Hej på er.

Nu har det snart gått ett halvår sen jag uppdaterade er om vad som pågår i mitt liv och oj vilken vändning livet har tagit och bara åt det bättre den här gången. Jag läste igenom mina senaste inlägg här och jag inser nu hur långt jag har kommit och hur mycket bra jag har gjort för mig själv de senaste månaderna.

Jag vill börja med att berätta varför mitt bloggande tog stopp så tvärt och det blev så pga att mitt mående sa stopp tillslut. Natten till den 3 september 2017 blev jag misshandlad, så med lite blåmärken, skrapsår och en bruten näsa genomled jag en tuff månad med många, jobbiga beslut. Idag vet jag att jag har valt rätt, jag valde inget som gjorde att jag skulle få stå kvar med ett enda stort misstag till val och det glädjer mig så mycket idag. Jag valde att fortsätta min resa mot ett bättre mående på egen hand och inte i ett förhållande, så med hjälp av min familj, mina vänner och psykolog så tog jag mig igenom det värsta och nu står jag här idag starkare än aldrig förr.

HELVETE VAD SKÖNT!

Jag kämpar fortfarande mot min psykiska ohälsa dagligen och vissa dagar är värre än andra, men i dagsläget kan jag hantera det bättre än jag kunnat tidigare och det gör allt mycket enklare överlag. Sist jag skrev här så visste jag varken in eller ut, jag visste att jag behövde en förändring men jag var alldeles för svag för att ta steget mot en förändring där och då, men nu har det skett förändringar och jag kan inte vara gladare för att jag tog det steget.

Jag har sagt upp mig från jobbet och är nu längre inte servitris på Angry Bull, jag är istället student på Komvux och har nu 1,5 år framför mig med studier. Jag ska utbilda mig till undersköterska, ska o ska, jag håller ju faktiskt på att utbilda mig till undersköterska, jag har ju redan gått i skolan i snart 2 månader och än så länge trivs jag superbra och det här yrket blir mer intressant för varje dag som går.
Jag har inte bara slutat jobba och börjat plugga, jag har även flyttat hemifrån!!! Hallelujah! Så nu bor jag tillsammans med min vän Marcus i en 2a i Hageby, och ja det är bara en 2a men den är tillräckligt stor för oss båda och det fungerar alldeles utmärkt att dela på den ytan vi har.

Det är mycket som har hänt på inte allt för lång tid, men nu vet ni att jag är vid liv.
Inte heller bara vid liv, utan jag lever, för första gången på väldigt länge.

Sen så ska jag inte sticka under stolen med att jag träffat livets kille och blivit kär!!! och denna gång en bra kille på riktigt.

Gillar

Kommentarer

  • Nära LILLHAGA, Östra NY, Vikbolandet

Gillar

Kommentarer

Mer och mer går jag sönder, lite för varje dag som passerar tyvärr. Hur man får ett stop på det? Hmm, det vet jag inte. Kanske är det bäst att steppa upp lite och va den personen som är bra för mig själv, men hur gör man? Suddigt och förvirrande, det är bara två ord som beskriver min hjärna och det är fruktansvärt svårt att tänka då. Jag vill kunna tänka mer på mig själv, men om det ska ske så måste jag välja. Jag vill inte välja bort något, jag vill inte sluta med att stå kvar med ett enda stort misstag till val.

Luddigt, luddigt..

Släpp det. Det är inte allt.
Eller?

  • Nära Norrköping

Gillar

Kommentarer