Idag hade vi vfuuppföljning på Campus och vi i klassen fick presentera våra didaktiska material för varandra. Det var mycket kreativa idéer som skapats och många olika ämnesområden som blivit berörda. Det var en del i klassen som skapat sagor med barnen och det är en idé jag tar med mig. Det hade skapats figurer utifrån böcker och uppdragskort där karaktären i boken behövde hjälp. Det var även ett projekt kring pokemon som intresserade mig lite extra då många barn gillar pokemon och även jag delar det intresset.

Det var en dag där jag fick mycket tips och tankar kring mina klasskamraters material utifrån ett eget perspektiv. Jag kommer att ha en del av projekten i bakhuvudet när jag planerar egna aktiviteter i framtiden.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Fältdag 4

Under den här fältdagen hade min grupp ett besök på skolans bibliotek. Det kom fram en elev till mig och visade upp en matematikbok som han lånat och den innehöll geometriska former. Jag vill tro att det är min förtjänst att han lånade boken och jag hoppas att han fått med sig bra inställning till matematik efter mina didaktiska moment. Dagen fortsatte med fem myror är fler än fyra elefanter där barnen fick lära sig bokstaven T. Efter programmet fick klassen försöka komma på ord som började på T vilket jag anser är ett sätt att sätta igång barnens tankar och låta dem använda sina kunskaper. Det fanns en del barn som inte riktigt förstod momentet men det stoppade dem inte från att uttrycka sina tankar och när det här skedde gav läraren barnen bokstaven som deras ord började på och bad dem tänka vidare. Jag vill mena att lärarens förhållningssätt var tillåtande och barnen vågade försöka gissa ord igen. Det kan vara enkelt att säga att ett barn har fel och gå vidare till någon som kan rätt svar vilket kan leda till att det första barnen inte försöker gissa något mer och tappar fokus på att lyssna på de andra eleverna.

Fältdag 5

Jag fick chansen att hålla i en massagesaga för barnen vilket gick över förväntan. Barnen lyssnade på mig och följde min instruktioner på rörelserna vilket visar på att jag fått en god relation till barnen och de till mig. Vi arbetade även med siffran 7 och barnen fick gömma exempelvis plastfiskar för varandra och då skulle ett barn gissa hur många fiska som fattades då resultatet alltid skulle bli 7. Barnen fick även rada upp de olika objekten och läraren ställde frågan om vilket rad som innehöll mest saker. En del barn hade lite svårt att förstå att det var lika mycket i raderna på grund av deras olika längd. De fick därefter ett arbetsblad med siffran 7 där de skulle färglägga 7 karameller och räkna olika objekt. Dagen avslutades med kramkalas och jag tackade barnen för en bra tid i deras klass.

Likes

Comments

Matematik

Den här veckan arbetade vi mer med former i klassen som är deras tema. Läraren presenterade olika matematikstationer med bland annat matematikpussel med siffror och former och mönsterläggning. Det fanns en del barn som klarade av alla matematikstationer på någon minut och som jag anser inte utmanades tillräckligt. Jag märker att det verkar vara en svår balansgång i förskoleklass när läraren ska planera aktiviteter då en del barn ligger ganska långt fram i utvecklingen medan en del fortfarande håller på att lära sig siffrornas namn och innebörd.

Svenska

Barnen fick använda sig utav rimkort den här veckan under svenskalektionerna. Det började med att läraren gick igenom bilderna på korten då barnen inte förstod namnet på alla objekt. Efter det fick de lägga rimdomino och läraren delade ut tre kort var till varje barn och läraren la fram ett kort som barnen kunde utgå ifrån. Här var det många barn som förstod konceptet direkt medan andra behövde hjälp att ljuda. Jag anser att det här momentet blir konkret och roligt och därför ett bra sätt att arbeta med rimord.

