Ja det blev ju en hel del uppgång under graviditeten😢.

När jag fick reda på att jag vart gravid så hade jag precis gjort en c9 (forever) tillsammans med några vänner. Jag hade nått min målvakt sådär efter allt julgott:) jag började äta normalt och inte direkt tänka på vad jag åt,åt det jag vart sugen på helt enkelt. Något jag aldrig gjort innan. Jag har alltid,så länge jag minns tänkt på vad jag äter och aldrig tyvärr mått bra över min kropp.

Det va precis som att nu är du gravid my så nu är det ok att äta det du är sugen på. Det va inte så att jag krängde en massa massa godis mm,men visst jag åt mer av det än innan. Det vart mer maten/kosten jag ändrade,och efter att ha räknat kalorier till att helt plötsligt äta tex vitt bröd till frukosten och riktig fet grädde i maten mm så ökade jag rätt fort i vikt. Då jag även inte mådde så jätte bra under min graviditet så blev det inte heller så mycket rörelse i vardagen,jobbade jag inte så låg jag i sängen eller soffan.

Redan på första besöket hos min barnmorska så hade jag gått upp 6 kg.

Jag fick ju graviddiabetes och där och då ändrades kosten rätt så rejält till det bättre,men då hade jag redan lyckats gå upp 27 kg.

Till slut blev det 30 kg extra och jag vart så laddad för att ta tag i dessa exteakilona, tillbaka till att äta som jag brukade innan och äntligen kunna röra på mig igen,gå mina promenader mm.:)

Nu är det 5 veckor efter förlossningen och jag har redan börjat ta tag i det,då jag inte ammar så why not:)men ammar man så går man ner lite fortare och livmodern krymper snabbare, men då han inte vart intresserad av det ftån görsta början så bestämde vi oss för att ge ersättning istället och han älskar det,vårat lilla matvrak:)mår mamma bra mår Timothy bra❤

Så nu är kanske ca 14 extra kilon borta, och jag kämpar vidare (självklart unnar jag mig oxå, det måste man annars går det aldrig)

16 kg kvar och det ser jag som en rolig utmaning/jobbig och ledsam ibland. värsta och tråkiga just nu är att mina kläder innan graviditeten är ju för små ,inprincip hela min garderob är för liten så det är fortfarande gravifkläderns som gäller, och det är jätte tråkigt och jobbigt. Men köpa nya kläder finns inte på kartan,för jag SKA klara detta. Och visa alla som inte tror på att jag klarar det. Fick en del tråkiga kommentarer under graviditeten så nu jädrans ska jag visa dem💪

Nu väntar vi bara på efterkontrollen( som är i mitten av november )och att jag får godkänt av min barnmorska att börja träna.

Nu jädrans ska denna mamman få tillbaka sin kropp💪

30 KG!!🙈




Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Den 24/9 på kvällen vid kanske 21.00,började jag få ont i magen och fick även springa på toaletten några gånger,tänkte inte att det vart något konstigt ,trodde det vart min ibs som vart i farten.
Men vid ca 23.00 började jag fundera lite på att det kanske kunde vara förvärker då det kom oftare och tätare.
(Anledningen att jag inte tänkte på det innan vart att värkerna kändes ungefär som ibs smärtor och sen vart både jag och Benny övertygade om att vi skulle gå över iaf 1 vecka,då både mor och syster gick över.

Vid ca 24.00 blev värkerna tightare, ca 5-7 minuter emellan och vid 01.00 låg dem på 2-3 minuter, så vid 01.17 ringde jag in till förlossningen,fick en värk när jag pratade med henne, och då sa hon att det låter som att det är dax att sätta sig i bilen och komma hit:)

Vi är framme vid 01.45 ca och parkerar bilen i parkeringshuset,BIG MISTAKE 😁 då inte den ingången vi brukade gå in vid när vi har varit där vart öppen så va det för oss att gå runt hela sjukhuset med värker var 2e minut, inget jag rekomemderar🤣 men samtidigt gjorde säkert den promenaden att själva förlossningen gick som den gjorde.

