5 SAKER

Du gjorde igår kväll:

Hoppade min ponny, borstade tänderna, mockade boxen, packade hö, åkte bil

Du kan höra just nu:

Musik, röster, knappande på tangenter, min ljuva sångröst, fötter på ovanvåningen

Du inte kan leva utan (matriella):

Mitt högtalarsystem, mina hörlurar, min telefon, plånbok, rakhyvel

Du ska göra nästa vecka:

Jobba, rida min ponny, äta, sova, mocka

Du helst äter:

Tacos, ceasarsallad, entrecote med bea, chips, choklad

5 PERSONER
Du kan berätta allt för:

Mamma, pappa, syster, Hilda, Smilla, Nathalie (fick bli 6 stycken ;))

Du helst smsar med:

Hilda, Smilla, Nathalie och sedan delar jag inte med mig mer för tillfället ;)

Du tycker om:

Hilda, Smilla, Nathalie, sedan finns det kanske någon mer ;)

Du skulle vilja bjuda över på en middag:

Josefine, Hilda, Nathalie, Smilla, Sandra

Du träffar varje dag:

Mamma, pappa, syster, Josefine, Eva

5 NEJ TACK

När det gäller klädesplagg:

Vida jeans, vida ärmar, lågmidjade jeans, strumpor i sandaler, ostruken skjorta

I matväg:

Spenat, lime fisk, blodpudding, ärtsoppa, löksås

Till drycker:

Havremjölk, te, kaffe, loka chokladboll, loka hallon/lakris skalle

I din inredning:

Äldre möbler, sammetsmöbler, blommiga gardiner, tofsar, saccosäcken (mysig men sjukt ful)

När det kommer till personlighetsdrag:

Snålhet, stöddighet, konflikträdd, tidsoptimist, pessimist

Kram My!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Att skriva slutet av ett kapitel och påbörja nästa är svårt. Det är svårt att bara sluta skriva och gå vidare, gå vidare ifrån en trygghet. En trygghet som man är van vid, den platsen där du var absolut tryggast. Men för sitt eget bästa måste man lära sig att se till vad man själv mår bra av, inte enbart stanna för att det är en trygghet. Alla kapitel slutar inte lyckligt och det är något man ibland får lära sig den hårda vägen. Med detta inlägg vill jag förmedla att min och C´s tid är över, vi tog ett beslut och valde att gå vidare. Det har självklart varit tufft och mycket tårar, men ju mer jag tänker på det så var det nog rätt. Mycket tjafs och bråk tog kol på mig och jag förtjänar bättre än så!

Det var extremt svårt för mig att sätta fingret på vad som var fel i mitt liv för ca. 6 månader sedan. Jag var ständigt oroad över att något skulle hända och det fick mig att inse att jag inte var redo att binda mig än. Dock höll jag detta för mig själv under ca. 3 månader och det tärde på mig... Jag kände mig innestängd och låst på något vis. Jag säger absolut inte att det var C´s fel för så är det inte, men jag var tvungen att hitta mig själv igen och det var jag tvungen att göra ensam. Därför bestämde jag mig för att vara ensam under så lång tid jag behövde och först 3 månader senare känner jag att jag är tillbaka och har hittat rätt igen.

En fråga jag garanterat kommer få är om det finns en chans att det blir vi igen, och svaret på den frågan är att jag inte är mogen för det nu. Sedan vet man aldrig om 10 år, om vi ses igen och känslorna finns kvar. Men just nu så är det väldigt långt borta för mig just nu.

Men som man säger, man ska kyssa många grodor innan man hittar sin drömprins, kanske har jag redan träffat min prins. Det återstår att se.

Tyckte ni förtjänade en förklaring var C bara helt plötsligt försvunnit, snacka hur mycket skit ni vill men jag står rakryggad och är en stark, självständig kvinna. Och till alla därute som varit modiga och ta steget ut i friheten, säger jag bara you go!

Kram My.

Likes

Comments

God eftermiddag på er! Hoppas ni har haft en bra dag, för det har jag i alla fall! Min dag startade med att min chef hämtade mig 06.00 för att åka mot jobb, jag jobbar i ett dressyrstall för tillfället! Väl framme så fodrade vi hästarna och släppte ut dem. Sedan var klockan runt 7.10 och det var dags att åka på semin med ett av våra avelssto (konstgjord befruktning för häst). Så vi lastade och styrde bilen mot Flyinge. Där var extremt mycket folk och vi stod och väntade ca. 20 min för att få komma in, detta gjorde att vi inte var på väg tillbaka förrän runt 9.10.