Mina aktiviteter

Min aktiviteter kring matematik väljer jag att presentera i det här inlägget då jag vill att ni ska se helheten under vfu kopplat till mitt didaktiska material. Jag arbetade pappersformer som jag tillverkat där barnen fick lära sig formernas benämning och de fick leta former i klassrummet för att få en bredare förståelse kring former. Tanken var att barnen skulle se att en form inte bara är en form utan att vardagliga ting består utav olika former. Barnen fick även prova på att lägga mönster och följa varandra, de fick arbeta två och två. Det ena barnen fick börja att lägga ett mönster varpå det andra barnet skulle lägga lika. Efter det fick barnen prova att göra samma sak utan att se varandras mönster, då fick de chans att beskriva formerna utifrån deras namn, storlek och färg. Det blev även ett moment att träna lägesbegrepp som över, under, bredvid och på.

​Cirklar funna.                                                                                     Rektangel funnen.

Jag fortsatte mitt tema kring former genom att barnen fick skapa två konstverk tillsammans i grupp av 5 barn. De fick stå vid ett stort papper och använda min utklippta former och färg. Jag bad dem att ha ordet form i bakhuvudet medan de skapade. Barnen fick även byta plats med varandra under målandes gång då jag ville att konstverket skulle få en helhet och inte bli 5 separata målningar på ett gemensamt papper och det fungerade bra.

Jag är nöjd över hur mina 3 moment fungerade och förvånad över hur mycket kunskap 6åringar besitter. De flesta kunde formernas namn och hur man ser skillnad på dem. De klarade av att lägga mönster och när det uppstod svårigheter fanns en kompis där att hjälpa till. Jag anser att arbetet med former kan utföras på många olika sätt och genom mina tre Vfuveckor har jag sett en hel del. MIna aktiviteter plus min handledares lektioner kring former har givit drygt tiotal olika arbetssätt vilket visar på vilka enorma förutsättningar vi har. Dessutom har jag fått chansen att arbeta med en hungrig barngrupp som suger till sig all kunskap jag givit dem.

Likes

Comments

Andra veckan på Vfu har gjort att jag kommit in lite i förskoleklassen rytm på ett sätt där stressen blir hanterbar. Barnen fick denna vecka öva på siffran 6 och bokstavsen G. Matematiklektionerna med siffror anser jag fortfarande vara planerade med en del brister då en del barn redan ligger långt fram i sin matematiska utveckling och andra inte. Om jag hade arbetat i den här klassen hade jag försökt utmana de barn som redan kan tiokompisarna och addera, kanske hade jag låtit dem räkna enkla subraktionstal på egen hand för att låta dem utmanas. Det märks att de barn som ligger före blir rastlösa och de säger alla svar innan de som inte kommit lika långt i sin matematiska utveckling. Jag anser att det här förstör åt båda håll då den ena gruppen inte utmanas tillräckligt och den andra gruppen inte får en chans att tänka på egen hand.

Jag skulle arbetat med delmoment av mitt didaktiska material i samband med matematiken men jag tappade rösten i veckan och därför valde jag o min handledare att visa ett barnprogram om geometriska former som en infallsvinkel för mitt material. Programmet handlade om en mus och en katt som berättade olika berättselser för varandra om en form och då skulle de andra gissa vilken form sagan handlade om. Därefter skrev vi upp de vanligaste formerna på tavla och benämnde dem tillsammans med barnen.

Jag väljer att endast fokusera på matematiken ur veckans Vfu då det är där mitt didaktiska material kommer att landa. Nu fick jag mindre tid att genomföra mina aktiviteter på grund av sjukdom, tanken var att jag skulle genomföra mina didaktiska moment flera gånger för att få olika vinklar men tror inte att jag kommer kunna uppnå det nu. Men det är också en viktig att förstå att allt inte blir som man tänkt.