När vi äntligen hittade ingången och kom in till förlossningen och blev undersökt och jag vart då öppen 4 cm. Skuttade in i duschen och satt där på en pall med duschstrålen mot magen i ca 45 minuter och efter vart det dax för undersökning igen och då vart jag öppen 6 cm. Då tyckte dem att jag skulle stå upp med gåstolen, de bad mig att vicka från sida till sida och när en värk kom skulle jag böja benen,lättare sagt än gjort kan jag säga,jag knep hällre ihop benen. Men där stod jag iaf ca 1 timme med lustgas (bara lustgas under hela arbetet) och Benny som masserade min rygg. Sen vart jag äntligen öppen 10 cm,så nu va det bara att vänta på att han skulle trilla ner helt så jag kunde börja krysta. Precis innan det vart dax att börja krysta så sa dem att nu va deras jobbpass slut,Jag trodde de skämtade med mig,Men så vart inte fallet och 2 nya kom in. Vid 07.00 va det dax att börja krysta,efter några kryssningar så kände jag att nått vart fel och frågade då dem om han mådde bra, hon svarade då mig att det vart ingen fara än men att hans puls började sjunka. En kryssning till och sen vart han hos oss och klockan vart 07.21 😁 När han kom ut hade han navelsträngen runt halsen (navelsträngen vart för kort) men så fort den försvann runt hans hals så började han andas och de la han på mitt bröst, han va bara så perfekt.❤ 3285 gram, 51 cm och huvudomfånget 33 .

Ca 1 tim efter så va det dax för lite ersättning för honom pga graviddiabetesen och undersköterskan gav det till honom och helt plötsligt ställer hon sig upp och säger att han börjar bli blå. Han blev undersökt av barnmorskan och han fick tillbaka färgen rätt fort. Förmodligen fått ersättningen lite för fort.

11.15 kom vi in på bb,och hade just för stunden rummet för oss själva,men efter några timmar fick jag en toppen rumskamrat som jag klickade direkt med. Så bb tiden vart riktigt trevlig och hade kunnat stanna där fler dagar:)Benny fick tyvärr inte plats på bb men då gick han ju åka hem och sova gott istället😁

Vi fick stanna på bb i 2 dagar och Timothy fick en massa stick pga graviddiabetesen. Men efter alla test så fick vi reda på att allt såg bra ut med honom,så jädrans skönt:)

Vill tacka alla på Helsingborgs förlossning och BB. Har absolut ingenting att klaga på,både jag och Timothy blev väldigt bra omhändertagna och bortskämda😁

Ett speciellt stort tack till min barnmorska som förlöste mig Ann-Marie. Kunde inte få en bättre,härligare och helt fantastisk barnmorska❤

Sen självklart ett stort stort tack till världens bästa sambo och pappa till vår son. Som vart så lugn och stöttande under hela värkarbetet och förlossningen. Du är min klippa🤗 och att du efter förlossningen på kvällen kom med en ben & Jerrys glass vart nog det bästa 🙈😂 denna glassupplevelse är något jag aldrig kommer att glömma😀







Har ni inte smakat denna nyhet så DO IT!

Likes

Comments

glad jag har tagit kort varje vecka,rätt så kul ändå att gå tillbaka och titta på.
Jag tyckte tex jag va stor redan från början.....haha så fel man hade🙈

men visst det är inte bara magen som växt. redan typ i vecka 12 hade jag gått upp en hel del,mycket pga att jag inte mådde bra och då inte rörde mig lika mycket som innan och sen började jag äta "vanlig"mat.
Jag har inprincip alltid tänkt på vad jag stoppat i mig,men nu orkade jag inte bry mig.

när vi fick reda på att vi vart gravida så hade jag precis avslutat en c9,(från forever) så det blev noh en chock för kroppen,då jag började äta en massa och mycket jag aldrig ätit innan,och ja det blev en del godis mm.
Men i vecka 27 kanske,så började jag tänka mer på vad jag tryckte i mig,och det är jag glad för.
annars undrar jag hur jag hade sett ut🙈😂

Nu är det kanske högst 1 vecka kvar med denna magen och kroppen.
Jag unnar mig absolut ibland,speciellt helgerna.
Och när vår knodd har kommit kommer jag lyxa till det någon dag med lite gott jag ej fått äta nu under graviditeten.
Men annars är det att börja räkna kalorier igen och gå mina promenader,så jag kommer börja iaf,sen blir det annan träning mm. men jag kommer absolut inte sluta att unna mig,det måste man få göra ibland,annars tror jag inte man klarar det:)
Jag är så sjukt taggad att ta tag i detta,och tycker det ska bli riktigt roligt:)

Likes

Comments

Då vart vi på det sista tillväxtultraljudet idag (den 14/9).
Jag har skött min kost bra då allt såg bra ut🖤.
Han är inte för stor och inte för liten,avvikelsen låg på - 4%. Sist låg den på -2%.
Han väger nu kanske,ca 3176g,så alldeles perfekt liten prins🖤.
Så nu är det bara att se om han tänker komma inan bf (23/9),eller på dagen,men mest troligt kommer han lite sent🙈.
Men oavsett så är han snart här,denna långa väntan är snart över och vi blir äntligen 3.
Vi är då spända på våran lilla perfekta prins ser ut och vem du är.

