View tracker

Första fredagen jag får vara ledig, jag får betalt för att vara hemma. Jag kan inget annat än bara njuta, tacka och ta emot.

Jag tänkte då att jag och L skulle ha lite fredagsmys men et blev inte som man tänkte. Jag borde ha räknat med att jag är så trött och sliten. Jo, jag sov bort hela dagen. Vi åt middag tillsammans och blev så mätta att vi bestämde oss för att lägga oss ner. Vila lite.
Jag somnade ganska snabbt, han med.

Nu ligger jag här med världens bästa. Han som tycker om mig så som jag är.
Vi har våra dåliga dagar oxå, där vi tjafsar och går på varandras tår men inget är så farligt att vi blir sams igen.
Egentligen så har vi aldrig riktigt bråkat.

Neh, nu ska jag falla tillbaks till sömns.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag och L var på begravningen i fredags. En nära vän till honom hade gått bort. Det var även första svenska begravning för mig.
Det var en väldigt fin begravning och även om jag inte kände honom så vart jag tårögd. Mest för att jag såg L så ledsen, hur han försökte hålla tillbaka allt.
Jag önskade att jag kunde ta bort allt det ledsna från honom.

Vi var de enda som hade klätt upp oss ordentligt. Eller ja, vi var nog de enda som la ner pengar på att köpa kläder till begravningen. Men det var värt det, för L var så stilig, så stilig. Kunde inte sluta titta på honom. 😍

Jag ville ta kort på honom men självklart hade jag glömt telefonen.. 😣😣

Likes

Comments

View tracker

Jag är oftast glad och sen jag träffa L så har jag gått på moln. När man träffar någon så undrar man ibland hur den andras känslor är för en. Jag tvekar inte en sekund om att L tycker om mig. Han är en hård kille men med mig så kan han visa och vara känslosam. Ibland lite för känslosam men inget jag klagar på. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag är sämst på att trösta folk, jag är den där idioten som ger dig en klapp på axel och säger att allt kommer bli bra. Kanske ger dig en kram och 'klappar' dig.
Vad mer kan man göra?

Jag har just nu lingonveckan (bra info!) och för några dagar sen så var jag lite känslosam, vakna upp och var superglad. Så glad att jag har L i mitt liv, jag uppskattade allt jag har. Ja, vänner.. livet. Allt.
Men sedan på jobbet fick jag en hemsk tanke, om Lars lämnade mig eller gjorde något som gör att jag blir tvungen att lämna honom.
Bara tanken av det gjorde ont i mitt hjärta och jag blev alldeles tårögd. Bara av en liten skittanke som inte ens var verkligt gjorde mig ledsen. Men nu har jag svaret till varför jag blev så. Mina hormoner är inget och leka med.

Likes

Comments

I söndags så följde jag med L till jobbet. Det var hos pensionärpar ute på landet och de håller på och gör om sitt badrum.
Vi satt och skämta om det någon helg sen att vi är som ett gammalt gift par. Är bara hemma och tar det lugnt. Vi vaknar tidigt och går o lägger oss tidigt.
Men det gör mig inget, vi är så olika men ändå lika. Även om jag skulle vilja hitta på något på helgerna så är jag för trött på det.
Vi jobbade i 3 timmar igår och det tog på oss båda. Jag gick för att "vila" innan maten och bad L att hämta mig när det var dags att äta. Vaknade en stund senare då L oxå ville vila en stund. Det var väl kl 20.
Då sa han att han skulle vila tills hans bror S kommer och vi kan äta tillsammans.
Men som ni redan förstått så somnade vi och hamnade i nån typ av djup sömn. För vi hörde inte när S kom, vi båda vaknade ca kl 2 och var hungriga. För ingen av oss hade ätit middag.
Satt skratta åt det sen på morgonen om vad som helst hade kunnat hända och vi skulle inte vakna.
Det var våran helg.. 😅😅

Likes

Comments

Det står tomt i huvudet just nu och jag vet inte vad jag ska skriva om. Ska försöka hitta lite inspiration men det är svårt när du har kopplat bort dig från den sociala världen.
Det är verkligen tråkigt att bara jobba natt och jag saknar att sova bredvid L. Det gör nätterna ännu värre.

Men jag fortsätter med att hitta ett annat jobb. Hoppas någon hör av sig snart.


Likes

Comments

Jag är inne på andra veckan natt och jag känner mig helt slut. Fredagar är värst,inte för att det är ett långt pass men alla är så slut. Även jag men jag kör på ändå.