Likes

Comments

Mina första tankar kring förskoleklass

Förskoleklass för mig är helt annorlunda mot förskolan även att det finns en stor samlingsmatta, bokläsning och lek som i förskolan. Det som jag anser skiljer mest är den stress som finns i skolan. Schemat är bestämt och det är svårt att rubba de tider som är satta då det går ut över något annat ämne. Barnen har lite tid på sig vid påklädning och vid lunch och även på lektionstid. Jag anser att det finns rum för förändring i förskoleklassen då de inte har några uppnåendemål utan strävanmål. Lärarna lägger lektionerna utifrån vad de anser de bör arbeta med och därför anser jag att det finns möjlighet att ge barnen mer tid. När barnen har exempelvis matematik eller svenska går 50% av tiden till att läraren ska berätta vad de ska arbeta med och har en genomgång som de flesta barnen inte verkar behöva då de ligger långt fram i sina grundkunskaper genom de två ämnena. Jag vill belysa att det finns de barn med svårigheter men då kan jag mena att läraren kan ha en längre genomgång med de barn som själva känner att de inte förstår. Jag säger inte att det här skulle fungera till 100% då barn ofta bara vill utföra uppgifterna direkt och inte lyssna alls men det kan vara värt ett försök.

Bilden ovan

Bilden ovan är från veckans matematiklektion där de arbetade med talet 5. Barnen fick använda dessa 5 byggklossar att konstruera olika figurer för att se hur många olika sätt talet 5 kunde se ut på. De fick även använda dessa klossar till att gömma för varandra i händerna. Ett barn höll 3 klossar i sin hand och då skulle de andra barnet gissa hur många som vart gömda. Därefter skrev läraren på tavlan hur många olika kombinationer barnen provar och visade dessa uppställningar i form av addition (3+2=5) .

Veckans upplägg

Varje dag ser ut som såhär, det börjar med samling, sedan valfritt, fruktstund, utelek, ämne, lunch, utelek, ämne, slut. Det är inget tvivel om att dagen är full då allt det här sker på 5 timmars skoltid. Barnen är indelade i två grupper i klassen och därav utförs ämnena oftast i halvklass vilket jag anser är bra då barnen får mer chanser till att ställa frågor. Det jag vill belysa här är att läraren tenderar att tysta barnen lite mycket i min åsikt. Barnen får inte uttrycka sina tankar vid bokläsning exempelvis vilket jag anser är en enorm tillgång i lärandet. Jag kan vara skadad av förskolan men jag upplever att barn som får chans att uttrycka sig bygger upp sin självkänsla och tränar sitt språk.

Sammanfattningsvis vecka 45

Jag har fått chans att tala med min handledare om hur vi ska lägga upp mitt didaktiska material och när det här ska ske i dagordningen. Jag får känslan av att jag inte kan få den tid jag behöver på grund av schemats pressade tider vilket gör mig orolig om jag kommer hinna utföra allt jag planerat. Det jag kan säga om förskoleklass efter en vecka är att det inte är mitt första val av arbetsplats, jag upplever att stressen är för stor. Däremot om det fanns utrymme för eventuella förändringar kanske mitt val hade sett annorlunda ut.

Likes

Comments

Idag besökte jag fästningen som eget val av museeumbesök. Det jag fastnade mest för var en fotoutställning de hade där "vanliga" människor fått skicka bilder till museet utifrån olika kategorier. Här anser jag att barnen kan fatta intresse då de kanske känner igen platserna på bilderna exempelvis. Det finns även möjlighet att diskutera runt de olika kategorierna då en av dem var grodperspektiv. Hur tror barnen att en groda ser olika saker? Det går att skapa en sådan utställning på förskolan där barnen kan få ta egna bilder utifrån olika ämnen. Vad är en bra kompis? Hur ser vänskap ut? Jag hade absolut velat prova att utföra en sådan aktivitet med barnen och se vad de skulle ta bild på och hur de tänker kring föremålen de fotat utifrån ämnet.

Jag kände dock att utställningen kanske var lite riktad till äldre barn och vuxna och det sa även receptionisten. Det var utställningar där det visades hur varberg såg ut förr med kartbilder och människor som levt i Varberg. Det var mycket skyltar och jag kände att det var svårt att få ett perspektiv utan att läsa dem. Självklart går det som pedagog att läsa åt barnen men jag tror mer på museeumbesök där barnen kan få fler intryck utifrån sina egna kunskaper och därav skulle fästningen inte bli mitt första val att besöka med en barngrupp.