Runt 10.10 var vi hemma och då var det bara att sätta igång att mocka alla dessa boxar och fixa resten av stallen. Mellan de två stallen så intog vi lunch och fortsatte sedan i nästa stall. Efter båda stallen var klara så var det dags att återigen bege sig mot Flyinge, denna gången för att hämta ett sto som blivit kvar där under ett par dagar, denna gången rullade vi ut från gården ca. 13.30. På vägen kollade vi dessutom till några av beteshästarna. När vi kom tillbaka (15.45) så tog vi in hästarna och gjorde resterande rutiner för att sedan bege oss hemåt ca. 16.30!

Imorgon är det återigen jobb som gäller och sedan är jag ledig framtill lördag! Dock klagar jag inte på att jobba, ett roligt jobb och härliga kollegor, dessutom får jag jobba med mina älskade hästar. Lärorikt och framförallt roligt!

Önskar er en fin kväll!

Kram My.

Likes

Comments

Jag vet inte hur många gånger folk har frågat mig varför jag håller på med ridsporten. De menar på att man ständigt är bunden hemma, det tar flera timmar av dagen och om det verkligen är värt allt slit? Jag har alltid samma svar: "Jag brinner för vad jag gör och när man gör det så är det värt precis allt slit och alla tårar man fällt. För det lönar sig alltid i slutändan, alla timmar i sadeln, alla timmar i stallet. Det ger en så extremt mycket. Både erfarenhetsmässigt men även i form av glädje".

Men det är ett budskap som aldrig människor som inte känt sambandet mellan en häst och ryttare kan förstå. Det är något speciellt med att sitta på en häst som man verkligen klickar med, som lyder minsta lilla vink trots att de väger över 600 kg. Det är en magisk känsla, helt plötsligt är det värt att släpa på tunga vattenhinkar, packa hö och allt vad det innebär. Det är värt att missa den där festen för att få några extra timmar i sadeln. Det är värt de tårarna som föll passet innan för att ingenting fungerade, allt handlar om med- och motgångar

För även om det känns tungt en tidig morgon eller en sen kväll, så känner man varje gång hur glad man är att man har dessa fantastiska djur som ger en en helt annan glädje än vad någon annan kan. Varje gång man sitter upp, varje gång man ger dem en puss på mulen, varje gång man borrar in näsan i manen.

Vi ryttare är nog ganska bra på att ge intrycket av att hästarna tar all vår tid och ingenting annat hinns med, och visst vissa dagar är det så. Då tar det längre tid än andra dagar, men vi får också lära oss att strukturera upp vår vardag på ett sätt som är guld värt senare i livet. Ansvarsfullhet, drivkraft och engagemang är exempel på förmågor som utvecklas i en stallmiljö och det är ett perfekt sätt för unga att ta ansvar och allt vad det innebär.

"Man måste våga satsa för att vinna"

Kram My.

Likes

Comments

Long time, no see. Men nu hoppas jag komma tillbaka till er kära läsare! Motivationen försvann helt mitt i skolstressen och livet kom bara allmänt emellan! Men efter lite återhämtning när jag gick på sommarlov hoppas jag att motivationen är här för att stanna! Våren har varit väldigt upp och ner och det är en del saker som har förändrats i mitt liv. Vilket ni så småningom lär märka.

Men jag har en väsentlig fråga till er, har ni några idéer för vassa inlägg som ni skulle vilja läsa om? Jag har några på lager men skulle behöva hur många som helst! Lämna gärna en kommentar med ett ämne som just DU skulle tycka vara kul att läsa/se mer av!

Önskar er en fin kväll så hörs vi när vi hörs!

Kram My.

Likes

Comments

Kram My.

Likes

Comments

För att hitta stallvlogg #1 sök på My Rosberg på YouTube så kommer ni även till min YouTube kanal! Glöm inte att tumma upp och prenumerera!

Kram My.

Likes

Comments

Likes

Comments

Veckans låt


Veckans låt blir faktiskt "Something just like this" av The Chainsmokers & Coldplay. Så har ni inte hört den så tycker jag absolut att ni ska lyssna på den! Härligt sound och en vettig text som man verkligen borde lyssna på och ta till sig! Tycker den beskriver livet bra och både motgångar samt framgångar, en bra låt helt enkelt!

Ha en fortsatt fin dag!

Kram My.

Likes

Comments