Jag har tagit allt mer seriöst med att söka ett nytt jobb och har bestämt mig för att byta jobb. Ett där jag slipper jobba natt, där jag faktiskt kan ha lite energi kvar efter jobbet eller på helgerna.
Norge har varit lockande och jag har sökt några i norra Norge, Kirkenes rättare sagt.

Men det är bara enbart för L är där, fick erbjudande om extrajobb men tackade nej. Just nu lockar inte kirkenes längre, jag och L kan inte bo i en barack men knappt nåt kök och utrymme. Det funkade i 3 veckor men sen gick vi på varandras nerver.
Alternativ till boende var få eller dyra.
Så jag siktar på Oslo och ser om jag hittar nåt.

Håll tummarna för mig. ♡♡

Likes

Comments

Ibland önskar jag att jag kunde se vad han tänkte på, som en bubbla som bara stack upp där vid sidan av huvudet. Fast ibland ska man inte veta för mycket för man kan inte roför vad folk tycker och tänker på impuls.



Det kanske kan vara som Google, jag skriver in de frågor jag vill veta och det dyker upp massa alternativ. Det räcker med svar från första sidan och gå aldrig till andra sidan. Då gick man för långt... 😉


Så mycket ska man inte veta om en person.

Likes

Comments

Jo, att blogga från mobilen gick bra. Kan ju göra allt möjligt från telefonen. Jag älskar dagens teknik. Ha tillgång till nästan allting i bakfickan.
Men är det verkligen så säkert? Jag undrar vad som kommer hända om jag tappar bort telefonen. Kommer de att komma åt min blogg, bank, Facebook och allt möjligt jag är inloggad på. Jag är inte den som tappar bort min telefon eller öppnar konstiga mail på telefonen. Mitt nummer finns inte med på nån söksida. Hur hög är säkerheten?

Vad gör ni för att skydda eran telefon, hem, bank, osv?
Detta är vad jag gör:
1. Ha aldrig alla dina pengar på ett kort. Jag har ett konto som inte är kopplad till nåt kort,typ som ett sparkonto som jag överför pengar från och till. Har typ nästan alltid bara några 100lappar på kontot ifall mitt kort skulle bli kapad.
2. Jag meddelar väldigt sällan vart jag ska vara, när, var och hur länge. Det händer ju att man checkar in på Facebook att man ska flyga hit och dit eller man sitter o äter middag nånstans. Då meddelar du i real-tid om vart du är och faktiskt praktiskt taget säger "Hej, kom hit på inbrott!". Men det är då du har kontakt med omgivningen. Dina grannar,vänner och familj.
3. Nästan allting är privat. Hur kan man vara privat när man bloggar eller har Facebook? För det första, jag delar inte med mig om allt, allt är inte synlig och jag kan välja själv vad jag vill dela med mig. Det är som toppen på ett isberg. Det är vad ni ser,det är vad jag väljer att dela med mig. Men under ytan av isberget är inget ni ser och vet om.
4. Skaffa en muskelberg till pojkvän. Jag kan inte känna mig mer säker och trygg just nu. Visst kan man råka illa ut men händer det nåt så vet jag att jag har L vid min sida. Tänker ni då att jag står och gömmer bakom min pojkvän för minsta lilla? Har jag inkräktare i mitt hem då är det ganska uppenbart att jag gömmer mig bakom honom. ♡♡

Fast oavsett vad som än händer, för det minsta lilla så kommer han skydda mig. 😉

Likes

Comments

Provar för första gången att blogga från mobilen. Ska bli spännande och se hur det blir men viktigast av allt om jag blir nöjd med versionen som läggs ut. Vet att jag har prövat förut men har inte varit nöjd.

Jahapp, klockan är 3 på natten och det går bra på jobbet. Medans andra har problem på sina avdelningar med personal och maskiner så har jag fast personal och det rullar på fint. Fast jag har kämpat hårt för att få lite stabilitet på avdelningen. Speciellt om jag ska fortsätta jobba natt.
Men jag är inte sugen på det heller, min tanke är ju att lära upp folk på natten och sen lämna det i så god skick jag kan. Jag ska lära ut allt jag kan tills jag hittar ett annat jobb så det inte blir kaos när jag inte är där.

Att jobba natt sliter otroligt mycket på en, då jag praktiskt taget jobbar 6 dagar i rad och en massa övertider. Klagar inte på övertid men att jobba så många nätter i rad är inte mänskligt i min värld.

