​Är det bara jag eller är allting snäppet bättre under natten?

Eller, bättre och bättre... roligare iallafall? 

Det kan vara allting från att träna, resa, vara utomhus till att bara prata. På något sätt blir ett helt vanligt samtal så mycket mer personligt, djupare och mysigare om det pågår under dygnets mörka timmar istället för mitt på dan. Är inte det lite konstigt egentligen, att tiden kan påverka så mycket?

Om jag skulle vara ute på en promenad på dagen, skulle det jag känna mig tråkig - det finns ju så många andra saker man skulle kunna spendera tiden på. Oftast får jag också ångest, då tiden som jag spenderat på att gå är timmar jag aldrig får tillbaka, och skulle behövt spendera på den där franska läxan som var tills imorgon. 

Men på natten är plötsligt allting roligare, och en promenad blir istället till ett äventyr. Kanske är det för att jag inte har några förväntningar på natten, den är ju trots allt till för att bara sova. Eller så är det bara mörkret som gör allting mer spännande och okänt, inte vet jag. 

​/En tjej

Likes

Comments

I första inlägget tänkte jag att det vore bäst att presentera mig själv (så mycket som möjligt eftersom denna blogg är tänkt att vara anonym) och berätta kortfattat varför jag valde att starta den, så nu kör vi!

Jag bor i Stockholm och är just nu femton år, vilket betyder att jag går i nian och är mitt i smeten av all tonårsdrama. Stress om gymnasium, kompisar, killar och allt annat är därför ganska (läs extremt) påtaglig nu. Därför har jag bestämt att starta denna blogg som ett typ av "safe house" där jag kan säga exakt vad jag tycker om saker och ting, och ibland bara skriva av mig lite jobbiga tankar, utan att någon kan döma mig :)

I nuläget vet jag inte om vad eller hur ofta denna lilla sida kommer uppdateras, så jag antar att vi får se! Om ni känner igen er är det bara att lägga en kommentar <3

/En tjej

Likes

Comments