View tracker

Jag vet inte hur länge sen de var jag bloggade men fyfan vad jag har saknat det... Känns som att nånting saknas... Och efter att ha läste igenom mina gamla inlägg så är jag så sugen på att börja igen. Då ni inte riktigt har fått varit med mig nånting under hösten och de är helt och hållet mitt fel. Jag har inte mått så bra. Som jag skrev för några veckor sen tror jag att de var. Och jag kan väl inte påstå att jag mår bra heller, men jag är på bättringsvägen. Har haft det ganska jobbigt med självförtroendet under hösten vilket har lett till att jag knappt har varit i skolan... Men jag har gått en hel vecka nu i skolan och de har inte jag gjort sen vi började och vi går liksom snart på jullov. Men jag har insett nu att jag har fått en andra chans i skolan och ska från och med nu ge 110%.

Men otroligt mycket har hänt sen ni sist hörde av mig. Jag tror inte att jag har berättat för er, men jag har gjort min första tatuering. Jag lovar att vise er den imorrn. Men så mycket mer har hänt. Jag har bland annat utvecklats som person och som jag pratade med Tanja här i torsdags . "Jag vill ha en framtid. En framtid utan psykisk ohälsa." De är mitt nya mål från och med nu. Jag vill att psykisk ohälsa ska bli nånting man inte är rädd att prata om, våga stå upp och säga att man inte mår bra och framför allt. Att det är okej att inte må bra.


Xoxo

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

De här tar emot så mycket, men jag måste få lätta på mitt hjärta och faktiskt vara helt ärlig för er.

Jag mår inte bra. Och jag har inte gjort de på en väldigt lång tid. Och jag har inte velat berätta för nån vuxen så att säga för att jag är rädd. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja heller. De här inlägget som du nu läser har tagit väldigt lång tid för mig att skriva för jag vill att du sak förstå precis hur de är och hur jag mår.

Jag trivs så otroligt bra i Leksand. Både i lägenheten, med min nya klass som är helt underbar då dem faktiskt bryr sig om mig, vilket ingen klasskompis till mig har gjort sen jag slutade 9:an. Och jag är så otroligt glad över att jag har fått chans att träffa dem. Och mina lärare börjar förstå hur läget faktiskt ligger till. Vilket har hur skönt som helst. Men de är mitt mående som fuckar upp precis allt. Jag har inte varit i skolan på snart 4 veckor. Och jag vet at jag har sagt att jag har varit där, men jag vet precis hur mina nära och kära blir. Och jag förstår dem, men dem förstår inte mig. Inte fullt ut iaf.

Jag lever med psykisk ohälsa. En av dem vanligaste "sjukdomarna" i hela världen. Och jag har levt med den i snart 6 år, och de är nu på senare år jag förstår hur allvarligt de faktiskt är. Jag kan erkänna att jag har haft ett självskadebeteende, självmordstankar med mer. Men den finns inte kvar längre. Jag har inget behov av att behöva skada mig själv längre för att känna en ny smärta, eller jag vill inte dö för jag har människor runt omkring mig jag bryr mig alldeles för mycket om. Men jag lever fortfarande med ångest, panikångest och en depression. Och jag har en vän som förstår mig fullt hur precis hur de är och att man inte alltid orkar kliva upp ur sängen utan att man bara vill gråta och hon vet precis vem hon är.

Men tillbaka till ämnet. Jag mår inte bra och jag har inte varit i skolan på snart 4 veckor. Och de är ingeting jag är stolt över utan jag skäms över de. Och jag vet inte riktigt hur jag ska kunnat berätta de för er. För som så många vet så klarar jag inte av att prata face2face om hur jag mår eller över telefon för jag känner mig själv så väl att jag vet att jag kommer bryta ihop. Och att bara skriva här är ett stort steg för mig. Och jag vet att jag ska berätta för mina föräldrar när jag mår dåligt, men de går bara inte. De är inte så lätt som ni tror. Jag vill men jag kan inte.