Men såklart fanns det kläder för barnen att prova och papper de kunde måla på och sådant också men jag känner ändå att just utställningsdelen är riktad till äldre barn. Hade jag besökt fästningen med en barngrupp hade jag förmodligen endast valt en del av den och det är fotoutställningen för det är den jag anser att barnen kan få flest intryck utav.

Likes

Comments

Fältdag 1

Min första fältdag i förskoleklass var rolig men jag hade lite svårt att greppa arbetssättet då vi besökte clowner utan gränser. Vi gick tillsammans med barnen till en lokal utanför skolområdet där clowner utan gränser skulle uppträda.

Efter showen så visade clowner en film för barnen som visade hur de uppträdde i krigsdrabbade länder. Clownerna förklarade för barnen att vissa barn inte har det så bra och därför åker clownerna runt för att få barnen att skratta. Jag fick information av lärarna i min förskoleklass att de skulle använda showen som en ingång att prata kring barnkonventionen då alla barn har rätt att skratta och må bra.

Fältdag 2

Från min andra fältdag vill jag plocka med mig yoga, min handledare har yogasagor med barngruppen och även handmassage. Jag anser att det här är ett bra sätt att få barnen att varva ner och minska stressen som deras vardag utsätter dem för. Min handledare talade om att hon inte är någon utbildad yogainstruktör och inte speciellt vig men att det inte är det viktigaste. Det viktiga är att låta barnen prova och få en chans till avkoppling och då anser hon och jag att både yoga och massage är ett bra sätt. Jag har alltid velat prova på massage med en barngrupp för jag vill se hur de hanterar det och vilken effekt det har på dem. Nu när jag var med under aktiviteten kan jag säga att det påverkar dem mycket på ett bra sätt då de kom ut som nya människor efteråt.

Fältdag 3

Min tredje fältdag arbetade vi med matematik och läraren skulle instruera barnen för siffra 4. Hon började med att rita hur 4 ser ut om man visar det med fingrarna och sedan med streck och sedan med siffra. Hon arbetar ur mamma mus språk och matematik bok för att göra arbetet roligare för barnen. Hon tog fram två hagar och 4 kossor som hon flyttade från den ena hagen till den andra och så fick barnen räkna addition. Jag anser att detta var ett bra sätt att visa barnen konkret hur man räknar och speciellt för de barnen som har mindre av det svenska språket. Hon hade förberett två papper som barnen fick arbete med men här anser jag att man hade kunde utfört en förändring. Det var många barn som stressade igenom sina uppgifter och var klara efter 10 minuter medan andra inte ens hann färdigt. De barnen som blev klara fick bara sitta och vänta och då kan jag tycka att läraren borde ha en backup, kanske att man bestämt att man har en ritbok ifall man blir färdig eller en lättläst bok.

Sammanfattningsvis

​Jag kan tycka att skolan har en stressig miljö, barnen har knappa 20-30 minuter arbetstid och då inkluderas lärarens inledning i dem minuterna. Barnen hinner knappt sätta sig in i ett arbete på den lilla tiden samtidigt som jag kan förstå att 6åringar inte orkar sitta allt för länge. Det är stressigt även vid lunch och rasten då barnen ska hinna äta och gå ut fort så att personalen kan hinna på sin rast. Barnen får gå och äta med ytterkläderna i matsalen och sedan kastas de nästan ut på rast och får slänga i sig maten. Det kan förstås bero på att jag inte är van vid skolmiljön men jag anser att det borde ses över då barnen förmodligen känner av den stressen också.

Likes

Comments

Konsthallen

Vi började med att besöka konsthallen vid Götaplatsen i Göteborg, där fick vi träffa Alexander som jobbar där. Han berättade om deras arbete och att de mest har äldre barngrupper som hälsar på dem. Alexander beskrev konstnären som svensk från Bredäng och att det endast var hon som ställde ut. Han berättade att de annars brukar ha flera olika konstnärers verk ihop. Vi blev indelade i grupper och fick välja ett verk som tilltalade oss, sedan skulle vi betrakta verket och försöka förstå vad tanken bakom kunde vara. Min grupp valde ett filmkollage där bilder av pengar, slavar och världens utveckling visades. Jag fick känslan av makt och att vi offrat mycket människoliv för att komma dit vi är idag. Det jag ville fråga mig själv var, är det värt det?. Jag undrade också hur ett barn skulle tänkt, kanske det endast funderat över de vackra bilderna, färgerna och hur mycket pengar som visades. Det är sådant jag skulle vilja besöka museum för att upptäcka.

