tar sig i kragen och gör det. Man behöver ingen timmes förberedelse, och skiter man i allt det onödiga runt om kring så går det dessutom mycket snabbare. Detta är det Fit och Framgångsrik har fått mig att tänka på, och det är dessa tips jag kommer ta med mig och använda mig av när jag känner att tiden inte räcker till.

Berit

Likes

Comments

Efter att nu har fått en djupare inblick i utvecklandet av elektriciteten och hur det för oss idag har sån direkt påverkan på våra vardagliga liv är det intressant att fundera över hur våran vardag skulle sett ut om de första vetenskapsmännen aldrig hade knäckt koden och bemästrat elektriciteten. Hade sverige varit kvar i 1800-talets industriella uppbyggnad med ångpannor och eld som huvudkälla för energi eller skulle det sett ut på nåt annat sätt? Hur skulle vårt vardagsliv sett ut om detta skulle varit vår verklighet?

Pontus

Likes

Comments

Huvudtemat i Endometrios mensvärken från helvetet är sjukdomen Endometrios och alla faktorer runt omkring i vardagslivet. Att okunskapen i ett samhälle kan vara så stor om en sjukdom som så många lider av gör att man verkligen börjar fundera på vad som ligger bakom detta. Det för även tankarna till det tabu som ligger över mens överlag och besvär som kan komma till följd.

Frågor som jag därför skulle finna intressant att diskutera är; varför erkänns inte endometrios som folksjukdom när den drabbar så många? Hur jämställd är den svenska vården och sjukdomsforskningen egentligen? Hur kan sex- och samlevnadsundervisningen i skolan påverka jämställdheten?

Rebecka

Likes

Comments

Hulda Anderssons bok ger mig många tankar, men en tanke som dominerade under min lästid var hur en så vanlig sjukdom kan vara så okänd. Mens har länge varit ett tabubelagt ämne och eftersom Endometrios är en sjukdom som hör ihop med mens och kvinnohälsa så är det säkert en bakomliggande faktor till att allmänheten vet så lite om Endometrios. Jag hade själv inte ens hört talas om Endometrios innan jag fick denna bok rekommenderad till mig och nu känns det som en självklarhet att veta vad det är. Enligt NE (2017) så anses sjukdomar med en förekomst över 1 % som folksjukdomar och bland annat Diabetes, som drabbar ungefär lika många som Endometrios, klassas som en folksjukdom. Varför borde då inte Endometrios, som är en av Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar erkännas som en sådan?


Det är när jag får reda på sådant som jag börjar undra om jämställdheten i Sverige verkligen har kommit så långt som vi tror. När jag läste i boken att det tar 8 år att få en diagnos och att det beror på att många inom vården inte tror på kvinnorna som kommer med sina problem blev jag upprörd. Det verkar som att sjukdomar som Endometrios ses som ointressanta kvinnoproblem, inte som ”riktiga” sjukdomar. Det känns hemskt att människor med kroniska problem som söker vård om och om igen får berättat för sig att de inte har några riktiga problem, kanske till och med av personal som inte ens vet om att Endometrios finns. Samtidigt är detta inte något helt oväntat då kvinnoproblem överlag trycks ner under ytan, ett exempel jag kan tänka på nu är “Me too” kampanjen som härjat genom alla medier på senaste tiden. Förhoppningsvis följer även Endometrios samma spår och får den uppmärksamhet som behövs för att förändra samhället.

Rebecka

Likes

Comments

Temat i boken Endometrios mensvärken från helvetet är enligt min tolkning mer eller mindre vad jag förväntade mig och skrev om i mitt första bokinlägg. Själva boken behandlar temat Endometrios, hur det är att få en diagnos och hur man hanterar det. Exempel som visar detta är indelningen av kapitel där bland annat en stor del är personliga berättelser från kvinnor med sjukdomen, hur man klarar av smärtan och hur man kan förklara för andra runt omkring hur det verkligen är. Alla faktaböcker har teman som är intressanta i olika situationer och sammanhang, i detta fall tycker jag att syftet att sprida information om en förhållandevis okänd men vanlig sjukdom gör att Hulda Anderssons bok är viktigt i ett vardagssammanhang. I Sverige så finns det ungefär 200 000 människor som lider av Endometrios, som kanske inte ens kan fungera normalt i vissa perioder pågrund av sin sjukdom. Att då sprida fakta och öka kunskapen i samhället kan mycket väl göra att fler förstår och underlätta för drabbade så att de inte känna sig som bördor.


I boken finns det många personliga inslag och berättelser vilket gör att man enklare förstår hur vanligt det är. Jag har själv personligen problem med lång mens och hemsk mensvärk vilket gör att jag i många av kvinnornas berättelser kan identifiera delar som jag själv gått igenom, även om jag inte är diagnostiserad med något. Jag vet att många kvinnor precis som jag får höra att det bara är normalt att ha ont under mensen, även om denna smärta kan leda till svimningar och kräkningar i grova fall. Om en enda kvinna som lider i tysthet kan ta del av den här boken och känna att hon inte är så ensam som hon trott har den fullbordat sitt syfte.