Sov så gott allihopa. ♡

Likes

Comments

Är det år eller månader sen jag skrev något? Jag gick in hit för jag kände mig nostalgisk och att tiden går så himla fort förbi nuförtiden. Kanske inte just nu men när man väl tänker på det. 

Till exempel bilden, flera år gammal eller rättare sagt från 2012 i slutet av januari eller precis i början av februari. Jag bodde på hotell första dagarna jag var där eftersom jag inte hade någon nyckel in till min mosters nya lägenhet. Kunde ha lätt fixat det men jag ville väl lyxa till det lite. Tror nog att jag hade precis fixat håret oxå. Färgat om och hårförlängning.  

Det var den nya jag, min familj/släkt släppte mig fri för första gången. Första gången jag va helt själv, det var en helt ny men hemskt värld. Men jag lärde mig så mycket och det enda jag ångrar är jag drack så mycket av den tiden jag var där. Sista 2 månaderna var bara en dimma och jag spenderade tok för mycket pengar på alkohol, inte för att det krävs mycket för mig att bli full men jag skulle alltid bjuda massa människor som jag inte ens kände. Fast jag var ju populär de veckorna. Jag levde livet de ville ha och som jag trodde ville ha..

Nej, det var inget för mig. Hälsade knappt på min släkt och jag sprang bort från mina problem men jag behövde vara själv, jag behövde lära mig den tuffa vägen till att jag duger som jag är. Men om vi kollar tillbaka till 2012, löshår, lösnaglar och snart silikontuttar. Nästan allt var fejk på mig men jag visste inte vem jag var och så himla osäker på mig själv. Men det var en bra och lärorikt tid som jag fick betala dyrt för. 

Du är inte ett skit när du inte har någon. Jag var så inne i mig själv att jag struntade i min familj och vänner. Jag förlorade nära vänner det året och min familj var väl lite besvikna på mig. De var jätteglada för min framgång men inte den personen jag blev. Ingen tycker om en supande egoistisk människa och om min mormor levde så skulle hon dra sig till klubben där jag var stammis på och dra mig ut med huvudet före. 

Min mormor uppfostrade inte mig till att supa bort mitt liv. Jo, min mamma uppfostrade mig oxå men mormors ord är lagen. Hennes uppfostran är min grund idag. Det jag värdesätter mest och försöker leva efter. Jag tappar bort mig ibland från det spåret hon ville att jag skulle vara på men livet går upp och ner. Jag kommer tillbaka till det spåret hon vill att jag ska vara på förr eller senare. 

Hon ville som vilken traditionell thailändsk mormor ville alla sina barn. Gifta dig rik, hitta en bra man med pengar och skaffa barn. Jag ville inte det då och jag vill inte det idag. Jag ville ha en karriär och mina egna pengar, ville absolut inte vara beroende av en man och jag var inte redo att skaffa barn. Idag ångrar jag och tänker tillbaka på varför jag inte gjorde det för henne, så hon kunde få träffa mina barn och få se min stora dag. Det är inte så att jag inte vill gifta mig eller skaffa barn men jag har inte bråttom till det. Kanske för ett tag sen så planerade jag mitt liv med fel person. Det skrämde mig, det fick mig att tvivla på mig själv. För jag blev så bedragen man bara kunde bli. 

Så när jag trodde att jag kommer aldrig kunna lita på någon igen så dyker den underbaraste personen upp. Som håller om mig hela nätterna och som behandlar mig som en riktigt prinsessa. Han uppskattar allt jag gör för honom och lägger märke till detaljer som jag själv inte har märkt. Jag kan inte riktigt säga vart vi är påväg men det spelar ingen roll, för jag är så himla förälskad i honom och jag behåller gärna den känslan ett tag till. 

Jag vill bara njuta av den tiden där vi aldrig glider isär på natten. Hur han kysser längs min axel varje gång jag vänder på mig. När vi ligger och myser och jag märker att han luktar på mitt hår. Att han hör av sig varje dag och berättar hur vacker jag är. Ja, jag vill passa på njuta av att få pilla på honom hur mycket jag vill och få somna till hans snarkningar. För man vet aldrig hur länge det varar. 

Men vad jag är mest glad för är att han träffade mig när jag var inte var på topp men ville ändå vara med mig. Han plåstrade om mig och gjorde mig hel. Han fick mig att våga känna känslor som jag en gång tvivlade på. Den jäveln valsade in i mitt hjärta utan att ens försöka. Han var sig själv hela tiden bara. För det är jag evigt tacksam och jag har ingen aning hur jag ska tacka honom. 


Likes

Comments