Röhsska museet

Efter lunch gick vi till Röhsska museet där det fanns utställningar på design från olika tider. Vi fick gå runt med en guide och studera verken och sedan fick vi utföra en lek som går att göra en barngrupp. Vi skulle titta in i en monter och leta efter olika former. Det gick ganska enkelt då det fanns mycket objekt att välja ifrån men det är en grundidé på hur vi kan få med barnen mer när vi tar med dem på museeum. Det kommer jag att utgå ifrån om jag ska ta med min framtida barngrupp till utställningar, att göra det lekfullt. Det behöver inte vara strängt, tyst och obekvämt på museum om man utnyttjar det på rätt sätt.

Vi fick även gå runt och känna på vilken känsla olika färger gav oss. Vi var uppe i ett rum där det var helt svart förutom utställda objekt som var i guld som belystes av små lampor. Jag fick känslan av obehag för det kändes som ett gammalt besatt slott eller liknande. Men återigen, vad skulle ett barn se? Kanske skulle de bara reagera på allt guld som finns och anser att det är en "wowkänlsa", kanske någon skulle bli lite rädd på grund av mörkret, det är såndant jag vill ta reda på.

Världskulturmuseet

Det här var det bästa stoppet på dagen enligt mig på grund av att här fanns det mycket utrymme att leka. Det gick att klättra, krypa, glida och utforska på alla möjliga sätt. Det fanns montrar där du kan studera olika verk och sen fanns det som en "hinderbana" där barnen kunde springa om kring. Det anser jag är ett utmärkt sätt att få barn intresserade till en början då de ser verken samtidigt som de kan leka. Jag hade velat ta dit en barngrupp och studera hur de förhåller sig, kommer de springa runt och strunta i utställningarna eller kommer de till slut intressera sig för montrarna när de lekt av sig. Jag såg även en stor skärm på väggen där man kunde välja en dansstil och så visade människor på skärmen hur man gjorde. Det här är ett roligt ställe att besöka, det finns mycket olika kultur som barnen kan få utforska utan att ens vara medvetna för det är så inbjudande. Det jag tänkte mer på var att det fanns små skyltar som ställde frågor till barnen och som handla lite om relationer där barnen kan få tänka till extra om utställningen. Det fanns även huvuden som det gick att spela upp en röst som läste vissa skyltar så barnen kan gå runt på egen hand.

Avslutningsvis

Den här dagen var intensiv och jag kände mig lite stressad på grund av att vi hade lite tid på varje museum men jag vill ändå säga att det givit mig en inblick i hur vi kan gå på museum med en barngrupp. Låt dem utforska på sitt sätt och ge dem inte massa regler för det kan förstöra för dem i sitt upptäckande. Barn kan känna av en situation och de vet ofta när de får röra saker och inte exempelvis. Jag anser att museum kan vara ett bra sätt för barnen att få med sig en del av kulturen som läroplanen säger att vi ska tillse dem.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s.9 ) står att förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer och det är precis det som museum kan bidra till. Det finns utställningar som speglar vår svenska kultur och även utställningar som speglar andra länders kulturer vilket ger barnen en chans att utveckla förståelse för dem.

Referenser
  • ​​Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket                                                                Tillgänglig på internet: http//www.skolverket.se/publikationer?id=2442


Likes

Comments

Idag vart Karin och Annika från textilmuseet i Borås och hade workshop med oss. De inledde med att prata om sina erfarenheter kring museeum och sedan fick vi berätta våra. Jag har inte positiva upplevelser kring museeum som barn. Det var tråkigt för vi fick gå i stor grupp och lyssna på en guide och vi fick inte upptäcka själv eller följa upp vad vi hade sett. Jag anser att barn måste ges utrymmet att utforska på ett museeum för att skapa egna uppfattningar kring vad de ser. Det kan även vara bra att låta barnen reflektera kring deras favorit på museet och kanske återskapa utställningen i bild eller annan estetiskt form för att upplevelserna ska ligga kvar. Barn minns saker de gör praktiskt och det är något jag skulle bära med mig i ett museeumbesök med en barngrupp.