Jag pratade med min rektor i fredags om läget och vi har läget under kontroll, men hon gav mig två val. Antingen skulle jag berätta för mina föräldrar eller så skulle hon. Och här är jag. Jag har nu berättat för er att jag inte mår bra. Men jag fortsätter att kriga för jag tänker inte ge upp det här. Jag ska ta studenten om 1 och 1 halv år med min klasskamrater och vara godkänd i alla ämnen, för jag tänker inte hoppa av. Jag har tänkt på den tanken under dem har 4 veckorna, men jag är inte så svag. Och jag har aldrig varit så svag. Och tänker aldrig vara så svag. Så därför tänker jag fortsätta kämpa på med både mitt mående och skolan. Jag tänker ta tag i mitt liv och träffa en läkare som kan ge mig nya tabletter och en person som jag kan prata med här uppe i Leksand. Samt att jag tänker köra järnet med skolan. Jag tänker sitta varje dag och göra läxor och uppgifter och bevisa att inte tänker ge upp.

Så om ni vill visa för mig att ni finns vid min sida och stöttar mig så skriv till mig på messenger, eller smsa mig eller skicka en snap med ett enkelt <3, så svarar jag er när jag känner mig redo. Och försöker ni att ringa så kommer ni inte komma fram för jag har stängt av min mobil tills vidare.

Och jag ska bli bättre på att blogga. För att jag ser att ni är in här och läser gamla inlägg och ska jag vara ärlig så har jag själv saknat att skriva om mina dagar för er.

Xoxo

Likes

Comments

View tracker

Först skolveckan avklarad och jag ger mig själv en klapp på axeln. Jag har klarat att gå en vecka i skolan utan att få en panikångest attack. De har inte jag gjort på ungefär ett år.. Låter sinnessjukt, men psykisk ohälsa är inte nånting man blir av med sådär tyvärr... :/

Men jag har klarat en hel vecka och är hel nöjd. Och nu på måndag så börjar jag med massage, vilket ska bli hur jäkla roligt som helst. Är lite smått nervös, men de kommer att gå bra.

Annars då tänker ni, hur mår du. Egentligen? Jag mår konstigt riktigt bra. Har inte haft ångest på över en vecka, och skulle den dyka så skulle jag inte tänka på de. Men jag har sagt de här flera gånger och kommer fortsätta att göra de, jag ångrar inte en sekund att jag valde att gå om.

Men jag är i Stockholm just nu och ska vara här tills på söndag, så kommer inte att uppdatera så mycket då jag ska vila upp mig och ladda upp för en ny vecka i skolan. Så jag kommer in här igen när jag känner fört helt enkelt. :)

  • Livet
  • 79 readers

Likes

Comments

Jag kommer inte riktigt ihåg hur mycket jag berättade för när jag mådde så dåligt här i våras... Och av olika orsaker så kommer inte jag att nämna dem. Men jag gick in i vägen, igen. Och den här gången blev de ännu värre än förra... Jag vet inte riktigt själv vad som hände mer än att jag åkte till Adam och var där ett tag och gjorde ingenting om dagarna förutom att sova och äta typ. Men de fick mig att inse att jag inte kunde hålla på som jag gjorde tidigare... Jag var knappt i skolan, och jag sa till mina föräldrar att jag var de då jag visste att dem skulle bli besvikna om jag inte hade varit de... Så de hela slutade upp med att jag hamnade i en ond cirkel... Men de finns inte kvar längre. Och efter att vi hade kommit överens om att jag skulle gå om andra året på gymnasiet så kände jag att de inte var någon ide att gå till skolan då jag skulle få göra om samma sak en gång till.

Men nu när jag har varit borta så ahar jag laddat upp mig själv med positiva tankar och faktiskt blivit en helt ny person. Vilket ni inte kanske tror, men jag ser på livet helt annorlunda nu och vill faktiskt klara skolan (framför allt). Men jag har fått smälta beslutet i min takt, vilket jag verkligen behövde. Och nu har jag börjat igen, och tro mig när jag säger de här. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att gå om. Jag vet att mina gamla klasskamrater läser de här, men jag struntar i de. Jag trivs mycket bättre i min nya klass än den gamla. Jag hade alltid Lisa, men jag kände mig aldrig säker och bekväm i den gamla. Men de gör jag nu. Och visst jag känner kanske inte alla så värst bra, men dem har på något vis tagit in min i klassen och jag kommer aldrig kunna tacka dem för de. Alla är hur trevliga som helst och jag har kunnat pratat högt inför klassen utan att börja svettas, stamma eller få panik.

Så vad kommer härnäst då? Skolan i första taget, så uppdateringen här kommer när den kommer. Jag har lagt all fokus på träning och vad jag faktiskt äter och har beslutat mig för att enbart äta vegetariskt här i lägenheten, och inte äta något socker förutom en dag i veckan. Och de känns också riktigt bra.