Sen är mamman även rätt så taggad på att inte vara gravid längre.
Är så redo att börja resan att få tillbaka min kropp som den vart innan vi blev gravida.
Så redo att slippa ha handskenor på händerna när jag sover,slippa ta blodsocker varannan dag,slippa blöda från näsa och mun,och kunna gå som en normal person utan krämpor mm.
Allt försvinner ju självklart inte direkt,men så småningom ska nog allt bli  hyffsat"normalt" igen. Det är något jag iaf kommer att kämpa för😁😁

Men vad tror ni,när kommer han🤗?

Trevlig torsdag på er🖤

#vecka39#mochbblir3

Likes

Comments

☕Som utlovat på min Instagram  (myplnewlife_mysegge) kommer här nu recepten på kakorna.☕

Chokladkakor
ca 35 st
ca75kcal /kaka

°125 g margarin/smör (rumstemp)
°1.75 dl sötströ
°2 msk vatten
°2 tsk vaniljsocker
°2.5 dl vetemjöl
°0.5 tsk bakpulver
°0.5 tsk salt
°75 g hackad mörk 90% choklad
el  för sockerfri kaka ta sockerfritt choklad.
°75 g pistagenötter och valnötter
°1 ägg (uppvispat)

-ugnen på 175 grader
-rör samman smöret och sötströ
-vispa i vatten,vaniljsocker,och det uppvispade ägget.
-blanda ihop mjöl,bakpulver,salt,hackad choklad,hackade nötter.
-rör sen ihop allt
-klicka ut på på bakplåtspapper på en plåt med en tesked.
-grädda i ca 11 minuter.

Rawbite Lakrits
ca 30 st
ca 55 kcal/boll

°2dl mandelmjöl
°2msk pumpakärnor
°2 msk linfrö
°10 st dadlar

°1 tsk lakritspulver
°1 nypa salt
°1\2 dl cashewnötter
°vatten
°sesamfrön att rulla i.

-Kör allt i matberedare förutom cashewnötter,linfrö och vatten.
-späd med vatten till en bra konsistens
-lägg i nötter och linfrö och kör en kortis,så det är lite större bitar av nötterna.
-rulla bollarna i sesamfrön.

Chokladboll med jordgubbe
ca 15 st
ca 81 kcal/boll

°20 st dadlar
°1 dl havregryn
°1|2 dl kallt kaffe
°4 msk kokosolja
°2 msk kokos
°2 msk kakao
°1 krm vaniljpulver
°jordgubbar

-mixa dadlarna ihop med alla andra ingredienserna till en kladdig massa (matberedare).
-in i kylen i ca 30 min.
-rulla sen till små bollar runt jordgubben (en halv).
-rulla sen i kokos.
-in i kyl el frys.

Likes

Comments

Förra veckan fick jag svaret jag vart rädd för,svaret jag innerst inne visste men hoppet lämnade aldrig mig.

Förra veckan fick jag ett tråkigt samtal,min farbror hade gått bort,han hade tydligen vart sjuk ett tag och nu orkade han inte kämpa längre.
Tyvärr är det många år sen jag träffade honom,men jag kommer minnas honom som en väldigt glad och härlig person.
Det vart hans fru som ringde och berättade det för mig,hon frågade även mig om jag hade min fars telefon nummer då hon kände att hon självklart ville ringa honom och berätta att hans bror gått bort.
Hon hade inte numret själv då det tydligen hade skurit sig mellan dem för några år sen.
Men hon kände att detta skulle han ju självklart få veta.
Jag sa till henne att jag har ett nummer,men vet ej om det är det rätta då jag aldrig fått något svar när jag har hört av mig till det.
Men hon fick det och skulle testa ringa det.