Rebecka

Likes

Comments

I början av boken insåg man hur lite människorna i början av 1800- talet egentligen visste om elektricitet, saker som vi idag tar för givet och som för de flesta är allmänbildning, fast för dom helt främmande. Detta fick mig att fundera på hur mycket vi idag egentligen vet om dels elektricitet men framförallt allt som har med fysik att göra, men också vetenskapen i stort. Stämmer evolutionsteorin eller är det något mer som har påverkat arters utveckling? Är det verkligen massa som påverkar gravitationen? Detta är väldigt stora frågor men hittills är dessa sanna påståenden trots allt bara teorier baserat på undersökningar. På samma sätt som 1800-talets vetenskapsmän hade förklaringar för deras ovetande har vi idag lite bättre, lite säkrare och förhoppningsvis lite sannare förklaringar på hur vår omvärld fungerar.

Sammanfattningsvis får vi helt enkelt lita på att alla dessa teorier om universum och gravitationslagar stämmer eftersom de i praktiken faktiskt fungerar. Nån gång kan det vara möjligt att dessa teorier motbevisas men tills dess får vi vara glada att de hjälper oss förstå och framförallt möjliggör vidareutveckling av vetenskapen.

Pontus


Likes

Comments

Temat i boken “Elektricitet - Historien om universums mäktigaste kraft” är precis som titeln säger, helt enkelt historien om elektriciteten och hur den har utvecklats genom åren. Jag tycker detta tema är mycket intressant eftersom hela vårt moderna samhälle idag kretsar och är uppbyggt av elektricitet. För 150 år sedan hade till exempel ett strömavbrott inte spelat någon roll eftersom bara ett fåtal människor hade tillgång till elektricitet. Men om vi idag får strömavbrott skulle vi blivit helt isolerade från vår omvärld. Våra mobiler skulle snart sluta fungera, telenätet skulle vara nere, vi skulle snart inte heller kunna transportera oss någonstans eftersom pumparna på bensinmackarna är elektriska samt att vi inte längre skulle kunna värma upp våra hus och på vintern skulle detta vara ett stort problem.

Jag inser att detta scenariot är lite smått överdrivet men ni kan ändå tänka er ett kort strömavbrott på några få minuter eller bara någon timma, hur detta skulle påverka oss. De flesta av oss, som i vanliga fall håller konstant kontakt med kompisar via sociala nätverk, skulle nu förlora all kontakt med omvärlden som vi i vanliga fall tar helt för givet. Det skulle snabbt kännas ganska ödsligt och vi skulle förmodligen bli rastlösa efter bara några få minuter utan vare sig internet, tv eller telefoni.


Vi inser idag oftast inte hur extremt beroende vi är av just elektricitet eftersom hela våra liv kretsar runt det och att vi blir extremt vardagsblinda till dagen inträffar då harmonin bryts. Det är just därför jag tycker detta tema är extra intressant eftersom det är kul att se hur användandet och vetskapen runt elektriciteten har utvecklats ända sedan uppkomsten i början av 1800 talet.

Pontus

Likes

Comments

Boken är skriven i kronologisk ordning eftersom det just handlar om elektricitetens historia är det logiskt att den också är skriven i det korrekta händelseförloppet för att läsaren ska hänga med och lära sig så mycket som möjligt.


Det är en beskrivande bok som förklarar händelserna utifrån ett allvetande perspektiv, den är alltså skriven i tredje person. Boken är indelad i 5 delar som var och en beskriver olika viktiga delar av elektricitetens historia, med start som trådar, fortsättning med vågor och vågmaskiner och med avslutning hjärnan och bortom den. Varje kapitel riktar in sig på en person eller några personer som befinner sig på en plats vid en specifik tidpunkt, exempelvis kapitel 3: Thomas och J.J New York 1876. I detta kapitel får vi följa med thomas Edison och hans arbete med glödlampan och utvecklingen av elektriska motorer samt hur J.J kommer på elektroner och får Nobelpriset för det, allt med utgångspunkt i New York.


Detta sättet att skriva en bok på gör det lätt för läsaren att få en inblick i just dom personerna det handlar om men också att få en klar bild av hur samhället var under tiden och den platsen som kapitlet utspelar sig på. Detta på grund av att alla dessa faktorer är begränsade. I nästkommande kapitel är det oftast andra personer på annan plats under samma tid om det handlar om samma vetenskapliga område som kapitlet innan. När boken går över och fokuserar på ett annat specifikt område inom elektriciteten, exempelvis från Trådar till Vågor är det oftast en annan tid och därmed också en annan handling som har med det specifika område att göra. Detta gör det möjligt för läsaren att hänga med i historien och det är lika lätt att använda boken som ett uppslagsverk för en specifik händelse.

Pontus


Likes

Comments