Vi fick även gå ut och samla naturmaterial och skapa ett kollage med hjälp av det. Det var kul att se hur ett konstverk kan skapas ur så enkla medel. Jag tror att vi lätt planerar för mycket och att det ska vara ett bestämt resultat men det behövs inte då det blir vackra resultat ändå. Barn behöver utforska material och få leka för att det ska bli lustfyllt för dem. Här finns chans att skapa tema då vi idag exempelvis samlade löv och pinnar som gestaltade ett hösttema på våra kollage.

För mig var denna workshop rolig och gav mig ett nytt perspektiv på hur jag kan göra barnens upplevelser på museeum bättre än mina egna. Det jag bär med mig är att låta barnen utforska utställningarna på egen hand och sedan fånga upp deras intressen i en återskapande aktivitet efter besöket.

Likes

Comments

Eget dramaförlopp

Jag vet inte om jag nämnde att vid förra dramaworkshopen påbörjade vi att skapa ett dramaförlopp utifrån en bok. Min grupp valde Vinga på villovägar. Den boken fick oss att tänka på känslor därav valde vi att skapa ett dramaförlopp med begreppet känslor som utgångspunkt. Vi valde att skapa en gestaltning där barnen skulle få spegla varandras känslor vilket vi blev lite sågade för. Vår tanke var att spegla känslor skulle vara som en introduktion till att arbeta kring känslor men det framkom nog inte. Fihn [1] talade för att barnen måste få utlopp för sina känslor oavsett om de ses som positiva eller mindre positiva. Om ett barn visar tecken på ilska ska det vara okej vilket jag håller med om, det kan vara viktigt att får vara så vi kan känna oss glada igen. När sedan känslan gått över för barnet finns det tillfälle att föra en dialog kring vad som gjorde barnet upprörd och på så sätt får barnet känna sig förstådd och inkluderad.

Fihn[1] belyste att vi inte kan ändra hur ett barn känner sig i den bemärkelsen utan vi kan endast möta barnet där det befinner sig vilket jag tycker är ett intressant uttalande. Jag kan bara se till mig själv när jag är arg så är det sista jag vill att någon ska säga att jag ska sluta vara arg. Det jag borde fundera mer över i interaktion med barn är att se på dem som jag ser på mig själv, det kan jag komma långt på.

När vi arbetar med känslor ur ett dramaperspektiv kan det vara viktigt att förstå hur vi ska arbeta med det. Det handlar inte om att visa varandra hur olika känslor kan se ut utan att fundera över vad som gör oss arga och vilka konsekvenser som kan uppstå på grund av ilskan exempelvis.

Mina erfarenheter kring drama

Jag har svårt att arbeta med ett dramaförlopp då jag inte har några större erfarenheter kring drama överlag. Jag har svårt att se hur vi kan använda drama och få med alla barnen i åskådliggörandet. Vi fick en mall utav Gunilla som visade olika punkter att fundera över i ett dramaförlopp och den mallen låste mig. Jag känner att det varit höga krav när vi ska utföra gestaltningar vilket gjort att jag har haft svårt att slappna av och ha kul vilket jag anser är viktigt speciellt ihop med en barngrupp. Jag hade föredragit om vi fått leka lite mer med drama utan att styras för mycket, det hade i alla fall hjälpt mig att bygga upp ett förtroende om att jag kan använda drama och vågar stå på golvet framför andra. Det hade i sin tur lett till att jag eventuellt hade vågat använda mig av gestaltning i förskolan med en barngrupp då jag vet att barnen ofta uppskattar sådana upplevelser. Det står även i läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev.2010 ,s.10) att vi i förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

[1] Gunilla Fihn. Drama 2. Campus Varberg, 2016-10-13.

Referenser
  • Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

Likes

Comments