Några dagar efter ringer min mor mig och berättar att hon fått tag i honom och att det vart rätt nummer som jag gav.
jag vet inte om det är gravidhormonerna men jag började gråta,det vart sjukt tufft att höra,att förstå att han faktiskt har fått alla meddelanden jag har skickat till honom genom åren,han har fått dem men skitit i att svara,han har inte brytt sig att svara när jag skrivit att jag behöver honom,när jag har mått som sämst,när jag vart nere i botten och inte ville leva längre mm.
Och han vet även nu att han ska bli morfar och inte ett ljud.

japp jag har varit blåögd,jag har inte gett upp hoppet,jag har inte trott på att en människa kan vara så kall så ond.

Men nu har jag fått svaret och ja det gjorde ondare än vad jag trodde.
jag trodde ändå jag skulle vara förberedd på det.
Men jag har tydligen innerst inne trott på godheten,och har levt på hoppet.

Nu är det dax för mig att gå vidare.
Han har gjort sitt val,han vill inte vara i mitt eller min sons liv.
Då ska han inte få vara det heller.

Men det gör ont i hela mig och det kommer det nog göra ett tag. men en vacker dag KOMMER jag att släppa dig.

Likes

Comments

(dessa bilder vart sjukt jobbiga Att ta och många raderades)

Att gå på fest höggravid.
allas graviditeter är självklart olika men nu skriver jag från min och hur jag känner och mår:)

Har väll alltid tyckt det har vart kul att fixa till sig inför fest...NU....not so mutch😥
(Sen är det ju inte bara att man inte är bekväm i sin kropp den gör ju ont oxå.🙈
ja man känner absolut inte igen den helt enkelt 😥)

Ärligt talat tycker jag det är konstigt,man borde känna sig vackrare än någonsin,man bär ju ändå på sitt barn,det vackraste man kan göra🖤

Jag hatar min spegelbild,tittar gärna inte in i spegeln,vänder ryggen mot. Vem är det i spegeln? för det är iaf inte Jag,det är hemskt och obehagligt att inte känna igen sig själv. Vem är hon med alla dubbelhakor och de runda kinderna? vem är hon med de gropiga låren som går ihop när hon går? vem är hon med valkar på ryggen och hängiga och tjocka armar???vem är hon med svullna fötter,vader och händer?
Är det Jag???

Tyvärr är det såhär jag känner,och jag vet att det är hemskt.
men därav väldigt svårt och jobbigt att gå på fest,se sig själv,att bli fotograferad mm.
har alltid vart en liten linslus,är gärna med på kort:) men just nu vill jag bara gömma mig.

Men en sak på mig som är väldigt vackert och som jag är stolt över,det är ju självklart min mage🖤
min mage som jag alltid mått dåligt över,den är jag sjukt stolt över nu och älskar för där i denna fantastiska mage ligger våran son.
Och snart ligger han och gosar uppe på den ❤

Snart är du äntligen här och då kommer allt att vara värt det🖤
Och när jag då ser på bilderna kommer jag att tycka att jag vart jätte vacker gravid👌🙈


#mochbblir3#vecka37

Likes

Comments

igår va det dax att träffa barnmorskan igen och ta nya prover.
Det gick bra,allt såg bra ut.
Han är fortf ruckbar så inte fixerat sig ännu.
Och de kommer fortsätta hålla lite koll på mig så det inte utvecklar till någon havandeskapförgiftning.
Men va de tror nu så är det migränanfall jag får.(aldrig haft)
Absolut inte kul det heller,men kanske lite bättre iaf:)
tydligen kan man även få domningar av halva ansiktet mm när man får migränanfall,det hade jag ingen aning om.
Men man lär sig nått nytt varje dag:)

I morgon är det dax för bröllop och jag hoppas innerligt att jag fortf kommer i klänningen som jag köpte för några veckor sen.🙈
Men det har varit riktigt svårt att hitta någon man trivs i när man inte direkt trivs i sin kropp för tillfället.
men ska se om jag fastnar på något kort i morgon,är inte riktigt lika glad för kameran som jag vart innan. Men det ska bli ändring på det så småningom;)

idag/kväll blir det kvällsmat med syster och Loa för mig medans Benny sticker ut till rock it och roar sig (inte alls avis)

trevlig helg på er alla🖤

#vecka36#mochbblir3

min Instagram - myplnewlife_mysegge

Likes

Comments

igår tog jag mig till bvc för sista föräldrarkursen,men då visade det sig när jag kom fram att de hade missat att informera mig om att det hade ändrat dag till idag istället. Så det vart bara att köra hem igen.
När jag kom hem på jag mig på soffan och läste min bok när det helt plötsligt började flimra för ögonen och till slut såg jag knappt någonting.
jag satte mig upp då min hand började somna/domna bort och försökte skaka liv i den igen,men då gick domningen upp till läppen och till slut till näsan.
mycket obegagligt men efter ett tag släppte allt,men efteråt vart jag väldigt trött och hade lite huvudvärk.
tänkte att det ev ca en nerv el ett migränanfall (trots att jag aldrig haft det förr)
sen låg jag i sängen resten av dagen.