Men jag ska lägga mig och kolla på ett avsnitt eller två av criminal minds, sen så ska jag faktisk lägga mig och sova då jag ska upp tidigt imorrn.


Xoxo

Likes

Comments

Okej. Jag är nu tillbaka.
Jag har haft hur mycket som helst att göra under sommarlovet då jag fyllde 18, var hos Adam, tog körkortet (y), vilat upp mig och bara tagit det lugnt. Och under dem här tiden som jag har varit offline från er så har jag blivit en helt ny person. Jag känner mig mer mognare än någonsin och jag kan stå för vad jag tycker. Vilket jag inte kunde göra riktigt innan.
Men jag börjar skolan imorrn och har aldrig varit mer taggad än vad jag nu. Jag har inte varit i skolan ordentligt sen slutet av april. Hör ni hur galet de är. 4 månader. Nu vag jag i skolan i några dagar i min nya klass osv. Men jag hade inte direkt några lektioner. Men jag är taggad på att komma tillbaka och få göra de jag tycker om. Och ni kommer att få följa med på en rad med äventyr. Men mer om de senare.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sätta alarmen och sen sova.


Xoxo

Likes

Comments

Okej. Sorry att jag inte har uppdaterat er... Men jag har haft det fullt upp dem senaste veckorna. Och nu på söndag fyller jag 18 så jag har definitivt inte tid med att blogga... Men ska ska försöka få upp ett inlägg med bilder samt ett på söndag.
Men jag håller enbart på med körkortsfrågor... Så all min vakna tid går till att läsa och försöka fatta vad som står.
Men vi ska snart äta så vi hörs.



Xoxo

Bjuder på en bild på mig och Adam från midsommar 🌸💕

Likes

Comments

Guess what??? Jag har gjort årets bästa kap.

Jag är helt förälskad i Vans, vilket är ett klädmärke för er som inte vet om de. Jag och Adam var till Välsviken som de heter där dem har typ outlet och XXl. Så Adam hittade sig et par skit snygga nya skor vilket jag också gjorde. Och de bästa var att jag fick två par Vans skor till priset av EN!!! Jag tror inte ni förstår min lycka... Plus dem var skit snygga också. Jag är helt såld för att som är grått nu för tiden, så ett par grå/blåa skor och ett par svarta. Jätte enkelt och jätte snyggt. Samt att jag köpte mig en ny tygpåse inne på Lager 157. Också skit snygg. Så jag passade på att ta lite bilder. Don't ask me why. Men ni får ta del av dem så hörs vi.



Xoxo

Likes

Comments

Asså dagarna har gått så otroligt fort... Jag trodde att det var tisdag igår när det egentligen var måndag... Iallafall, jag och Adam var ut och åt igår på Pinchos som ligger här i Karlstad, och de var inte sista gången jag var dit... Så otroligt gott, otrolig trevlig personal och hela konceptet av att man beställer allting genom en app.

Men nu så sitter jag i soffan med datorn i knät och väntar på att Adam ska sluta och komma hem då han ska köpa nya skor eller nått. Hängde inte riktigt med, men följer hellre med än att sitta hemma själv.

Men jag har några idéer med inlägg hit som jag tt´önker mig sätta mig och skriva på imorrn och på torsdag på tåget då jag och Adam åker till mamma på midsommar då dem skulle ha nån fest eller nått. 

Men de kanske kommer vara tomt nu under helgen då jag vill tillbringa så mycket tid med Adam som möjligt då vi inte kommer kunna träffas förrns augusti då jag ska ta mitt körkort under hela juli månad.. Men sånt är livet. 

Men jag ska fixa lite nu sa att det inte ser ut som ett bombnerslag i huset.... Samt att jag måste börja packa mina väskor... Jag kan ju erkänna att jag inte har lite saker med mig... Ha ha ha....