I morse gick jag upp vid 7 när Benny stack till jobb och allt kändes ok.
åt frukost och la mig sen i soffan,efter ett tag började det flimra igen och det blev så illa så jag inte såg vad det stod för nummer till vårdcentralen som jag ville ringa.

efter många om och men ringde jag dit och fick direkt tid för att komma och ta blodtrycket.
allt såg bra ut.
Men när jag skulle köra hem gick jag inom barnnorskemtt  för att meddela att jag nog inte orkade komma på kursen idag och berättade vad som hänt.
då ville även hon ta prover på mig och allt såg ok ut förutom att mitt blodtryck hade höjts en del sen sist.men ingen fara.
Men det kommer att bli extra mycket koll och prover för mig nu då symtomen jag har låter som havandeskapförgiftning 🙈så det ska hållas koll på mitt blodtryck så det ej höjs mm.(blir det värre blir det att åka in akut,men det hoppas jag att vi slipper.)

När jag sen satt mig i bilen för att köra hem så ringde jag Benny för att berätta vad de hade sagt då somnade halva munnen och några av fingrarna på höger hand.
tog ett tag innan jag kände för att jag kunde och ville köra.
Men nu är jag hemma och sängliggandes och håller tummarna på att det inte utvecklas till havandeskapförgiftning  😓
blir nytt besök på torsdag iaf:)
Och knodden verkar må bra:)❤

någon mer som har vart med om detta??
riktigt obehagligt

Likes

Comments

Här blivit väldigt mycket skrivande och pratande om graviditeten,men ärligt talat så händer det inte mycket annat just nu så finns inget annat att skriva om🙈Så jag hoppas att ni har förstående för detta.
Men nu börjar jag se slutet,helt sjukt att jag är mamma om högst 6 veckor,då är han här hos oss🖤

När jag fick reda på att vi vart gravida så kände jag direkt nästan att det vart något jag ville så småningom berätta för min "far".
Jag vill att han ska veta att han ska bli "morfar"och få valet att få vara i sitt barnbarns liv då han inte vart i sin dotters. Jag vet inte varför jag känner så starkt för det men jag gör tyvärr det.
Ja knodden har redan en helt underbar morfar som kommer älska honom en massa🖤,men jag vill ändå att han ska få valet.
Jag visste väll innerst inne redan svaret men på nått sätt har jag hoppet om att han ska ändra sig.
Hopp om att en dag faktiskt svara mig.
jag vill ge han en sista chans att få visa att han faktiskt är en fin person men att han tog fel beslut då för alla dessa år sen och att han faktiskt ångrar sig.
Och fast jag nu både skrivit sms till hans mobil och även till hans jobbmejl och inte fått något svar(som jag tror är rätt)så känner jag mig inte riktigt säker på om han har fått det eller ej,varför är det så?
Att efter alla dessa år,varför kan jag inte bara gilla Läget,acceptera och gå vidare.?Han vill inte ha något med dig att göra MY!
Jo för att jag inte vill tro att en person kan vara så kall,elak,och känslolös.
jag kan på något sätt inte acceptera att en far bara lämnar sina döttrar och inte vill ha med dem att göra.
Varför kan inte jag acceptera detta som alla andra verkar göra?
Varför kan jag inte bara sluta plåga mig själv?
Jag är livrädd för att få det samtalet att du har lämnat jorden utan att jag har fått ett svar,eller lärt känna dig. jag kommer alltid på något sätt tro att det är jag som har gjort något,att jag inte vart den dottern du önskade dig,jag var inte tillräckligt söt eller smart. Vad var det som gjorde att du tog valet att lämna mig? Det verkade vara ett så lätt val för dig.
Jag kommer ALDRIG bli riktigt hel,jag har sen 4åring alltid fattats något.

Jag hatar att jag älskar dig.

Men du älskade knodd har så många som älskar dig🖤
och det bästa av allt är att du har en fantastisk far som aldrig kommer att lämna dig och som kommer älska dig oändligt.

Du är redan så älskad av så många.

#vecka35#mochbblir3

Likes

Comments