Xoxo 

Likes

Comments

Klockan är nu 23:22 och jag håller på att somna... Har tagit det lugnt och faktiskt tagit en dag utan dator vilket var jätte skönt... Och såklart så bara för att jag sa att jag skulle sola om det var fint väder så har det regnat hela dagen idag.. Men de har varit varmt så jag blir inte förvånad om det kommer åska eller nått... Men annars så har jag inte gjort nånting. Vaknade ganska sen då jag hade svårt att somna inatt och de blev ju inte bättre av att Adam väckte mig precis när jag hade somnat och sa att det var en man utanför fönstret.... Och jag som är sååååå otroligt paranoid utav mig... Så kunde jag inte somna om... Så jag kanske somnade runt 2 inatt... Men sen så när han kom hem från jobbet så gjorde jag maten, vilket blev marinerad kyckling med potatis, palsternacka, morötter och fetaost som var gjorde i ugnen. Hur gott som helst om ni frågar mig. Sen så väntade vi på att Daniel skulle hämtas oss då vi behövde handla vilket vi gjorde... Och sen så har vi bara legat i soffan och kollat på tv. Ingen av oss hade energi till att göra nånting... Så soffan blev jätte bra. Och nu sitter jag här och lyssnar på nån mashup på youtube bara för att jag vet inte vad jag vill lyssna på...

Men jag köpte en färgbomb från Maria Nila... Thihi säger jag bara. jag tänker mig att jag sminkar mig imorrn och visar resultatet för er. Jag är inte helt näjd utan ska köra en gång till då jag missade på några ställen. Men de är lite svårt att "färga" håret i nacken utan glasögon och med dålig syn... Ingen bra kombo ska ni veta.

Men förutom de så ska jag plugga körkort plus fixa lite på Adams rum då de ser ut som kaos igen... De är inte stökigt så... Utan vara två personen i ett ganska litet rum.. Och jag som då har med mig påtock för mycket kläder... Så blir det kaos ganska snabbt... Men sen så ska jag inte göra så mycket mer än att vänta på Adam som ska laga maten imorrn så gissa vem som får ledig imorrn??? MEEEEEE

Men jag tänkte lägga mig och sova nu bredvid min snarkade pojkvän så får vi höras imorrn.



Xoxo

Likes

Comments

Jag kan tänka mig att de har kommit många frågor om mitt beslut om att gå om tvåan på gymnasiet. Men den största anledningen är att jag mår psykiskt dåligt. Och jag skämtar inte med er. Jag vet inte längre vart jag har mig själv. Jag har inte ens orken till att blogga längre... Men tillbaka till ämnet.

Jag hade inte så mycket annat val än att gå om eller hoppa av och ta tag i mitt liv istället. Men så envis som jag är så vill jag inte hoppa av. Så de blev att gå om. Men efter ett tag när jag insåg hur bra det faktiskt var, så tyckte även jag att de var en bra ide. Och jag tycker inte att man ska behöva skämmas för att man väljer att gå om ett år på gymnasiet... För som jag och Tanja pratade om så går 1/5 ungdomar ut gymnasiet med icke godkända betyg, men jag kommer inte vara en av dem samt att jag får chans att ta vara på mig själv. För vi liever i en och samma kropp livet ut och de är ingen ide att bli utbränd vid 17 års ålder. Så jag vill uppmuntra er andra att mår ni dåligt och känner att skolan inte funkar. Prata med nån ansvarig på skolan och säg att du vill gå om eller nått sånt. För du ska ta ditt mående först för annars kommer du inte någonstans här i livet.

Men åter till ämnet... Jag känner att jag har gjort rätt val och kan stå för de. För jag vill inte behöva plugga upp mina betyg på komvux bara för att jag mår psykiskt dåligt. Jag kan erkänna att jag tar tabletter för att få bort min ångest, och tro mig de funkar. Jag har inte haft en ångest på en och en halv vecka. Och då har jag till och med glömt att ta tablett nån morgon. Och jag känner att dem gör en förändring för mig iaf. De är samma sak som att jag tar mina sömntabletter för att jag kommer inte till ro om kvällarna... För vissa nätter, om jag inte tar dem så sover inte jag. Men ibland så sover jag innan klockan är 9....Jag har hört från flera vänner med ångest att dem inte vill ta tabletter för att få hjälpa, då man faktiskt kan bli lätt beroende av de. Men har min inställningen att man ska klarar av de och vill bli av med sin ångest så kommer det gå galant.

Så från mig till dig. Behöver du hjälp med skolan eller känner att det inte funkar... Så tveka inte att säga till någon lärare hur det ligger. Och var inte rädd för att ta tabletter för att få bort ångest osv. De hjälper, tro mig.



Xoxo

Likes

Comments